Gå direkt till innehållet

Källkritikens ramar: Angelägen forskning med Jutta Haider

Att det är viktigt att förstå och kunna hantera medier och information är inte nytt. Förutsättningarna och komplexiteten har dock ökat i och med dess digitalisering. Idag är mycket av informationen vi möter inte redaktörsgranskad och lever sitt eget liv med hjälp av algoritmer som skapar individualiserade informationsflöden. I detta avsnitt av Angelägen forskning pratar forskaren Jutta Haider och utvecklingsledaren Jenny Lindmark Svedgård om medie- och informationskunnighetens förutsättningar i en digitaliserad värld.

Samtalet tar sitt ursprung i Jutta Haiders och Olof Sundins bok Paradoxes of Media and Information Literacy – The Crisis of Information. Boken är resultatet av deras gemensamma forskning på området och är utgiven med open access och finns fritt tillgänglig för alla att ladda ner. 

Genom att lyfta olika paradoxer, eller spänningar, kring MIK synliggör de också hur mycket MIK i sig självt är ett begrepp under förhandling. Förutsättningarna för MIK har förändrats i grunden i och med att algoritmer i allt högre utsträckning skapar digitala informationsflöden med målet att optimera upplevelsen för varje individ. Dessutom är dessa algoritmer konstruerade utifrån affärsmodeller med mål om att maximera individens tidsanvändning, samla in personuppgifter och exponera dem för reklam.

Varför behöver man vara medie- och informationskunnig? Är det individens ansvar eller en förutsättning för ett demokratiskt samhälle? Och är inte konspirationsteoretikern källkritisk, egentligen? Frågorna visar på några av de paradoxer som präglar MIK. Jutta och Olof är också upphovspersonerna bakom begreppet källtillit som fått stor spridning. Källtillit är ingen lista med trovärdiga avsändare, utan en metod som kräver lika mycket aktiv handling som källkritik. Här blir förståelsen för samhällets strukturer, tilltron till dessa och delandet av gemensamma värden och mål avgörande. 

Denna film innehåller ingen visuell information utan består bara av folk som pratar, detta medför att ingen syntolkad version har bedömts behövas.

YouTube

Genom att starta denna video så accepterar du Youtubes integritetspolicy och accepterar att de kommer använda kakor. By loading the video, you agree to YouTube's privacy policy.
Läs mer

Starta video

Angelägen forskning

Angelägen forskning är ett samarrangemang mellan Kungliga biblioteket, Kulturrådet och Myndigheten för tillgängliga medier (MTM). Det är ett forskarforum som presenterar och diskuterar aktuell forskning som en fortbildning för biblioteksmedarbetare. Angelägen forskning är en serie seminarier som äger rum cirka fem gånger under ett år. Samtliga Angelägen forskning kan alltid nås via Digiteket.

Nästa tillfälle, den 14 juni 2022 klockan 9-10, ägnas åt lyssnande läsning. Medverkar då gör Anna Lundh, docent Högskolan i Borås, och Elin Nord, bibliotekarie och ledamot i läsrådet samt tidigare ordförande för Svenska Daisykonsortiet.

Kommentarer

Hjälpte detta dig?

Digiteket-redaktionen vill gärna veta mer om hur du har använt artikeln.


Fält markerade med * är obligatoriska. Redaktionen granskar kommentarer innan de publiceras. Din e-post kommer inte publiceras.