Angelägen forskning: bibliotekens roll i hållbar utveckling

Under ledning av Catharina Isberg, bibliotekschef i Lund, samtalade de tre forskarna Lisa Engström, Lunds universitet, Joacim Hansson, Linnéuniversitetet, och Anna Lundh från Bibliotekshögskolan om bibliotekens roll i hållbar utveckling. Alla tre har tidigare deltagit i Angelägen forskning utifrån deras respektive forskningsområden och nu samlades de för att anlägga ett hållbarhetsperspektiv på deras förståelse av folkbibliotek.

Catharina Isberg inledde samtalet med att göra en kort genomgång av Agenda 2030. Tillgång till information och möjligheten att delta i samhällsfrågor är två hörnpelare i arbetet med Agenda 2030 där biblioteken kan göra skillnad, menar Isberg och lyfter fram framförallt fyra av agendans globala utvecklingsmål:

• God utbildning för alla
• Minskad ojämlikhet
• Hållbara städer och samhällen
• Fredliga och inkluderande samhällen

Denna film innehåller ingen visuell information utan består bara av folk som pratar, detta medför att ingen syntolkad version har bedömts behövas.

Samtalet kom att kretsa kring bibliotekens utmaningar och möjligheter att bidra till hållbar samhällsutveckling genom att arbeta för ökad delaktighet och tillgänglighet.

Forskarna lyfter hur det finns många starka normer som också styr biblioteksutvecklingen. Meröppna bibliotek förutsätter exempelvis både funktionalitet och en viss ålder, vilket kan göra dem icke tillgängliga, menar Lisa Engström. Starka normer kring läsning nedvärderar lyssnande läsning trots att det är ett av flera sätt att läsa på och dessutom en rättighetsfråga som gör att fler kan vara delaktiga i samhället, framhöll Anna Lundh. För att bidra till tillgänglighet och delaktighet i ett hållbart samhälle behöver vi analysera bibliotekens alla verksamheter utifrån användarnas perspektiv och behov, reflekterar Engström.

Joacim Hansson lyfter hur biblioteken i glesbygden har goda förutsättningar för att arbeta med delaktighet, då de som arbetar på dessa bibliotek känner både användarna och icke-användarna. I större städer är befolkningen mer anonym. Å andra sidan har de mindre biblioteken inte alltid resurserna att arbeta med bibliotekens breda uppdrag, inte minst vad gäller digitalisering av verksamheten.

Detta samtal kan förslagsvis fungera som en startpunkt för ett arbete i en arbetsgrupp kring Agenda 2030 och hållbarhet.

Angelägen forskning

Angelägen forskning är ett samarrangemang mellan Kungliga biblioteket, Kulturrådet och Myndigheten för tillgängliga medier (MTM). Det är ett forskarforum som presenterar och diskuterar aktuell forskning som en fortbildning för biblioteksmedarbetare. Angelägen forskning är en serie seminarier som äger rum cirka fem gånger under ett år. Samtliga Angelägen forskning kan alltid nås via Digiteket.

Tidigare tillfällen

14 juni 2022: Lyssnande läsning med Anna Lundh och Elin Nordh
21 april 2022: Källkritikens ramar med Jutta Haider och Jenny Lindmark Svedgård
8 mars 2022: Folkbibliotek i glesbygd – demokratiska utmaningar och förbisedda möjligheter med Joacim Hansson och Karin Råghall
15 december 2021: Forskning och omvärldsbevakning på folkbibliotek med Ola Pilerot och Cecilia Gärdén
28 oktober 2021: Meröppet bortom tekniken med Lisa Engström och Anna Åkerberg