Gå direkt till innehållet

Angelägen forskning: Bibliotek som social infrastruktur och demokratiskt nav

Vid det här tillfället av Angelägen forskning stod Bibliotek som social infrastruktur och begreppet ”att biblioteka” i fokus för samtalet mellan Johanna Rivano Eckerdal, docent och universitetslektor i biblioteks- och informationsvetenskap vid Lunds universitet, och Kristina Elding, utvecklingsstrateg på bibliotek, kultur- och fritidsförvaltningen i Lund. 

Elding och Rivano Eckerdal pratade utifrån tre frågeställningar:

  • Begreppet ”att biblioteka”.
  • Bibliotek som social infrastruktur och som en del av den demokratiska infrastrukturen.
  • Pluralistisk agonism i relation till ovanstående. Teorin utvecklades bland annat av Chantal Mouffe.

Begreppet “att biblioteka” har sitt ursprung i ett följeforskningsprojekt som Rivano Eckerdal gjorde med bibliotek i Skåne i syfte att utveckla biblioteken som kulturhus. I en uppföljning av följeforskningen kunde Rivano Eckerdal se att projektet hade väckt en massa frågor hos biblioteksmedarbetarna samtidigt som biblioteken hade genomfört flera projekt och omorganisationer. Det uppstod en ambivalens mellan att tvingas och att finna glädje i att tänka nytt. Rivano Eckerdal ville förstå detta och hon tog utgångspunkt i teorier av bland annat Gilles Deleuze och Félix Guattari. De menar att världen kan förstås som ett ständigt görande.  Deras ingång är att världen är något som sker och görs kontinuerligt, den är i en ständigt pågående utveckling. Biblioteken kan använda detta som ett förhållningssätt, menar Rivano Eckerdal, och att det erbjuder en möjlighet att tänka annorlunda kring bibliotekens verksamheter. Med detta perspektiv blir språket ett arbetssätt; vilka ord och begrepp som används har betydelse. 

Denna film innehåller ingen visuell information utan består bara av folk som pratar, detta medför att ingen syntolkad version har bedömts behövas.

YouTube

Genom att starta denna video så accepterar du Youtubes integritetspolicy och accepterar att de kommer använda kakor. By loading the video, you agree to YouTube’s privacy policy.
Läs mer

Starta video

Rivano Eckerdal menar att vi kan tänka på bibliotek som ett verb, något som ständigt görs – att biblioteka. Det är bra att uppmärksamma att bibliotek alltid förändras, men hur det görs är inte givet. Som bibliotek och bibliotekarie behöver man därför vara aktiv i att biblioteka, eftersom det kan göras på olika sätt för att uppfylla uppdraget.

På Folkbiblioteken i Lund används biblioteka för att förstå och utveckla vad ett bibliotek är och kan vara. Bibliotek är ett ständigt görande tillsammans med andra. I styrdokumenten har man försökt fånga vad biblioteka kan innebära, till exempel att det kan göras på olika sätt och i olika sammanhang och arenor, berättar Elding.  

Att biblioteka kan vara ett sätt att tala om att bibliotek alltid är i utveckling och att det är angeläget att biblioteken själva har en proaktiv roll kring hur de utvecklas. Biblioteken har inte en kärna utan flera, och relationer är viktiga. 

Just nu deltar Johanna Rivano Eckerdal och Lisa Engström från Lunds universitet i ett europeiskt forskningsprojekt med namnet Social infrastruktur som gör skillnad: Folkbibliotekens transformativa kapacitet i ett åtstramat stadsliv (ILIT). Projektet handlar om hur folkbibliotek tar sig an utmaningar i en tid av stora samhälleliga förändringar. En viktig utgångspunkt är begreppet social infrastruktur och vilka roller de spelar i en stadsmiljö. Bibliotek är en viktig infrastruktur i staden. I forskningsprojektet, som finansieras av EU och den svenska delen av Energimyndigheten, tittar de på tre städer i Europa: Malmö, Wien och Rotterdam. Partner i den svenska delen är också Region Skåne. Projektet är i full gång och undersöker olika perspektiv och utgångspunkter. Forskningsprojektet belyser bibliotekens möjliga roller i lokalsamhället och vikten av att bygga relationer, men samtidigt behovet av att som bibliotek dra gränser för vad de inte kan göra. Bibliotek är som plats en viktig institution för demokrati för människor, menar Rivano Eckerdal och säger vidare att demokrati är en process, den blir aldrig färdig utan måste hela tiden hållas levande. På Folkbiblioteken i Lund används social infrastruktur som ett sätt att beskriva hur biblioteken bidrar till social hållbarhet i de samhälleliga strukturerna. 

I samtalet berörs också Chantal Mouffes demokratiteori, pluralistisk agonism. Den utgår från att demokrati är en process som ständigt pågår och att den demokratiska processen alltid rymmer motsättningar som behöver hanteras. Teorin är relevant för att förstå bibliotekens demokratiska roll och dess utmaningar. Biblioteken har en viktig roll som platser där den agonistiska debatten kan utvecklas. Att se bibliotek, liksom demokrati, som något som ständigt görs relaterar därför till teorin. Den är användbar för att förstå att utveckling av bibliotekens verksamhet alltid rymmer motsättningar som behöver kunna hanteras på sätt som gör att de inte blir våldsamma – antagonistiska – utan hanteras på ett fredligt och konstruktivt sätt. För att möjliggöra den rollen är det professionella samtalet kring biblioteket och dess utveckling betydelsefullt. 

Rivano Eckerdal och Elding avslutar med att skicka med två frågor till dem som lyssnar på Angelägen forskning: 

Under samtalet har vi pratat om att biblioteka som ett verb, eller att infrastruktura eller biblioteksplaneprocessa – vilka andra ord i din verksamhet skulle det vara användbart att tänka på som verb, som något som ständigt görs och omformas?

Om du tänker på bibliotek som en social infrastruktur som kräver kontinuerligt arbete för att fungera väl, vilken är din roll i den infrastrukturen idag? Vilken roll skulle du vilja ha? Finns det någon som du skulle vilja inkludera i infrastrukturen, som inte finns med där idag?

Fördjupande material

Johanna Rivano Eckerdal och ILIT

ILIT-projektets webbsida

Artikel om ILIT från Biblioteksutveckling Region Skåne: Folkbibliotek som social infrastruktur:

Rapport: Glädjen i att tvingas tänka nytt (2016) (pdf)

Equipped for resistance: an agonistic conceptualisation of the public library as a verb (2018)

Artikel (pre-print): Plural agonistics (2023):

Paper: Libraries, democracy, information literacy, and citizenship: An agonistic reading of central library and information studies’ concepts (2017)

Material om Lunds stadsbibliotek

Artikel om stärkta bibliotek inom Folkbiblioteken i Lund från Kulturrådet: Folkbiblioteken i Lund vill vara relevanta genom hela livet

Artikel om biblioteksplanen från Biblioteksutveckling Region Skåne: Biblioteksplanen som process med Lund som exempel (2019)

Befintlig biblioteksplan, Lunds kommun (pdf)

Remissversion nytt biblioteksprogram, Lunds kommun (pdf)

Angelägen forskning

Angelägen forskning är ett samarrangemang mellan Kungliga biblioteket, Kulturrådet och Myndigheten för tillgängliga medier (MTM). Det är ett forskarforum som presenterar och diskuterar aktuell forskning som en fortbildning för biblioteksmedarbetare. Angelägen forskning är en serie seminarier som äger rum cirka fem gånger under ett år. Samtliga Angelägen forskning kan alltid nås via Digiteket.

Upphovsrätt och licens för innehåll på aktuell sida

Observera att innehållet (texten, bilder, video och så vidare) på sidan kan vara licensierad i enlighet med olika licenser.

Texten på denna sida är licensierat enligt Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell (CC BY 4.0).

Detta innebär att du:

  • får kopiera och dela vidare materialet i vilket medium eller format som helst
  • får remixa, återanvända och bygga på materialet
  • får använda det i kommersiella syfte och sammanhang
  • inte behöver fråga om lov.

Om du bearbetar, delar eller använder texten:

  • Ge ett korrekt Erkännande
    • ange verkets namn,
    • ange vem som skapat verket,
    • ange länk till verkets ursprungsplats,
    • ange länk till upphovspersonens webbsida (frivilligt, men trevligt),
    • ange vilka delar som eventuellt är bearbetade
    • länka till licensen.

Ett korrekt erkännande skulle kunna se ut så här:

Allt du skulle vilja veta om Creative Commons, men varit för skraj att fråga om, av Ola Nilsson. Texten är licensierad med Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell (CC BY 4.0).

Kommentarer

Vad tar du med dig från detta samtal?

Digiteket-redaktionen vill gärna veta mer om vad du tänker om innehållet.


Fält markerade med * är obligatoriska. Redaktionen granskar kommentarer innan de publiceras. Din e-post kommer inte publiceras.