Gå direkt till innehållet
Barn bland böcker i mycket stora format. På huvudet balanserar två barn böcker av normalstort format på huvudet. Rosa bakgrund.
Kollage av Rebecca Risén, Creative Commons Erkännande-Icke-Kommersiell 4.0 Internationell

Podd: Tillgänglig läsning – Delaktighet och demokrati

I det här poddavsnittet möter vi Julia Pennlert och Lisa Ohlsson Dahlqvist som i samtal talar om tillgänglig läsning och hur detta är en viktig förutsättning för att kunna delta i den demokratiska processen. Vi lyssnare får en översikt över MTMs verksamhet och några av de olika sätt som de tillgängligör läsning men också en fördjupning kring hur tillgänglig läsning är så mycket mer än bara format.

Det här poddsamtalet ingår i kursen Strategisk utveckling av läsfrämjande på folkbibliotek som riktar sig till bibliotekschefer. Innehållet är intressant för dig som vill utveckla dina kunskaper kring strategiska perspektiv på läsfrämjande verksamhet, med fokus på barns och ungas läsning och kollegialt lärande. Du behöver inte ha gått kursen för att ta del av poddsamtalen. Lyssna gärna på ett eller flera samtal och diskutera innehållet vidare på din arbetsplats! Detta poddavsnitt är den andra delen av nio i serien som publiceras på Digiteket.

Kursen

Kursen ”Strategisk utveckling av läsfrämjande på folkbibliotek” genomförs av Bibliotekshögskolan vid Högskolan i Borås under hösten 2023 – våren 2024, i samarbete med övriga lärosäten med biblioteks- och informationsvetenskaplig utbildning. Kursen är en del av Kulturrådets regeringsuppdrag Läsfrämjandelyft för folkbibliotek 2021-2023

Digiteket
Strategiskt läsfrämjande 2(9): Tillgänglig läsning – Delaktighet och demokrati
Loading
/
Julia Pennlert: Hej och varmt välkomna till detta samtal på temat ”Tillgänglig läsning delaktighet och demokrati”. Med mig idag har jag Lisa Olsson Dahlqvist som är verksamhetsutvecklare för det forskningsfrämjande arbetet på Myndigheten för tillgängliga medier, MTM.
Hej Lisa! Välkommen! 

Lisa Olsson Dahlqvist: Hej Julia! Tack så mycket! Roligt att få vara med! 

Julia Pennlert: Kanske du kan börja med att berätta lite kring din roll på Myndigheten för Tillgängliga Medier och hur ni arbetar, lite kort med frågor som handlar om tillgänglig läsning. Vad innebär egentligen begreppet?

Lisa Olsson Dahlqvist:Absolut, det gör jag gärna. Min roll som verksamhetsutvecklare för vårt forskningsfrämjande arbete innebär i första hand att jag verkar för att det ska forskas mer om tillgänglig läsning inom akademin och tillgänglig läsning är ett brett område eller ett tvärvetenskapligt område, så det handlar ju om att vi har kontakter med forskare från många olika vetenskapliga discipliner, till exempel inom biblioteks och informationsvetenskap såklart, men också funktionshinderspolitik, litteraturvetenskap, människa- dator- interaktion, medieteknik, pedagogik. 

Tillgänglig läsning är ju ett ämne som går in i alla de här fälten och även fler. Så som verksamhetsutvecklare så arbetar jag för att uppmärksamma forskare på de behov vi ser av forskning kring tillgänglig läsning, men också och där är också väldigt viktigt att inhämta den forskning och kunskap som görs runt om i landet och även internationellt som vi behöver till vår verksamhet för att kunna bedriva den på en vetenskaplig grund eller evidensbaserad, men också för att kunna sprida forskning till andra om tillgänglig läsning. Vi är ju ett kunskapscenter för tillgänglig läsning och det innebär ju att vi också vill sprida forskning till biblioteken till exempel.

Du frågade också om vårt uppdrag, Julia och MTM:s uppdrag det är att göra läsning tillgänglig för alla, det vill säga att arbeta för att alla ska ha tillgång till litteratur, nyheter, samhällsinformation utifrån vars och ens förutsättningar, oavsett läsförmåga eller funktionsnedsättning. 
Och det gör ju vi dels genom att vara en producent och leverantör av produkter och tjänster, till exempel talböcker, punktskriftsböcker, taktila bilderböcker. Men också genom att vara ett kunskapscentrum som jag nämnde och ge kunskapsmässigt stöd till exempel till offentlig sektor, bibliotek, vård och omsorg, andra myndigheter, men också medie- och förlagsbranschen. 

Sen har jag för mig att du också frågade Julia där, vad innebär då det här begreppet tillgänglig läsning eller hur vi hur liksom tolkar det? Stämmer det? 

Julia Pennlert: Absolut. 

Lisa Olsson Dahlqvist: Vad bra! Där skulle jag vilja säga att det läsfrämjande arbetet är ju grunden i MTM:s verksamhet som väldigt mycket handlar om att verka för att människor både ska kunna läsa oavsett förutsättningar och behov, men också vilja läsa. Så det är lite tvådelat vårt läsfrämjande uppdrag. Att kunna det är ju själva förutsättningen för att kunna läsa tillgängligt. Det handlar ju om att personer som kanske inte kan tillgodogöra sig tryckt text dels behöver texten i ett anpassat format som tal – eller punktskrift. Men det kan också handla om att man behöver ett tekniskt eller pedagogiskt stöd för att kunna läsa. 

Så produktionen som vi har här på MTM är så att säga en grundförutsättning för att fler aktörer i samhället ska kunna läsfrämja mot läsare som eller till läsare som är i behov av att läsa på olika sätt. För läsning innebär ju inte bara ögon-läsning utan det handlar ju om att kunna läsa även med fingrarna eller med öronen om det är på det sättet man läser så att säga. Och det är ju en rättighet att kunna läsa på det sätt som man behöver. Så på så sätt kan man väl säga att tillgänglig läsning är utifrån vårt uppdrag både att se till att människor kan läsa på det sätt som de behöver, men också att verka för att man ska vilja läsa. Och det gör vi på lite olika sätt genom boktips i Legimus eller att vara ute på bibliotek och prata med bibliotekarie, eller genom att snarare ge bibliotekarier stöd för att kunna läsfrämja genom att få personer att vilja läsa även tillgänglig litteratur. 

Lite så. Jag vet inte riktigt. Vill du att jag ska gå in lite grann på vad det är för typ av tillgängliga medier som vi gör här på myndigheten?

Julia Pennlert:Jättegärna! Jag tänker att vi kanske kan återkomma till det alldeles strax för jag fastnar lite i ditt väldigt fina svar här på ett begrepp, så just det här med rättigheter. 

Lisa Olsson Dahlqvist: Mmm. 

Julia Pennlert: För du har ju också en bakgrund inom den biblioteks och informationsvetenskapliga forskningen, och i din avhandling så studerade du ju folkbiblioteken. 

Lisa Olsson Dahlqvist: Mmm. 

Julia Pennlert: Och nu citerar jag faktiskt från Lunds Universitets hemsida där din avhandling beskrivs utifrån just din undersökning av ”folkbibliotekens folkbildande och demokratiska funktion.” Slut citat. Så hur skulle du säga att folkbiblioteken, kanske specifikt kopplat till det här med läsfrämjande arbete, närmar sig den här folkbildande och demokratiska funktionen?

Lisa Olsson Dahlqvist: Mm, det gör jag gärna. Ja men som sagt, jag har ju en bakgrund som biblioteksforskare och har skrivit den här avhandlingen där jag ville studera och försöka närma mig hur bibliotek arbetar med demokrati-uppdraget i praktiken.
 Det vill säga går det liksom att fånga, att studera olika praktiker på bibliotek som demokratifrämjande, så att säga, och som en del av folkbibliotekens folkbildande uppdrag?

Och jag skulle säga att det folkbildande uppdraget, det är en del av demokrati-uppdraget men också blir synligt i bibliotekslagen genom paragraf sju, det vill säga just det läsfrämjande-uppdraget, men också att verka för att alla ska kunna arbeta eller arbeta, alla ska kunna använda informationsteknologi för att vara delaktiga i kulturliv eller ta till sig nyheter och lärande, och kunskap.

Och att det hänger ihop, liksom, det läsfrämjande uppdraget och arbetet med digital delaktighet ser jag att det hänger samman och kan förstås som ett folkbildande uppdrag. Och det handlar ju om att biblioteken ska ge alla likvärdiga möjligheter till att kunna delta i samhället och till läsning i olika former. Och det vill säga att den här, den digitala tekniken, och litteratur, nyheter och samhällsinformation ska vara tillgänglig utifrån vars och ens behov och den behöver vara det för att man ska kunna vara delaktig på många sätt idag. 

Och här ser jag då bibliotekens läsfrämjande arbete och arbetet med digital delaktighet som en del av det folkbildande uppdraget som biblioteken har i en samtid som så starkt präglas av digitalisering och förändrade sätt att läsa. Och det är någonting som inte minst du Julia har studerat, hur läsning är någonting i vår digitala samtid som är vidare än att enbart ta till sig tryckt text till exempel, utan det är någonting som kommer till oss i olika former och olika kanaler och som vi behöver förstå utifrån någon slags vidgat läs-, ja eller textbegrepp kanske snarare.

Julia Pennlert: Mmm. 

Lisa Ohlsson Dalhqvist: Och inte minst då för att läsningen har flyttat över i digitala kanaler på så många sätt. Och jag tänker att det läsfrämjande ofta blir så starkt förknippat med läsning av kanske skönlitteratur eller böcker på det sättet,  men läsning är någonting som vi gör i många andra situationer och sammanhang eller behöver kunna göra i olika sammanhang. Och det är ju ofta idag genom kanske digitala kanaler som vi behöver kunna ta till oss information, och då är det ju så idag att alla har inte samma förutsättningar att kunna göra det, att kunna vara delaktiga på lika villkor. Och här menar jag då att folkbiblioteken har en folkbildande roll eller uppgift att fylla i att möjliggöra för människor att vara delaktiga, att kunna agera i samhället som en aktör så att säga, handlar ju om att det handlar om frågor om egenmakt att kunna agera, ja, utifrån sina egna behov och villkor så att säga. Här tycker jag då att det läsfrämjande och det digitala delaktighetsarbetet hänger samman på så sätt. Förstår du hur jag menar Julia? Eller blir det krångligt? 

Julia Pennlert: Nej. Absolut. Jag förstår och jag tänker att här har vi ju en perfekt brygga över till, till det här du var inne på inledningsvis alltså vilka tillgängliga medier finns det? För man kan ju tänka sig att trots att läsningen eller litteraturen eller informationen kommer till oss i en rad olika format så är ju fortfarande de här formaten ganska textbaserade. Det är den tryckta boken som vi vet ofta står i centrum i det läsfrämjande arbetet och det är precis som du är inne på det är liksom skönlitteratur snarare än information som går in i det läsfrämjande uppdraget. Om du kan säga någonting kort om det här med just produktionssidan på MTM, alltså vilka tillgängliga medier finns att tillgå och vilka finns ute på folkbiblioteken?

Lisa Ohlsson Dalhqvist: Absolut, det kan jag gärna göra. Och som jag var inne på innan så är ju det då en förutsättning för att kunna läsa tillgängligt att texten eller kulturen finns i ett tillgängligt format, till exempel som talbok, vilket är ett av de formaten som vi arbetar med att tillgängliggöra litteratur genom och som ju också är en förutsättning för att biblioteken ska kunna arbeta läsfrämjande med just talböcker, att det då finns ett relevant bestånd av talböcker. Och talbok är ju en inläst text, så att säga en inläst version av en bok som man har möjlighet att använda om man har en funktionsnedsättning som leder till en läsnedsättning så att säga, det är också skillnaden mellan en ljudbok och en talbok bland annat.

Talböcker produceras ju då genom ett undantag i upphovsrättslagen och talböckerna finns i vårt digitala bibliotek Legimus, som man då får tillgång till via biblioteken om man har behov av att läsa med öronen. 

Men punkt är ett annat sätt som man kan ta till sig litteratur och text genom om man har en synnedsättning till exempel. Det är också ett format som myndigheten tillverkar, eller producerar. Taktila bilderböcker som kanske är det första mötet med en form av taktil läsning som barn då kan möta vid tidig ålder, om man har ett behov av att läsa med fingrarna så att säga. Men inom MTM har vi också ett LL- förlag eller vårt LL förlag, Lättläst-förlaget som publicerar och ger ut lättläst litteratur. Och LL-förlaget kan man säga kompletterar den kommersiella bokutgivningen genom att man ger ut ett visst antal titlar varje år som riktar sig till unga vuxna och vuxna läsare med intellektuell, eller en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning eller äldre läsare med demens eller läsare som är nya för svenskan. 

Vi har också en oberoende nyhetstidning inom ramen för MTM verksamhet som heter 8 – sidor som ger ut nyheter på lättläst svenska. Så det här är exempel på olika tillgängliga format, det vill säga talböcker, punktskrift, taktila bilderböcker men också då lättläst som är ett annat tillgängligt format, så att säga. 

Men MTM har ju också ett uppdrag att verka för universell utformning och det innebär ju att vi samtidigt ska verka för att produkter eller litteratur blir tillgänglig från början, så att säga, att man inte ska behöva få särlösningar i efterhand, så att säga, för att kunna ta till sig en text. Så det är också en del av vårt uppdrag att sprida kunskap om vikten av att tänka inkludering från början. Att alla ska kunna ta till sig någonting från början oavsett vad man har för behov.

Julia Pennlert: Det där tycker jag är jätteintressant att tänka inkludering från början och så kopplat till den här kursen som den här podd-samtalet är en del av. Men också förutsättningar för läsfrämjande verksamhet ute på folkbiblioteken som sker ju i en rad olika former. Det är mycket aktiviteter, det är olika metoder. Det är projekt med dina glasögon kopplat till just det här med att tänka inkludering från början eller kännedomen om de digitala formaten som du precis har pratat om. Hur tycker du att det ser ut bland landets folk, bibliotekarier eller de du kommer i kontakt med? 

Känner man till det här med det digitala format, tillgängliga digitala format eller tillgängliga format? Eller detta med att tänka inkludering från början när man utformar en läsfrämjande aktivitet till exempel.

Lisa Ohlsson Dahlqvist: Nej, just det. Det är ju en jättebra fråga och väldigt svår att svara på. Men kunskapen på biblioteken är naturligtvis stor kring tillgänglig läsning eftersom man möter läsare med så varierade behov i sitt dagliga arbete. Men jag tänker också att det här med kunskap är någonting som är väldigt, icke statiskt. Det är någonting som hela tiden behöver fyllas på. Så man kan naturligtvis hela tiden behöva lära mer om tillgänglig läsning. Tillgänglig läsning, det vill också säga det är väldigt viktigt. Det handlar ju om mer än bara formaten. Det handlar ju också om bemötande, miljö, Hur ser den kognitiva tillgängligheten ut på biblioteket till exempel? Och det här verkar det ju som att det finns ett väldigt stort intresse av tycker jag på biblioteken, vilket man inte minst såg i ”Stärkta bibliotek”. Eller ser i Stärkta bibliotek-satsningen där ju biblioteken ansöker om medel för olika projekt där just projekt som handlar om kognitiv tillgänglighet har verkligen ökat i antal så att säga under de åren som ”Stärkta bibliotek” har funnits. 

Så det handlar ju om mer än att bara formatet ska finnas tillgängligt så att säga, utan det handlar ju också om att se det i en slags helhetssituation, hur man kan skapa en tillgänglig lässituation för läsaren. Och här hoppas vi att kunna vara ett stöd, naturligtvis kunskapsmässigt också då, för bibliotek som vill arbeta med tillgänglig läsning eller som ska arbeta med tillgänglig läsning, det är ju ett uppdrag, personer med funktionsnedsättning är ju en prioriterad målgrupp för biblioteken. Så det är ju någonting som man arbetar med. Men man kan ju alltid behöva fylla på sina kunskaper, tänker jag.

Och det kan ju också vara så att man vill fokusera på en särskild grupp av läsare och kan behöva fylla på sina kunskaper där. För läsnedsättning och behov av tillgänglig läsning kan ju se väldigt olika ut. Det är ju inte så att det finns en tillgänglig läsning så att säga, utan man kan ju ha väldigt varierade behov. Och då är det ju också någonting som man kanske behöver fördjupa sig i och kanske tänka hur man kan nå de grupper som inte själva kan ta sig till biblioteket fysiskt. Hur når vi dem så att säga på bästa sätt? Och där kan ju till exempel olika högläsningsprojekt eller Shared Reading- projekt också vara ett sätt att tillgängliggöra läsning för alla. 

Så ja, svårt att svara på din fråga hur kunskapen ser ut. Jag tänker att man inte blir fullärd inom det här området oavsett, så det behövs hela tiden fyllas på och man behöver arbeta med det på en strategisk nivå tänker jag också så att det här blir någonting som verkligen får bli synligt genom biblioteksplan och så vidare. Att det läsfrämjande arbetet just med fokus på tillgänglig läsning också får ta plats. 

Julia Pennlet: Jag tycker att det var ett jättebra svar och jag ska faktiskt börja avrunda vårt samtal lite här snart. Och du landar i en väldigt, väldigt fin formulering här. Att låta det ta plats också strategiskt. Men att det finns ju såklart olika saker att tänka på i detta med tillgänglig läsning. Att det inte är än en enda sak, en modell som passar alla, utan att det också handlar om hur man. Hur det ser ut i biblioteks-rummet, hur man kan ta sig till biblioteket, mer fysiska villkor i de aktiviteterna som man faktiskt genomför. Och även där tycker jag att vi har knutit ihop säcken kopplat till just folkbibliotekens demokratiska uppdrag. Så med det vill jag ju bara tacka dig Lisa för vårt samtal här idag. Stort tack för att du ville vara med!

Lisa Ohlsson Dalhqvist:Och tack själv! Jättespännande och hör av er till MTM med frågor. Om sådana finns! Tack!

Samlingsinformation om poddserien

Är du intresserad av att följa hela denna poddserie samlar Digiteket fördjupad information på en egen sida: Digiteket publicerar podd med Bibliotekshögskolan i Borås.

Nytt kurstillfälle i höst

Då kursen Strategisk utveckling av läsfrämjande på folkbibliotek just haft högt söktryck har Bibliotekshögskolan, Högskolan i Borås valt att ge kursen en gång till, hösten 2024. Bokmärk kurssidan och häng på låset när anmälningen öppnar.

Om de medverkande i podden

  • Julia Pennlert är disputerad i litteraturvetenskap, universitetslektor med inriktning mot läsning och läsfrämjande.
  • Lisa Olsson Dahlqvist som är verksamhetsutvecklare för det forskningsfrämjande arbetet på Myndigheten för tillgängliga medier, MTM

Upphovsrätt och licens för innehåll på aktuell sida

Observera att innehållet (texten, bilder, video och så vidare) på sidan kan vara licensierad i enlighet med olika licenser.

Texten på denna sida är licensierat enligt Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell (CC BY 4.0).

Detta innebär att du:

  • får kopiera och dela vidare materialet i vilket medium eller format som helst
  • får remixa, återanvända och bygga på materialet
  • får använda det i kommersiella syfte och sammanhang
  • inte behöver fråga om lov.

Om du bearbetar, delar eller använder texten:

  • Ge ett korrekt Erkännande
    • ange verkets namn,
    • ange vem som skapat verket,
    • ange länk till verkets ursprungsplats,
    • ange länk till upphovspersonens webbsida (frivilligt, men trevligt),
    • ange vilka delar som eventuellt är bearbetade
    • länka till licensen.

Ett korrekt erkännande skulle kunna se ut så här:

Allt du skulle vilja veta om Creative Commons, men varit för skraj att fråga om, av Ola Nilsson. Texten är licensierad med Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell (CC BY 4.0).

Denna podd har tagits fram i samarbete mellan Bibliotekshögskolan vid Högskolan i Borås och Digiteket, för att lyfta kursen Strategisk utveckling av läsfrämjande på folkbibliotek.

Kommentarer

Vad tyckte du var intressant i podden?

Digiteket-redaktionen vill gärna veta mer om hur du har använt artikeln.


Fält markerade med * är obligatoriska. Redaktionen granskar kommentarer innan de publiceras. Din e-post kommer inte publiceras.