Allvarligt och lekfullt när delaktighet och inflytande stod i fokus

Under två torsdagar i oktober samlades alla barn- och ungdomsbibliotekarier inom Biblioteken i Malmö för att dela kunskaper och erfarenheter kring barns och ungas delaktighet och inflytande. Deltagarna fick testa på en strukturerad form av kollegialt lärande, med fokus på samtal och gemensamt skrivande. Lust, lek och allvar kantade dagarna där många fick upp ögonen för alla fördelar med delakultur!

Barns och ungas delaktighet och inflytande är ett prioriterat område för Biblioteken i Malmö, BiM, liksom för de flesta folkbibliotek. Men hur arbetar biblioteken aktivt för att involvera barn och unga i sin verksamhet och finns det några konkreta metoder som visat sig framgångsrika?

Under 2022 gjorde Ulrika Selring, kultursekreterare på Biblioteken i Malmö, en kartläggning över hur arbetet med barns och ungas delaktighet uppfattas och ser ut på de olika biblioteken, och vad bibliotekspersonalen har för behov eller önskemål för att utveckla det vidare. Underlaget till kartläggningen bestod av djupintervjuer med samtliga barn- och ungdomsbibliotekarier på stadens folkbibliotek. 

Det som framförallt uttrycktes under samtalen var behovet av att träffa kollegor i gemensamt erfarenhetsutbyte och reflektion samt önskemål om ett mer strukturerat sätt att dela kunskaper sinsemellan. Att de goda metoder och arbetssätt som finns för att göra barn och unga mer delaktiga i bibliotekens verksamhet ska spridas, synliggöras och användas. Kartläggningen beskrev också vikten av att det finns en kontinuitet i arbetet vad gäller att dela erfarenheter och kunskaper. Ett behov som ligger i linje med Digitekets nationella uppdrag.

”Det ska vara lustfyllt och utvecklande!”

Med avstamp i kartläggningen och i samband med att BiM tilldelats medel ur Kulturrådets satsning Läsfrämjandelyft för folkbibliotek, uppstod idén till att arrangera två delaktighetsdagar med fokus på just erfarenhetsutbyte och inspiration. Arbetsgruppen, som planerade och genomförde dagarna, ville framförallt att dagarna skulle tillföra lust, energi och nya idéer till arbetet med barn och unga samtidigt som deltagarna också fick konkreta verktyg för att just dela och sprida kunskaper sinsemellan. I ett tidigt skede bestämdes det att metoderna för delandet skulle bestå i gruppdiskussioner och ett gemensamt skrivande med målet att samla texterna internt och även ge deltagarna möjlighet att dela texterna nationellt via Digiteket.

Att skriva är att dela

Den första träffen genomfördes på Malmö stadsbibliotek tillsammans med Digitekets redaktörer Maria Lorentzon och Christoffer Krämer som berättade om delakultur, kollegialt lärande och hur man rent konkret kan bidra med sina erfarenheter och kunskaper till plattformen. Under resten av dagen fick deltagarna sedan reflektera och skriva i grupper, antingen om en konkret verksamhet kopplat till barns och ungas delaktighet eller utifrån ett antal frågeställningar som arbetsgruppen förberett. 

Innebär delaktighet att barnen ska bestämma? Vilka barn och unga är det som är delaktiga? Hur hänger delaktighet ihop med läsfrämjande arbete? är exempel på frågeställningar som deltagarna fick diskutera och skriva utifrån.

Dag två hölls torsdagen veckan efter på gården Botildenborg, en verksamhet som arbetar med social inkludering och ekologisk hållbarhet. Utöver ett studiebesök som även inbegrep utomhusaktiviteter i Botildenborgs stadsodling fortsatte grupperna med gemensamt samtal och skrivande. I slutet av dagen redovisade deltagarna kortfattat för varandra och delade reflektioner. 

Till hjälp under skrivandet fick grupperna en så kallad ”verktygslåda för skrivande” med olika exempel på hur de kunde gå tillväga, exempelvis genom att intervjua varandra om en verksamhet, skriva listor med tips och lärdomar eller utgå från frågor. Grupperna uppmuntrades också att klicka runt bland Digitekets många verksamhetsexempel för inspiration samt ta del av artikeln Vägledning för kollegialt lärande. 

“Delaktighetsdagarna har gett tid till eftertanke och det behövs.”

Responsen på dagarna var mycket positiv! Många lyfte fram hur givande det var att få tid till att prata med kollegor från hela organisationen. Att dagarna både gett inspiration, eftertanke och nya kunskaper. Generellt verkar dagarna ha bidragit till en stärkande känsla och en nyfikenhet kring att arbeta vidare med kollegiala lärandeformer.

Några exempel på de ämnen som grupperna skrev om:
Boksamtalsmetoder och erfarenheter av att driva barnbokklubbar på biblioteken i Limhamn och Bellevue. Ett misslyckat försök att starta och driva ett biblioteksråd i Kirseberg. Att synliggöra barns och ungas delaktighet i biblioteksrummet. Att arbeta med en tvåspråkig ordklubb på Oxiebiblioteket.

Artiklar från Delaktighetsdagarna

Tre av texterna som skrevs under dagarna har publicerats som verksamhetsexempel här på Digiteket.

Ett fördjupat lärande

Att fokus låg på den egna personalens kompetens och erfarenhet upplevdes som värdefullt av deltagarna och engagerade många. Detta lyfte också arbetsgruppen som en framgångsfaktor under sitt utvärderingsmöte. Det var också bra att dagarna hölls med en veckas mellanrum, deltagarna hann då landa och reflektera över innehållet från den första dagen. 

Nu fortsätter utvecklingsarbetet med barns och ungas delaktighet och inflytande inom Biblioteken i Malmö. De texter som producerades under dagarna kommer att levandegöras på olika sätt inom och utanför organisationen, genom publiceringar på Digiteket, vid presentationer på enhetsmöten och via interna arbetsytor.

Puffbild av Maria Lorentzon Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell (CC BY 4.0)