Utsätt dig för lögndetektorn – intervju och föreläsning med Hugo Ewald Hurinsky
Journalisten Hugo Ewald Hurinsky ville skriva en lättillgänglig bok för unga om källkritik, resultatet blev Lögndetektorn – Den lätta guiden till källkritik på nätet. Digiteket ringde upp honom och frågade om arbetet bakom boken. Vi länkar också till en föreläsning av Hugo längst ner i artikeln.
Tidigare har Hugo Ewald Hurinsky bland annat jobbat på Metros Viralgranskaren, Nöjesguiden och Ottar. Han arbetar framför allt med frågor som rör desinformation, konspirationsteorier, sociala medier och internet. Sedan 2015 har han arbetat som journalist och i nuläget är han anställd på Dagens Nyheter som faktaredaktör. Lögndetektorn är hans första bok.
Varför ville du skriva den här boken?
– Jag ville skriva en bok som på ett lätt sätt kan introducera unga till källkritik och källkritiskt tänkande. Det skulle inte vara en skolbok på det sättet utan jag ville skriva en lättläst bok som man skulle kunna plocka upp och kanske läsa för att den är rolig. Man skulle kunna läsa den frivilligt utan att känna sig “påprackad” den. Det finns ju många böcker som handlar om källkritik, både riktade till yngre och till vuxna. Jag tyckte det var intressant att komma in i det här perspektivet som journalist och inte som till exempel lärare eller MIK-pedagog, jag ville försöka få in det journalistiska perspektivet.
Enligt författaren själv så är målgruppen för boken framförallt högstadieelever, en grupp som han beskriver som svår att nå. Det har också varit ovant att skriva för en yngre målgrupp eftersom han vanligtvis är van vid att skriva för vuxna.
– Högstadieelever är en grupp som inte nödvändigtvis läser så mycket facklitteratur och kanske inte heller har lust att göra det. Det har varit lite svårt för mig, som annars framför allt skriver för vuxna, att skriva för yngre människor som har en helt annan förförståelse än vad vuxna har.
Bokens undertitel är Den lätta guiden till källkritik på nätet. Var tanken från början att det skulle bli en lättare guide?
– Målet var att det skulle vara en bok som även en yngre person kan känna att “det här är en bok som inte är en utmaning att läsa”. Jag ville att det skulle vara en bok man kan plocka upp, läsa på ett par timmar och förhoppningsvis ta med sig kunskap ifrån och kunna gå tillbaka till vid behov. Så på det sättet var tanken just att göra den så lättillgänglig som möjligt.
Det finns inga planer på att publicera Lögndetektorn – den svåra guiden till källkritik på nätet?
– Nej, det kanske man skulle kunna göra. Det tror jag definitivt att jag skulle kunna göra om jag försökte, om det finns ett intresse för det.
I boken tar Hugo Ewald Hurinsky upp många praktiska exempel på bland annat falsk information och konspirationsteorier. När han skrev boken så fanns det en tanke om att inte fastna i det teoretiska och inte skriva på en för hög abstraktionsnivå.
– Om det är någonting som jag som journalist tvingats göra mycket i mitt arbete så är det att vara konkret i mitt skrivande. Och när jag skrev boken så tänkte jag också att det är en fördel att använda så många konkreta och talande exempel som möjligt för att läsaren ska kunna känna att jag talar på ett språk som är nära verkligheten snarare än långt därifrån.
Många exempel i boken kommer från händelser på specifika sociala medieplattformar och precis som med andra böcker i ämnet finns det alltid en risk att innehållet snabbt blir daterat eller inaktuellt. I en tid när digitala plattformar kan poppa upp en dag för att sedan försvinna eller byta namn nästa så kan det vara något av en utmaning att skriva en bok i ämnet källkritik på nätet, kanske speciellt för målgruppen unga som har en tendens att snabbt ändra sitt sociala digitala beteende.
– Jag insåg detta redan när boken kom ut. Ett exempel på det är ju hur mycket AI eller generativ AI som ChatGPT men också med bilder som till exempel Midjourney har utvecklats bara det senaste året, och det är egentligen ett mycket större problem nu än när jag skrev boken. Men min förhoppning är att bli tillfrågad att få göra någon slags reviderad upplaga över tid, där jag kan uppdatera saker som till exempel att Twitter inte längre heter Twitter utan X men också lyfta det som rör framförallt AI lite mer.
MIK-frågor kan ibland vara ganska snåriga eller svåra att förklara för unga människor, har du några tips på vad man ska tänka på om man jobbar på bibliotek med målgruppen unga och vill prata om de här ämnena?
– Jag tror att ett bra tips är att vara konkret och att försöka utgå från den verklighet som unga möter på nätet. Det är klart att det är viktigt att vara källkritisk och att prata om det på ett teoretiskt plan, men jag tror också det är viktigt att utgå från den faktiska verkligheten som unga möter. Att vara där ungdomar finns helt enkelt, så att man kan få en bra och tydlig bild av hur deras verklighet ser ut.
Puffbild: t.v. illustration av Christoffer Pettersson ©, t.h. foto på Hugo Ewald Hurinsky av Felicia Ewald Hurinsky ©
