Angelägen forskning: Barn och bibliotek under pandemin

Amira Sofie Sandin, lektor, och Emma Berge Kleber, adjunkt, från Högskolan i Borås samtalade med Marie Johansen, verksamhetschef för konst och bibliotek i Botkyrka kommun, om barn och bibliotek under pandemin. Sandin och Berge Kleber inledde med att berätta om sin rapport som baseras på en undersökning de gjort med personalen på sex folkbibliotek på uppdrag av Kulturrådet. Bibliotek Botkyrka var en av de medverkande biblioteksorganisationerna.

Samtalet kretsade sedan kring vad det innebar att bedriva barnbiblioteksverksamhet under pandemin. Samma år som den bröt ut blev barnkonventionen lag och omställningen blev stor för nästan alla bibliotek. För biblioteken i Botkyrka fick det konsekvenser:

– Vi fick be folk att inte låna, och vi gjorde det mindre trivsamt att vara i våra rum. Allt var bakvänt, säger Johansen.

Genom intervjuerna med personalen fick rapportförfattarna ta del av flera exempel på hur biblioteken hanterade omställningen. Berge Kleber berättar:

– Medarbetarna fick anpassa aktiviteterna, bedriva uppsökande verksamhet och genomföra aktiviteter utomhus, i andra lokaler eller digitalt.

En stor svårighet under pandemin var att främja delaktighet och att kunna utforma verksamheten tillsammans med barn och ungdomar. Digitala aktiviteter kan vara ett sätt att arbeta med delaktighet, men biblioteksmedarbetare möttes också av synpunkter på det digitala.

– Barnen sade ”inte mer digitalt nu”. Det fanns en trötthet kring det digitala, berättar Berge Kleber. Alla barn har inte heller tillgång till bra nätverksuppkoppling hemma.

Rapportförfattarna kunde också se att det fanns kreativitet och arbetsglädje under pandemin. Sandin menar att minskade öppettider ledde till att biblioteksmedarbetare fick mer tid till kompetensutveckling och gemensam reflektion. Men det fanns också farhågor:

– En sak som har diskuterats en hel del på biblioteken är oron över konsekvenserna av pandemin – man har tappat vissa åldrar som vanligtvis får ta del av introduktioner och läsfrämjande insatser. Farhågan är att dessa åldersgrupper inte hittar tillbaka till biblioteken. Barnrättskonsekvensanalyser hade kunnat vara ett sätt att belysa hur pandemin påverkat barn och ungdomar.

Kulturrådet hoppas med rapporten Vad har ni saknat? Barn! och detta samtal kunna ge ett underlag för vad folkbiblioteken kan lära av covid-19-pandemin, och hur de kan återskapa relationer med barn och unga.

Om Angelägen forskning

Angelägen forskning är ett samarrangemang mellan Kungliga biblioteket, Kulturrådet och Myndigheten för tillgängliga medier (MTM). Det är ett forskarforum som presenterar och diskuterar aktuell forskning som en fortbildning för biblioteksmedarbetare. Angelägen forskning är en serie seminarier där du som deltar live har möjlighet att ställa frågor. Inspelningarna är tillgängliga via Digiteket i efterhand.

Tidigare tillfällen

22 september 2022: Bibliotekens roll i hållbar utveckling? med Lisa Engström, Joacim Hansson, Anna Lundh och Catharina Isberg
14 juni 2022: Lyssnande läsning med Anna Lundh och Elin Nordh
21 april 2022: Källkritikens ramar med Jutta Haider och Jenny Lindmark Svedgård
8 mars 2022: Folkbibliotek i glesbygd – demokratiska utmaningar och förbisedda möjligheter med Joacim Hansson och Karin Råghall
15 december 2021: Forskning och omvärldsbevakning på folkbibliotek med Ola Pilerot och Cecilia Gärdén
28 oktober 2021: Meröppet bortom tekniken med Lisa Engström och Anna Åkerberg