Ledarskap och utveckling

Hur kan vi öka vår kunskap om ungas läsvanor eller om hur ljudboken påverkar litteraturen och läsarna? Hur kan vi lära oss mer om på vilka sätt inspirerande läsmiljöer kan utformas eller hur vi kan öka ungas engagemang och inflytande i det läsfrämjande arbetet? Vad behöver vi egentligen veta och kunna för att främja barns och ungas läsning?

Nyligen publicerade Digiteket en vägledning för hur man kan jobba med kollegialt lärande i sitt uppdrag som läsfrämjare. Men vad innebär egentligen kollegialt lärande och hur kan man använda det som en metod på sin arbetsplats? Vi var med under en workshop där biblioteksmedarbetare i Skåne fick testa på metoden och ställde frågor till arrangörerna och deltagarna. Varje år anordnar Biblioteksutveckling i Region Skåne SUD – Stora utvecklingsdagen, en dag där folkbibliotek i Skåne har möjlighet att inspireras och dra lärdomar av varandra genom att berätta om olika projekt och utvecklingsinsatser de genomfört under året. Temat för årets träff var “Samtal” och under eftermiddagen fick de som ville ta chansen att testa på “Kollegialt lärande i samtal”. Workshoppen arrangerades av Tove Eriksson Mrozowski och Fanny ...

Hur ser vi på professionella misslyckanden och hur tar vi tillvara på dem? Kan ett bejakande av misslyckanden både bidra till ett bättre arbetsklimat och till en möjlighet att utveckla organisationen? Vad är egentligen ett misslyckande? Detta är frågor som Region Örebro län frågat sig och arbetat med under en längre tid.

Nu kommer det fler lärresurser på Digiteket som tar sin utgångspunkt i forskning och teorier om läsning, litteraturförmedling och biblioteksutveckling. Du som arbetar på folkbibliotek kommer därmed att få tillgång till vetenskapligt grundade lärresurser som stöd för ett vetenskapligt förhållningssätt. I artikeln ges smakprov på kommande material om barns och ungas läs- och språkutveckling, ungas läsupplevelser och de kompetenser som krävs för att främja läsning och litteratur. Under åren 2021 till och med 2023 genomförs ett nationellt kompetenslyft för folkbibliotek med fokus på barns och ungas läsning. Regeringen vill med lyftet ta ett nationellt helhetsgrepp för att säkra folkbibliotekariers kompetens med inriktning på läsfrämjande uppdrag gentemot barn och unga (se regeringens skrivelse 2020/21:95 Barns och ungas läsning). Läsfrämjandelyftet ska stärka biblioteksmedarbetarna i deras profession och ...

I det här poddavsnittet möter vi Sandra Hillén och Emma Berge Kleber, som i samtal med Julia Pennler talar om sin forskning i anslutning till läsfrämjande för barn och unga. De talar bland annat om hur pandemin påverkat biblioteken på många olika sätt och om hur läsfrämjande allt som oftast kan talas om som ett insrumen för att nå något annan slags effekt än just läsning för läsnings skull.

I det här poddavsnittet möter vi Jenny Johannisson som i samtal med Julia Pennlert talar om hur den kulturpolitiska styrningen av läsfrämjande insatser har gått till och hur den går till, vilka utmaningar som finns och om huruvida det går att dra några slutsatser kring framgångsfaktorer för sådan styrning.

I det här poddavsnittet möter vi Julia Pennlert och Lisa Ohlsson Dahlqvist, som i samtal talar om tillgänglig läsning och hur detta är en viktig förutsättning för att kunna delta i den demokratiska processen. Vi lyssnare får en översikt över MTMs verksamhet och några av de olika sätt som de tillgängligör läsning men också en fördjupning kring hur tillgänglig läsning är så mycket mer än bara format.

I det här poddavsnittet möter vi Ola Pilerot som samtalar med Julia Pennlert om begreppet forskningsbaserat arbetssätt, vad begreppet består av och hur det kan ta sig ut i den konkreta verksamheten. Under samtalet diskuteras också folkbibliotekens omvärldsbevakning utifrån färska forskningsresultat.

Det är en ökande skara av folkbibliotek som jobbar med beredskap och totalförsvar. Det är framförallt bibliotekets informationsförmedling och biblioteksrummets funktion som mötesplats som bedöms som prioriterade att fortgå i en krissituation. I denna artikel ger KB en aktuell bild av folkbibliotekens arbete med att skapa beredskap i sina verksamheter.

Vid det här tillfället av Angelägen forskning stod Bibliotek som social infrastruktur och begreppet ”att biblioteka” i fokus för samtalet mellan Johanna Rivano Eckerdal, docent och universitetslektor i biblioteks- och informationsvetenskap vid Lunds universitet, och Kristina Elding, utvecklingsstrateg på bibliotek, kultur- och fritidsförvaltningen i Lund.

I detta tillfälle av Angelägen forskning diskuteras bibliotekens demokratiska roll och dessrelation till politiken och det politiska, och diskussionen kretsar kring styrdokument, politisk påverkan och hur bibliotekslagen används för att legitimera verksamheten. Trots exempel på diskrepans mellan nationell och kommunal styrning betonade båda talarna vikten av att känna sina styrdokument och ramverk. Vid detta tillfälle av Angelägen forskning samtalade Hanna Carlsson, lektor vid Linnéuniversitetet, med Nick Jones, verksamhetschef för Konst och bibliotek i Huddinge, om bibliotekens demokratiska roll i en komplex samtid. Hanna Carlsson inledde med att presentera två studier som fungerade som en gemensam utgångspunkt för samtalet. I dessa två studier har Hanna Carlsson tillsammans med andra forskare undersökt folkbiblioteken och dess relation till “politiken” och “det politiska”. Hon beskriver “politiken” som strukturen för ...

Vid den nationella MIK-konferensen i Göteborg 2022 framhävdes betydelsen av regional samverkan för att stärka medie- och informationskunnighet. Konferensen resulterade i ett initiativ till att skapa ett interregionalt nätverk. Nätverket syftar till att bredda MIK-arbetet över olika samhällsområden och stärka de regionala aktörernas roll i att främja medie- och informationskunnigheten över hela landet. Pia-Marie Wehrling vid Västra Götalandsregionen berättar mer om detta arbete och det kunskapsseminarium som genomfördes under hösten.

I en ny rapport kartlägger Statens medieråd olika aktörers främjande av medie- och informationskunnighet i Sverige 2021–2022. I kartläggningen lyfts folkbiblioteken fram som en positiv förebild för resten av Sverige och vi sammanfattar hur de omnämns i denna artikel.