Ett himla trevligt och ganska lätt upplägg

Våren 2023 skapade Region Skåne ett nytt koncept för kollegialt lärande. Upplägget bygger på att representanter från fem bibliotek träffas fem gånger under en definierad tidsperiod. Träffarna har ett tydligt upplägg och värdskapet för träffarna roterar. Under varje träff tar deltagarna del av konkreta exempel och tips från de olika verksamheterna. Under träffen finns gott om utrymme för diskussioner och kollegialt utbyte. I år fokuserar man på läsfrämjande. 2024 planerar man en ny omgång träffar, då med fokus på barnrätt.

”Ett himla trevligt och ganska lätt upplägg.” Så beskriver Tove Eriksson Mrozowski, biblioteksutvecklare i Region Skåne, ett av de koncept för kollegialt lärande som Region Skåne med Tove och Annelie Krell, utvecklare bibliotek samt utvecklare för digital kultur, i spetsen tagit initiativ till under 2023. Och inte sällan är det just de ”enkla” koncepten som blir framgångsrika.

Så, vad är det då som är så enkelt och trevligt? Region Skåne kallar initiativet för ”Fem bibliotek – fem träffar”. Som namnet antyder möts fem bibliotek fem gånger och det sker under en definierad tidsperiod som i år löper från våren 2023 till sen höst, tidig vinter 2023. Varje träff varar mellan två och en halv och tre timmar. Annelie och Tove modererar träffen med stöd i en tydlig träffstruktur som också innehåller hålltider.

Deltagandet bygger på frivillighet och aktiv anmälan. Efter en inbjudan från Region Skåne fick de bibliotek som var intresserade av att delta anmäla sig. Denna gång anmälde sig tio bibliotek från olika delar av Skåne – trots att Tove och Annelie ursprungligen endast hade avsatt fem platser. Raskt skakade arrangörerna därför fram fem nya datum under samma period, varvid två grupper som kunde löpa parallellt bildades.

– När vi hade tio bibliotek som hade anmält intresse, så delade vi upp dem i två grupper. Vi försökte dela upp dem så att inte de bibliotek som redan har mycket samarbete och vet mycket om varandras verksamhet hamnade i samma grupp – helt enkelt för att alla skulle få chansen att lära sig så mycket nytt som möjligt och lära känna så många nya kollegor som möjligt. Det blev en bra blandning, berättar Tove.

Från varje bibliotek deltar i genomsnitt två personer och det är samma deltagare varje gång från respektive bibliotek. Att mötesserien med kollegor från andra bibliotek är givande vittnar deltagaren Martin Bensch från Helsingborgs stadsbibliotek om:  

– Att kunna träffa kollegor från andra bibliotek och att kunna träffas vid flera tillfällen är bra. Vi får möjlighet att lära känna varandra, vilket är positivt för utbytet. På det här sättet kan vi också fortsätta att bygga vidare på våra samtal från en tidigare träff.

Vid första och sista träffen deltar också cheferna. Tanken är att cheferna ska få en möjlighet att ta del av det som medarbetare från det egna och andra bibliotek gör samt få en förståelse för de sammanhang som medarbetarna deltar i. Samtidigt innebär det en möjlighet för cheferna att träffas och diskutera med avstamp i Fem bibliotek – fem träffar. Tove och Annelie tror att deras deltagande kan underlätta dialogen mellan chef och medarbetare kring nya, framtida initiativ från medarbetare men också bidra till att lyfta det kollegiala lärandet som ett bra sätt att arbeta med kompetensutveckling.

Inför den sista träffen planerar Tove och Annelie också att man gemensamt i grupperna ska ha tagit fram några idéer för hur man kan fortsätta arbeta tillsammans med kompetensutveckling, till exempel genom Region Skånes Lärandespår. Genom att cheferna är med även på den sista träffen får de ta del av idéerna och planerna.

Ett förslag som framkommit från deltagarnas sida är att det vore intressant och givande att som en uppföljning på de ordinarie träffarna också träffa de deltagande biblioteken i den andra gruppen.

Tove och Annelie berättar

Gemensamt lärande och kunskapsdelning är en viktig del av Läsfrämjandelyftet, så vi ville ordna någon form av aktivitet inom Läsfrämjandelyftet som byggde på just detta.

Vi jobbade på ett lite liknande sätt med Digitalt först, med olika grupper av bibliotekspersonal som träffades flera gånger och jobbade med särskilda teman, och vi hade goda erfarenheter av det.

Vi brukar tycka om att experimentera lite, testa nya sätt att jobba, vilket också är något som vi uppmuntrar biblioteken att göra med våra olika stöd, till exempel Experimentspåret.

En sak som var väldigt viktig var att vi ville att deltagarna skulle stå för innehållet, och att vi bara skulle tillhandahålla ramen och strukturen. Det är alltid mycket mer angeläget och roligt att få prata om det som ligger nära den egna verksamheten och som är aktuellt just nu, och samtalen blir intressantare. Vi visste också, bland annat genom en stor enkät som vi skickade ut i slutet av 2022 som ett slags start på Läsfrämjandelyftet, att det fanns en stor bank av metoder och idéer för läsfrämjande arbete på de skånska biblioteken – alltså mycket stoff för kunskapsdelning av olika slag.

Vi var nog också båda två väldigt nyfikna på att få veta mer om vad som pågår på biblioteken, och på vad som är de stora utmaningarna. Det var intressant att skapa en form där biblioteken får möjlighet att hjälpa varandra framåt med hjälp av sina olika erfarenheter och kompetenser.

De här träffarna skapar ju också en form av nätverk, som man förhoppningsvis kan ha med sig även efter den sista träffen för råd och stöd.

Vi ville gärna arbeta med en mindre grupp för att få till bra samtal och en trygg och avspänd känsla, vilket ju gör att man har lättare att dela med sig. Fem bibliotek kändes lagom!

Case, rundvandring och inspirerande exempel

Värdskapet för träffarna roterar, så att varje bibliotek får stå värd varsin gång. Värdbiblioteket ordnar fika och regionen ersätter sedan utläggen. Med klassisk och förväntad frukostfika skapas en god grund att stå på för att sedan ta sig an den huvudsakliga uppgiften: det kollegiala lärandet.

Upplägget för träffarna är detsamma varje gång. Först presenterar värdbiblioteket ett case, därefter genomförs ett besök på värdbiblioteket och till sist presenterar ett av de andra deltagande biblioteken ett inspirerande exempel från omvärlden. Exemplet ska fokusera på läsfrämjande i samverkan – i Skåne, Sverige eller utomlands, i eller utanför biblioteksvärlden.

Vem som presenterar när är bestämt på förhand. Inför varje träff får deltagarna ett mejl från Tove och Annelie. I detta påminner de om och välkomnar deltagarna till den kommande träffen. Deltagarna får också kort, övergripande information om träffens case. Till informationen om caset följer ibland redan i mejlet också två frågor som värdbiblioteket ställt upp och som blir utgångspunkten för gruppdiskussionerna under träffen.

Träffens case

Värdbiblioteket Lunds stadsbibliotek och områdesbiblioteken, representerade av Elin Halin (Lunds stadsbibliotek) och Maria Jämthagen (Veberöds och Genarps bibliotek) inleder med en kort, övergripande presentation av de 14 biblioteken i Lund, deras verksamhet med fokus på barn och unga samt verksamheterna bokbussen, rörliga biblioteket, digitala biblioteket och resurser. En av deltagarna representerar stadsbiblioteket, en stadsdelsbiblioteken. De djupdyker lite extra i en nyss genomförd användar- och behovsinventering som genomförts bland stadsdelsbiblioteken och berättar lite extra om det förändringsarbete som genomförts på ett av stadsdelsbiblioteken. För att belysa sin verksamhet med fokus på barn och unga berättar de också om sengångaren Läsius födelse, utveckling, roll och betydelse för verksamheten, en figur som kommit att bli en symbol för biblioteken i Lund och som varit behjälplig i det läs- och litteraturfrämjande arbetet.

Därefter presenterar biblioteken i Lund sitt case.

Lilla Lund läser är en stor, kommunövergripande lässatsning för 9–12-åringar som genomförs för andra gången i ordningen. Lilla Lund läser är stadens största bokcirkel och alla deltagare läser samma bok. Vilken bok som ska läsas presenteras vid ett specifikt datum och en specifik tid – på alla biblioteken i Lund. I år skedde det under pompa och ståt med tal, popcorn och inbjudna journalister måndagen den 18 september klockan 16. Valet av datum och tid styrs av kravet på att alla bibliotek i Lund ska vara öppna och kunna genomföra avslöjandet samtidigt.

Fram till tidpunkten för avslöjandet hålls titeln hemlig och med det festliga arrangemanget ville biblioteken visa att ”nu är det någonting extra på gång”. Årets bok är Akamella av Lowe Aspviken (ill. Peter Bergting). Lund har i år köpt in 1500 exemplar av den utvalda boken som delas ut gratis till de barn som vill vara med. Mer än 40 programpunkter arrangeras inom ramen för satsningen, med allt från bokcirkelprat till teaterföreställningar och tecknarworskhops.

Valet av bok genomförs utifrån ett antal uppställda parametrar och krav. Det ska till exempel vara enkelt att få tag i boken och den ska gå att köpa in i tillräckligt många exemplar. Boken ska finnas i olika format och det ska gå att koppla den till programaktiviteter.

Valet av årets bok motiverades också av att boken ”behandlar flera ämnen som det är lätt att koppla spännande och roliga program till såsom väsen, trolldom, folktro, spöken och övernaturlighet. Dessutom utspelar den sig i Tornedalen och det finns många ord och uttryck på meänkieli, ett av våra minoritetsspråk, i boken.”

Arbetet med urvalsprocessen för att hitta rätt bok leder till frågor som: Hur gör man för att välja en bok som vänder sig till alla utan att göra avkall på kvaliteten?

Maria och Emma berättar att många, framför allt föräldrar, har velat få reda på titeln i förhand och sedan flera veckor tillbaka. Trots det stora intresset inför avslöjandet var det få som närvarade under själva avslöjandet av titeln den 18 september, vilket väcker frågor om varför och vad man skulle kunna göra annorlunda. En viktig fråga är hur man når barnen och de unga direkt, utan att behöva gå via de vuxna.

De två frågeställningar som uppkommit under arbetsprocessens gång väljer Maria och Elin att lyfta som frågor till caset. Frågorna har skickats ut på förhand via regionens välkomstmejl till deltagarna, så att de redan inför träffen kan fundera över frågeställningarna. Efter att Maria och Elin genomfört sin presentation läser de på nytt upp de frågor som ska diskuteras och därefter inleds gruppdiskussionerna.

Då deltagarna vid detta tillfälle redan sitter runt två bord uppstår två gruppdiskussioner i lagom stora grupper och deltagarna från samma bibliotek har på eget bevåg delat upp sig så att de inte sitter vid samma bord. Det gör att de finns representerade i och kan ta del av diskussionerna i båda grupperna.

Efter gruppdiskussionerna genomförs en uppsamlingsrunda där varje grupp redogör för vad de diskuterat och kommit fram till. Det leder i sig till nya och fördjupade diskussioner över gruppgränserna. Många intressanta reflektioner uppstår. Under grupp- och helgruppsdiskussionerna får bibliotekarierna möjlighet att ta del av såväl utmaningar som lyckade exempel utifrån frågeställningarna.

Som ett exempel på konkreta tips, förslag och idéer kan nämnas diskussionen kring frågan om hur man kan nå barn och unga direkt, utan mellanhand via föräldrar och andra vuxna. Här nämns bland annat möjligheten att arbeta med fritidsgårdar och andra ställen där unga rör sig men också att samarbeta nära skolor för att komma ut och berätta om satsningar och evenemang för barnen där barnen kan nås genom ett direkt möte. Ett av de deltagande biblioteken nämner också hur de i år kunde se en markant skillnad i antalet deltagare i och läsare av sommarboken. Den enda förklaring de har till detta är att de i år arbetat högintensivt med pop up-verksamhet med hjälp av sin bibliotekscykel som gjort att de också nått ut med informationen om sommarboken till många unga. Också förslaget om att skicka fysisk post till barnen kommer upp, då brev i dagens samhälle inte tillhör vanligheterna och därför har förmågan att sticka ut i den stora mängd information som barnen möter i vardagen. Att få post kan kännas exklusivt och väcka intresse och nyfikenhet.

Erfarenheterna från diskussionerna kan gruppdeltagarna sedan ta med tillbaka till sin arbetsplats för fortsatt diskussion, vidare anpassning, test och implementering i den egna verksamheten.

Rundvandringen i biblioteket blir en välkommen omväxling för deltagarna efter presentationen av caset och den efterföljande diskussionen. Nu får deltagarna möjlighet att röra på sig samtidigt som de får se hur värdbiblioteket utformat sitt biblioteksrum och sina avdelningar. Fokus ligger på barn- och ungdomsavdelningarna.

I takt med att värdbiblioteket guidar besökarna genom rummet och avdelningarna, delar de också med sig av rumsliga framgångskoncept och utmaningar samt reflekterar öppet över sådant man kanske borde se över eller tänka annorlunda kring. Detta ger i sin tur upphov till frågor från deltagarna och på platser där det ter sig naturligt att stanna till uppstår längre diskussioner och utbyten. På så sätt blir rörelsen i rummet en katalysator för reflektion, samtal och frågor.

Träffens inspirerande exempel

Den här gången är det Helsingborgs stadsbiblioteks tur tillsammans med den inbjudna gästen Umeå stadsbibliotek via länk att presentera träffens inspirerande exempel UNGpodden. Dessvärre har deltagaren från Umeå blivit sjuk och Martin Bensch från Helsingborgs stadsbibliotek får visa på flexibilitet, ändra upplägg och ansvara för punkten helt själv, vilket han gör med bravur.

Under presentationen av det inspirerande exemplet får deltagarna veta mer om hur podden tillkommit och hur den utvecklats. Sedan starten 2017 och har 79 avsnitt producerats. Flest lyssnare har man i Stockholm, Malmö, Göteborg och Umeå, men många lyssnare är också bosatta i Helsingborg och Trollhättan. Dessutom har man ett antal lyssnare från USA, Australien och Tyskland. Antalet lyssningar ligger i vanliga fall någonstans mellan 100 och 500 lyssningar, men det finns också avsnitt som sticker ut, såsom avsnittet om Grim med ca 1400 lyssningar. I vissa fall har Martin en trolig förklaring, i andra ter sig det höga antalet lyssningar vara ett mysterium.

Vi får veta att lyssnarna mycket sällan kommenterar avsnitten. På Helsingborgs stadsbibliotek hör man inte heller ungdomarna prata om att de lyssnat på poddarna. Däremot ser Helsingborg att de böcker som det tipsas om i avsnitten har hög utlåning på biblioteket.

Martin framhåller hur roligt det är att arbeta med poddverksamhet för och med ungdomar. Att samarbeta kring poddverksamhet med ett annat bibliotek – dessutom i en helt annan del av landet – är också mycket givande, menar han. Samtidigt som man har mycket gemensamt har man ofta också mycket olika perspektiv och erfarenheter. Det kan bidra till vidgade perspektiv samt berika produktionen och innehållet i poddarna.

Det inspirerande exemplet åtföljs inte av på förberedda frågor. Här genomförs presentation och frågestund mer sömlöst och spontant. Under samtalet kommer också flera tips från deltagarna om andra poddar samt material på Digiteket om poddar. Dessutom ges det uppslag till och sträcks ut händer till nya möjliga samarbeten med fokus på poddverksamhet.

Upplägget Fem bibliotek – fem träffar har reviderats något under resans gång. Under de första träffarna hade man också en avslutande punkt som kallades ”Tipset!”. Syftet var att alla skulle få möjlighet att tipsa varandra om artiklar, böcker, sidor och liknande med koppling till diskussionerna under de andra punkterna. Tove och Annelie påpekar att den tid man hade till förfogande dessvärre var för knapp för att också hinna med denna punkt. Dessutom fanns det möjlighet att väva in och ge tips under själva diskussionerna, i direkt anslutning till de diskuterade ämnena och verksamhetsexemplen. Att punkten strukits gör alltså inte att tipsandet går förlorat och Tove och Annelie påminner och uppmanar deltagarna att inte glömma bort denna del.

– Nu har man ju också bättre koll på varandras verksamheter och har besökt flera av biblioteken, så diskussionerna kan bygga vidare på det som redan har avhandlats. Diskussionerna utvecklas på ett fint sätt. Vi är positivt överraskade över hur många olika teman och ämnen vi har hunnit igenom, men målgruppen barn och unga är ju bred (0–18 år och helt olika metoder och litteratur beroende på ålder). Antalet samverkanspartner i det läsfrämjande arbetet är också många – allt från skola, förskola, fritids, fritidsgårdar, socialtjänst, föreningar, BHV och så vidare, och så vidare! Det finns enormt mycket att ta av. Något som återkommer är utmaningarna med att arbeta med ungdomar, med barns och ungdomars delaktighet i biblioteksverksamheten, att nå barn utanför skolan, att skapa läsfrämjande verksamhet som går igenom bruset av tusen andra aktiviteter och verkligen når de barn och unga som kan ha nytta och glädje av det. Att skapa relationer med barn och unga för att kunna arbeta läsfrämjande – och hur man gör det tillsammans med andra, i samverkan. Vilka man kan samverka med och hur. Väldigt brett! berättar Tove.

Tove och Annelie berättar

Fem bibliotek – fem träffar bygger på och syftar till ett kollegialt lärande. Berätta mer om bakgrunden och hur ni gått tillväga.

– Vi jobbar ju sedan många år med gemensamt lärande, kunskapsdelning, nätverk och att sprida erfarenheter och kunskap från olika utvecklingsprojekt, tillsammans med de skånska biblioteken. Det blir alltid som mest intressant när man får utgå från den egna verksamheten, och när man får lära av varandra i ganska konkreta frågor. Men det är också alltid väldigt konstruktivt att kunna koppla det man gör till forskning, texter och beprövad erfarenhet från andra – för att få en fin mix av teori och praktik och känna sig stärkt i det man gör, och veta varför man gör det.

Dessutom gjorde vi en stor enkät i slutet av 2022 där barn- och ungabibliotekarier svarade på frågor om kompetensutvecklingsbehov och aktuella utmaningar i den läs- och litteraturfrämjande verksamheten med barn och unga på biblioteken. Där såg vi till exempel att det fanns ett stort intresse för samverkan med fler i lokalsamhället, för att nå och bli relevanta för fler målgrupper, och för nya metoder och ny inspiration i det läsfrämjande arbetet.

Så temat Läsfrämjande i samverkan kom till av den anledningen. Flera folkbibliotekschefer hade också tagit upp att samverkan var ett angeläget ämne att lyfta inom Läsfrämjandelyftet.

I enkäten ställde vi också en nyfiken fråga om vad man var särskilt stolt över i sitt läsfrämjande arbete, och inom vilka områden man trodde sig ha mycket att dela med sig av till andra. Där såg vi att det fanns mycket spännande! Så att skapa ett rum och tillfälle för delande av alla de där guldkornen av metoder, idéer och erfarenheter kändes givet.

Vad gör Fem bibliotek – fem träffar till ett vinnande koncept?

– Att alla är med och gör träffarna till vad de är, bidrar med innehållet och ett engagerat och nyfiket förhållningssätt. Storleken på grupperna är lagom för att man ska kunna ha både gruppsamtal och samtal i helgrupp. Det är också en lagom stor grupp för att alla ska hinna lära känna varandra under tiden. En viktig faktor är också att det är en relativt enkel struktur och ram, som kan fyllas med olika innehåll som är angeläget för deltagarna.

Att man lyfter aktuella och angelägna exempel från den egna verksamheten och tar hjälp av varandra för att komma vidare i sitt arbete är en annan förklaring till varför Fem bibliotek – fem träffar fungerar så bra. Att vi tar hjälp av varandra för att kika utåt – lyfta exempel från andra håll, andra verksamheter och tipsa om artiklar, poddar, böcker och så vidare är ytterligare en förklaring.

Vi har haft turen att kunna besöka de olika biblioteken och få titta runt i fina barn- och ungdomsavdelningar. Vi visste inte om det skulle funka när vi satte igång, men alla har varit så välkomnande. Det är vi så tacksamma för, eftersom det har varit så givande.

I år och just här ligger fokus på ”läsfrämjande i samverkan”, men man kan ju egentligen ha det till vad som helst. Vi planerar att köra en grupp 2024 på temat barnrätt och då använda oss av barnrätts-modulerna på Digiteket.

---

Puffbild: Samtal mellan biblioteksmedarbetare på ungdomsavdelningen på Lunds stadsbibliotek under en träff inom ramen för Fem bibliotek – fem träffar. Foto: Anna Nyman. Licens: Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell (CC BY 4.0).