Internet på folkbibliotekIntroduktion

Introduktion

På folkbiblioteken ges möjlighet att använda internet, både genom publika datorer och wifi. För många är detta bara ett av flera sätt att få access till nätet. Man har bredband hemma, mobilt abonnemang och internettillgång på arbetsplatsen. Men för en del kan biblioteket vara huvudsaklig källa för nätåtkomst. Hur ur denna regleras kan då vara avgörande för studier och tillgång till kultur och samhällsinformation. 

På nätet finns dock mycket som kan verka stötande och olämpligt: rasism, pornografi, våldsskildringar, desinformation och så vidare. Bör biblioteket ge tillgång till allt som finns på nätet eller bör viss information blockeras? Det är en fråga som varit på tapeten i decennielånga diskussioner. 

I rapporten Skyddsvärden i vågskålen: Internet på folkbibliotek – ideologi, juridik och praktik gör forskarna Veronica Johansson och Maria Lindh, Högskolan i Borås, en omfattande kartläggning av hur internet regleras på svenska folkbibliotek utifrån intervjuer och en nationellt heltäckande enkät. Studiens resultat sätts in i aktuellt biblioteksideologiskt och juridiskt sammanhang genom en omfattande litteraturstudie. Rapporten innehåller även en övergripande kommentar samt svar på konkreta biblioteksjuridiska frågor från jurist Jonas Holm.
null

Kartläggningen visar att ungefär en tredjedel (32,9 %) av de 164 deltagande biblioteken i studien har någon form av innehållsfilter på samtliga eller vissa av sina publika datorer. Samtidigt framkommer att bibliotekens huvudsakliga kompetens och medvetna strategier för reglering av internet och skydd av användarnas integritet alltjämt till största delen handlar om det som syns och kan åtgärdas i det fysiska biblioteksrummet. 

Användningen av innehållsfilter tycks ha ökat med cirka 20 % under de senaste 20 åren. Beslut om tillgängliggörande av internet fattas dessutom ofta av kommunens it-avdelning snarare än av biblioteket.

Dessa båda tendenser samverkar till att transparensen för vad som gäller avseende villkor för internetanvändning och personuppgiftsbehandling är mycket låg för såväl biblioteken själva som dess användare.

Som slutsatser förordas i rapporten bland annat ökad utbildning för bibliotekarier i frågor om internet, intellektuell frihet och personlig integritet samt stöd för utveckling av tydliga integritetspolicyer och användarregler för internetanknutna system och tjänster i biblioteket.

Ambitionen med den här webbkursen är att  möta dessa behov. Den här kursen bygger på den nämnda forskarstudien. Den som däremot vill fördjupa sig i dessa frågor och få en grundlig redovisning av kartläggningen – och en mer ingående beskrivning av olika aspekter av GDPR och personuppgiftsbehandling inom bibliotekens (digitala) verksamhet – rekommenderas att ladda ner och läsa rapporten i sin helhet

Syfte

I den här kursen vill vi ge kunskap om på vilket sätt åtkomst till internet regleras på biblioteken idag, beskriva olika målkonflikter och ge verktyg för att finna en fungerande strategi som passar det egna biblioteket och är i linje med policydokument och aktuell lagstiftning.

Kursmål

När du är klar med kursen bör du:

  • känna till vad som menas med intellektuell frihet och personlig integritet och hur dessa regleras i internationell och svensk lagstiftning samt kommer till uttryck i biblioteksideologiska dokument
  • ha kunskap om potentiella målkonflikter i biblioteksverksamheten
  • ha kunskap om innehållsfilter och andra metoder för att reglera internetanvändning
  • ha verktyg och kunskap för att kunna inventera det egna bibliotekets tillhandahållande av internet till allmänheten utifrån juridiska och integritetsmässiga aspekter
  • kunna reflektera kring bibliotekets ansvar när det gäller biblioteksbesökarnas användning av internet och var gränsen går för bibliotekens pedagogiska och vägledande roll.
Om du loggar in kan du spara dina framsteg och få personligt rekommenderade kurser.

Författare: Marika Alneng, Örjan Hellström och Åsa Holmberg Strand

Publicerad: 8 mars, 2021