Bildning och utbildning emot desinformation

Denna texten kommer senare i år att även publiceras i  den kommande boken Schwarzkopf-Stiftung (Ed.): Educational Briefing 2021 och publiceras här i en svensk översättning med förlagets godkännande.

I dagens digitala värld finns det goda möjligheter för människor att ta del av nyheter från världens alla hörn. Möjligheten för människor att mötas och aktivt delta i olika aktioner på nätet är en demokratisk möjlighet som kan fungera på ett inkluderande och engagerande sätt. För att utnyttja denna potential behövs emellertid också en medvetenhet om att digitala informationsflöden kan vara vilseledande och skapa problem. För tio år sedan sågs internet främst som en demokratisk resurs som kunde användas för att störta tyranniska diktatorer (Tufekci, 2018). Aktivister för demokrati och mänskliga rättigheter kunde samla sina krafter på sociala medier och tillsammans agera mer kraftfullt inte minst i slutna samhällen där maktens män också styrde informationen genom statliga propagandaapparater. Sedan dess har teknologin blivit allt mer använd för motsatsen. Idag används tekniken till exempel för att tysta och förtrycka minoriteter och oliktänkande. Det fria ordet utmanas genom desinformationskampanjer med syfte att skapa konflikter och underminera demokratin (European Commision, 2018b). Utmaningen finns i hela världen och även stabila demokratier i Europa behöver idag försvara sig emot vilseledande information och falska nyheter i form av texter, bilder och videor (European Commision, 2018a).

Idag framhålls att det är viktigt att på statlig och överstatlig nivå se till att motverka hat och lögner i sociala medier. Men lagstiftning och insatser från stora internetföretag kan bara delvis skydda medborgare. Inte minst eftersom automatisk faktagranskning har svårt att identifiera vinklad information. Det är dessutom ett hot mot yttrandefriheten att förbjuda allt som verkar vara osant. Därför framhålls det idag att försvaret av demokratin också måste inkludera medborgare som kan hantera sina nyhetsflöden på ett sätt som gör att de håller sig informerade och inte är felinformerade (European Commision, 2018a). Biblioteken har i försvaret emot desinformation placerat sig i frontlinjen (Revez & Corujo, 2021). 

Forskningen visar emellertid att det kan vara svårt att hålla sig informerad. Till exempel har felaktig information om Covid-19 spridits över världen och inte minst yngre personer och människor som hämtar sina nyheter från sociala medier verkar tro mer på dessa myter (Roozenbeek, Schneider, et al., 2020). Tyvärr finns det idag en digital klyfta mellan grupper med bättre kunskap och kompetens att hantera digitala nyheter och andra med mindre kunskaper och färdigheter som är mer lättlurade (Nygren & Guath, 2021). Goda ämneskunskaper gör att vi blir bättre på att bedöma trovärdighet. Därför förespråkar många forskare utbildning med fokus på ämneskunskaper i kombination med kunskaper om hur och var man kan hitta bra information (Nygren, 2019). Att veta var bra information finns, källtillit, är minst lika viktigt som källkritik för att kunna vara en välinformerad medborgare (Haider & Sundin, 2020). Därför är det bra om undervisning i olika ämnen synliggör var informationen finns, vem man kan lita på. Att ha ett nyhetsflöde som går att lita på är en bra grund för att kunna se att något inte verkar stämma i diskussioner om olika ämnen.

Men vi kan alla bli lurade av vilseledande information. Även professorer och studenter på elituniversitet kan ha stora problem att skilja trovärdig information från snyggt förpackad vilseledande information (Wineburg & McGrew, 2017). Ny teknik gör det möjligt att manipulera videor, så kallad deepfake, och lura även de med goda kunskaper om digital teknik (Köbis, Doležalová, & Soraperra, 2021). En anledning till att det är lätt att bli lurad handlar om att dagens sociala medier förpackar informationen på ett snyggt sätt och den snabbhet som finns i nyhetsflödet gör att vi sällan stannar upp och funderar på om något stämmer eller inte. Att människor agerar utan att tänka efter innan de delar vilseledande information är ett tydligt problem (Pennycook & Rand, 2018). Inte minst när vi blir känslomässigt engagerade kan det lätt bli fel (Martel, Pennycook, & Rand, 2020). Ett överdrivet självförtroende har också kopplats till människors oförmåga att skilja på mer och mindre trovärdig information (Köbis et al., 2021; Lyons, Montgomery, Guess, Nyhan, & Reifler, 2021). Tvärsäkerhet kan alltså handla om okunnighet, inte minst bland tonåringar (Nygren & Guath, 2019).

Forskning om undervisning emot desinformation betonar att vi alla tjänar på en god allmänbildning i samhället som kan stödjas inte minst av utbildning och medier som förmedlar trovärdiga nyheter. Den europeiska bildningstraditionen är således ett viktigt bidrag till försvaret emot desinformation. I de nya digitala miljöerna krävs även uppdaterade tankesätt och beteenden. Det kan handla om att känna till olika strategier för att manipulera människor på nätet. Att själv ikläda sig rollen som manipulatör i ett spel om falska nyheter (Bad News Game) kan göra att unga människor i olika europeiska länder blir mer kritiska emot vilseledande information (Roozenbeek, van der Linden, & Nygren, 2020). En liten dos av det onda kan göra oss bättre på att hantera detta – vilket kallas prebunking. Att få leka lite med olika former av desinformation kan ge en förbättrad motståndskraft emot just detta. Spel kan användas som en möjlighet att ”vaccinera” emot desinformation kring politik (Breaking Harmony Square) och coronavirus (Go Viral) (Maertens, Roozenbeek, Basol, & van der Linden, 2020; Roozenbeek & van der Linden, 2020).

Skärmdump från spelet Harmony Squared. Här har spelaren precis rört upp känslorna i en lokal chattgrupp och bemästrat tekniken trollning.

Ett annat uppdaterat sätt att hantera vilseledande information handlar om att tänka och agera som en faktagranskare. Undervisning där ungdomar får använda kognitiva strategier och digitala verktyg för att verifiera om information har visat sig ha goda effekter på deras förmåga att skilja på trovärdig och vilseledande information. Genom ett kort självtest (Nyhetsvärderaren) med inbyggd feedback och videotutorials kan det som kallas för debunking läras in på bara 20 minuter (Axelsson, Guath, & Nygren, 2021). Att ta stöd av digitala verktyg för att identifiera manipulerade bilder och videor har även visat sig vara bra i klassrum i olika delar av Europa (Nygren, Guath, Axelsson, & Frau-Meigs, 2021). Elever i Frankrike, Rumänien, Spanien och Sverige som fick lära sig att använda videoverifieringsverktyget InvidWeVerify blev efter två timmars undervisning tydligt bättre på att identifiera fejkade bilder och videor. Särskilt elever som efter självtestet eller undervisningen använde digitala verktyg, såsom textsökningar eller omvänd bildsökning, lyckades debunka vilseledande nyheter. Att lämna sidan med tveksam information och göra text och bildsökningar med olika digitala verktyg är en förmåga som alla medborgare behöver besitta. Att se vad som är äkta eller manipulerat är idag omöjligt om det är en välgjord fejknyhet. De som tror att de kan skilja en fejkad video från en äkta video lurar sig själv (Köbis et al., 2021). Istället krävs ett kritiskt tänkande i kombination med tekniska färdigheter för att dubbelkolla information såsom faktagranskare gör, och detta kan man alltså lära sig.

Det finns således många utmaningar med vilseledande information som kan och bör hanteras i undervisningen. Med tanke på komplexiteten i detta hot emot demokratin behöver unga idag få en bred och bra utbildning som säkerställer att de har goda ämneskunskaper och kunskap om vilka källor man kan lita på. Med tanke på de digitala klyftorna i samhället är det viktigt att unga människor särskilt i socioekonomiskt utsatta miljöer får tillgång till bra utbildning och bibliotek som stimulerar deras intellektuella, emotionella och digitala kompetenser. Det finns tyvärr ingen snabb och enkel lösning på problemet med digital desinformation, men en undervisning som ”vaccinerar” (prebunking) och lär ut vetenskapligt baserade strategier för faktagranskning (debunking) är en bra början.    

© Kenneth Nyblom
Thomas Nygren är universitetslektor i didaktik i Uppsala och docent i historia med utbildningsvetenskaplig inriktning vid Umeå universitet. Hans forskningsintresse omfattar bland annat utbildning för internationell förståelse, historiskt tänkande, digital kompetens, kritiskt tänkande och mänskliga rättigheter. Thomas är forskningsledare i projekten Nyhetsvärderaren och GÄCKA och expert i EU-kommisionens arbetsgrupp för digital litteracitet mot desinformation.

Axelsson, C.-A. W., Guath, M., & Nygren, T. (2021). Learning How to Separate Fake From Real News: Scalable Digital Tutorials Promoting Students’ Civic Online Reasoning. Future Internet, 13(3 60), 1-18.

Commision, E. (2018a). Action plan against disinformation. Joint communication to the European parliament, the European council, the council, the European economic and social committee and the committee of the regions. Brussels: European Commision

Commision, E. (2018b). Election interference in the digital age: Building resilience to cyber-enabled threats. Brussels: European Commision

Haider, J., & Sundin, O. (2020). Information literacy challenges in digital culture: conflicting engagements of trust and doubt. Information, Communication & Society, 1-16. doi:10.1080/1369118X.2020.1851389

Köbis, N., Doležalová, B., & Soraperra, I. (2021). Fooled Twice–People Cannot Detect Deepfakes But Think They Can. Available at SSRN 3832978.

Lyons, B. A., Montgomery, J. M., Guess, A. M., Nyhan, B., & Reifler, J. (2021). Overconfidence in news judgments is associated with false news susceptibility. Proceedings of the National Academy of Sciences, 118(23).

Maertens, R., Roozenbeek, J., Basol, M., & van der Linden, S. (2020). Long-term effectiveness of inoculation against misinformation: Three longitudinal experiments. J Exp Psychol Appl. doi:10.1037/xap0000315

Martel, C., Pennycook, G., & Rand, D. G. (2020). Reliance on emotion promotes belief in fake news. Cognitive research: principles and implications, 5(1), 1-20.

Nygren, T. (2019). Fakta, fejk och fiktion : Ämnesdidaktisk digital kompetens för lärare: Natur & Kultur Akademisk.

Nygren, T., & Guath, M. (2019). Swedish teenagers’ difficulties and abilities to determine digital news credibility. Nordicom review, 40(1), 23-42.

Nygren, T., & Guath, M. (2021). Students Evaluating and Corroborating Digital News. Scandinavian Journal of Educational Research, 1-17. doi:10.1080/00313831.2021.1897876

Nygren, T., Guath, M., Axelsson, C.-A. W., & Frau-Meigs, D. (2021). Combatting Visual Fake News with a Professional Fact-Checking Tool in Education in France, Romania, Spain and Sweden. Information, 12(5), 201.

Pennycook, G., & Rand, D. G. (2018). Lazy, not biased: Susceptibility to partisan fake news is better explained by lack of reasoning than by motivated reasoning. Cognition.

Revez, J., & Corujo, L. (2021). Librarians against fake news: A systematic literature review of library practices (Jan. 2018–Sept. 2020). The Journal of Academic Librarianship, 47(2), 102304.

Roozenbeek, J., Schneider, C. R., Dryhurst, S., Kerr, J., Freeman, A. L., Recchia, G., . . . Van Der Linden, S. (2020). Susceptibility to misinformation about COVID-19 around the world. Royal Society open science, 7(10), 201199.

Roozenbeek, J., & van der Linden, S. (2020). Breaking Harmony Square: A game that “inoculates” against political misinformation. The Harvard Kennedy School Misinformation Review.

Roozenbeek, J., van der Linden, S., & Nygren, T. (2020). Prebunking interventions based on “inoculation” theory can reduce susceptibility to misinformation across cultures. Harvard Kennedy School Misinformation Review, 1(2).

Tufekci, Z. (2018). How social media took us from Tahrir Square to Donald Trump. MIT Technology Review, 14, 18.

Wineburg, S., & McGrew, S. (2017). Lateral Reading: Reading Less and Learning More When Evaluating Digital Information

Puffbilden är en detalj ur ”The Yellow Press” av L. M. Glackens, en satirteckning över det sena 1800-talets sensationalistiskt inriktade tidningar.