Läslust och lässtimulans

I Kävlinge kommun har man mångårig erfarenhet av samverkan mellan folk- och skolbibliotek. Med åren har den fördjupats och utökats och erfarenheten från bibliotekarierna visar att man med små medel kan få till långvariga och hållbara samarbetsstrukturer som samtidigt inte slukar all ens tid.

I projektet Småländska sagor – allas sagor utforskar tre olika folkbibliotek, Berättarnätet Kronoberg och Biblioteksutveckling Blekinge Kronoberg hur man kan arbeta läsfrämjande genom berättande och sagor för målgruppen barn ochunga (och i vissa fall även vuxna) med funktionsnedsättningar. Projektet handlar om att utforska berättelsen som sådan och att genom olika uttryck uppleva den småländska sagan.  

På Umeå stadsbibliotek i kulturhuset Väven har vi inlett en ny tradition – Bäbisdisco. Första gången arrangemanget gick av stapeln var i maj 2023 och nu är det tänkt att bli en tradition på obestämd framtid. 

Utifrån en önskan om att synliggöra manusförfattare som yrkesgrupp och lyfta fram dramatik som en viktig form av litteratur startade två medarbetare på Centrum för dramatik ett samarbete med två folkbibliotek. Resultatet blev Dramatik på bibblan, en workshop i manusskrivande för barn och unga.

Den här texten lyfter olika faktorer som kan möjliggöra eller vara ett hinder för positiva läsupplevelser och läsmotivation hos unga. Flera faktorer kan relateras till den enskilda individen, exempelvis intressen, bakgrund och livssituation, läsförmåga och preferenser gällande format.

Gammelstads bibliotek i Luleå blev inspirerade av den uråldriga traditionen sagoberättande vid lägereld. I sitt lilla bibliotek har de byggt upp en magisk skog och lånar aspekter från rollspelens värld för att introducera barn till böcker och läsning. En utsänd från Region Norrbotten fick vara med på sagostunden. Bibliotekarierna Annika Riekkola och Hanna Eitzenberger fick idén till sagostunderna när de deltog i ett webbinarium med bibliotek från båda sidor av Bottenviken. – Ett av biblioteken hade haft jubileum och därför också många sagostunder för både vuxna och barn och en av bibliotekarierna där sa ”om man läser sagor, då måste man ha en lägereld”. Det glimmade verkligen kring deras berättande och det var det som satte fart på vår fantasi, menar Annika. Vi vill göra ...

Skolbibliotek och folkbibliotek har båda ett läsfrämjande uppdrag gentemot barn och unga, oavsett om det gäller läsning för lärande eller läsning för nöje. Den här kunskapsöversikten går igenom aktuella internationella studier och ger en bild av hur skolbibliotek arbetar med läsfrämjande och vad folkbibliotek kan lära sig och inspireras av från skolbibliotekens arbete. I översikten ges forskningen om skolbibliotekens läsfrämjande arbete störst utrymme. 

Lunds stadsbibliotek var tidigt ute med att föra KulturCrew-modellen in i biblioteksverksamheten. I den här texten berättar medarbetarna på Lunds stadsbibliotek om vad KulturCrew-initiativet konkret lett till i biblioteksverksamheten, om sina erfarenheter och sina tips.

Det sägs att man lär sig mycket mer av sina misslyckanden än av sina framgångar. Detta är något som Ebba Metsmaa, Hannes Menberg Svensson och Johanna Aspelin på Kirsebergsbiblioteket i Malmö har tagit fasta på. De ville starta en biblioteksklubb för och tillsammans med unga, men det visade sig vara mycket svårare än de hade väntat sig. Här delar de med sig av viktiga lärdomar och reflektioner som de fick längs vägen.

I det här poddavsnittet möter vi Jenny Johannisson som i samtal med Julia Pennlert talar om hur den kulturpolitiska styrningen av läsfrämjande insatser har gått till och hur den går till, vilka utmaningar som finns och om huruvida det går att dra några slutsatser kring framgångsfaktorer för sådan styrning.

I det här poddavsnittet möter vi Julia Pennlert och Lisa Ohlsson Dahlqvist, som i samtal talar om tillgänglig läsning och hur detta är en viktig förutsättning för att kunna delta i den demokratiska processen. Vi lyssnare får en översikt över MTMs verksamhet och några av de olika sätt som de tillgängligör läsning men också en fördjupning kring hur tillgänglig läsning är så mycket mer än bara format.

Har läsning alltid varit ett socialt fenomen? Och hur hänger dagens Shared Reading-rörelse ihop med upplysningstidens litterära salonger och folkrörelsernas läsfrämjande insatser under 1800- och 1900-talet? Detta och mycket mer får du svar på i denna vetenskapliga artikel skriven av universitetsadjunkt Kristin Johansson.

I det här poddavsnittet möter vi Sandra Hillén och Emma Berge Kleber, som i samtal med Julia Pennler talar om sin forskning i anslutning till läsfrämjande för barn och unga. De talar bland annat om hur pandemin påverkat biblioteken på många olika sätt och om hur läsfrämjande allt som oftast kan talas om som ett insrumen för att nå något annan slags effekt än just läsning för läsnings skull.

Noa Arvanitis är en av alla unga i Malmö. För en kort tid sedan, i samband med att hon deltog i ett undersökande kommunkoreografprojekt på biblioteket, återupptäckte Noa biblioteket som plats och dess möjligheter. Under projektredovisningen visade Noa ett intresse av att prata om och dela med sig av sina erfarenheter och tankar om biblioteket, dess roll och fokus på unga.

Anne-Marie Körling är lärare, författare och har varit läsambassadör. Hon belyser i föreläsningen sin djupa relation till läsning, präglad av barndomsminnen och familjens kulturarv. Hon betonar vikten av förebilder i litteraturen, hur berättelser kan användas för att reflektera över livets olika skeden, och framhäver att rätt presentation av böcker kan väcka läslust. Genom att låta böckerna "tala" och genom högläsning visar hon hur litteraturen kan engagera och inspirera.

Vad är en biblioteksmaskot och hur kan den vara en del av det läsfrämjande arbetet för barn? Tre bibliotekarier i Lunds kommun berättar om arbetet med att ta fram den läsfrämjande maskoten Läsius.

Biblioterapi, det vill säga användandet av litteratur i syfte att förbättra den psykiska hälsan eller välbefinnandet är en kreativ terapiform som blivit alltmer populär i stora delar av världen under de senaste decennierna. Trots detta tvekar en del svenska bibliotek och bibliotekarier fortfarande inför att arbeta med biblioterapi. Det tycks finnas ett behov av fördjupad kunskap om vad biblioterapi är, hur det kan fungera och vad som krävs av dem som ska utföra biblioterapi för att många ska våga ge sig i kast med metoden. Denna artikel har som syfte att bemöta ett sådant behov.

Under 2023 tog Biblioteken i Malmö emot över hundra unga Läsambassadörer, som ett sätt att erbjuda lovlediga ungdomar ett givande sommarjobb. Ungdomarna fick också undersöka hur den egna målgruppen uppfattar bibliotekets satsning Sommarboken.

Annika Wig från Skövde kommun har arbetat med Sommarboken för den anpassade grundskolan i Tidaholm. Genom att samarbeta med skolans personal och kollegan Katarina Larson, var målet att inkludera så många barn som möjligt. Med finansiering från Vastra Götalandsregionen kunde hon organisera författarbesök och inhandla extra böcker. Med tre lyckade träffar, där eleverna bland annat deltog i kreativa aktiviteter och utforskade bibliotekets resurser, blev projektet en succé.

Kan vuxna bli bättre läsfrämjare genom att lyssna mer på barn? Hur kan biblioteken bli bättre på att fånga upp unga läsares röster och ge dem inflytande över bokbeständet? Forskaren Martin Hellström gräver mer i dessa frågor.

Emma Majberger är frilansande skönlitterär översättare engagerad i Översättarcentrum och Författarförbundet. Hon lyfter fram betydelsen av flerspråkighet och läsning genom sitt deltagande i projektet Världens läsare. Hon besöker översättare, bibliotek runtom i Sverige, engagerar barn och ungdomar i språkfrågor och lyfter fram flerspråkighet som en tillgång.