Demokrati och delaktighet

Hur kan folkbibliotek arbeta för att motverka psykisk ohälsa? Reflekterande skrivande är en biblioterapeutisk metod som syftar till att stärka människors självkänsla och självförståelse. Det är ett läkande skrivande som rymmer en stor demokratisk potential, menar Anna-Lova Rosell, som nyligen skrivit en rapport om metoden.

Det pratas ofta om att barn och unga ska göras delaktiga i olika sammanhang, men det är inte alltid självklart vad som menas då delaktighet kan göras på många sätt och ta sig olika former. I den här artikeln belyses olika perspektiv på barn och ungas delaktighet och medskapande i relation till folkbibliotek och läsning.

Tonläget i den folkliga debatten har höjts och fler tjänstepersoner utsätts för hot och hat. Många aktörer har dragit sig undan från det offentliga rummet och demokratin är ifrågasatt. Biblioteken ska enligt bibliotekslagen välkomna alla och verka för det demokratiska samhällets utveckling genom kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning. Hur kan folkbiblioteken möjliggöra konstruktiva och civiliserade möten mellan meningsmotståndare i en politiskt turbulent tid?  

Allt fler bibliotek arbetar idag med att skapa beredskap i sina verksamheter och vissa har också fått utpekade roller i den kommunala beredskapsplaneringen. I detta avsnitt av Angelägen forskning fördjupas kunskapen om vilka hot som kan komma att riktas mot biblioteksverksamheten.

I denna text berättar journalisten Frida Dam Bergstedt om ett forskningsprojekt där bibliotek och lokala nyhetsmedier anordnade gemensamma aktiviteter med syfte att stärka demokratin.

Biblioteken som tankesmedjor en podcastserie med kortare intervjuer och reportage som kommer att publiceras under 2023 och 2024. Avsnitten är tänkta som en inspiration för alla som är engagerade i biblioteksfrågor, demokratins utveckling och digitaliseringens effekter.

Biblioteken som tankesmedjor en podcastserie med kortare intervjuer och reportage som kommer att publiceras under 2023 och 2024. Avsnitten är tänkta som en inspiration för alla som är engagerade i biblioteksfrågor, demokratins utveckling och digitaliseringens effekter.

I den här intervjun berättar Elisabet Johansson och Rebecka Hinn, utvecklingsledare på myndigheten, om vilket uppdrag Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor har och på vilket sätt myndigheten är relevant för biblioteksmedarbetare. De tipsar samtidigt om några relevanta rapporter och material som myndigheten tagit fram.

Den 9–15 oktober var det Banned Books Week Sverige, i år för första gången som en nationell kampanj. Digiteket ringde upp verksamhetsledaren för Svenska PEN, en av initiativtagarna bakom kampanjen, för att ta reda på mer om varför det är viktigt att lyfta frågor om förbjuden litteratur.

I Kungälv startades nyligen projektet "Fängslad litteratur" på biblioteket med syfte att lyfta frågor om demokrati, yttrandefrihet och mänskliga rättigheter. Detta har resulterat i dels en litteratursamling bestående av förbjuden litteratur, dels programverksamhet på biblioteket på samma ämne.

Vid det här tillfället av Angelägen forskning stod Bibliotek som social infrastruktur och begreppet ”att biblioteka” i fokus för samtalet mellan Johanna Rivano Eckerdal, docent och universitetslektor i biblioteks- och informationsvetenskap vid Lunds universitet, och Kristina Elding, utvecklingsstrateg på bibliotek, kultur- och fritidsförvaltningen i Lund.

Det finns ett växande engagemang bland Sveriges bibliotek kring beredskap. Beredskap handlar om att skapa en robust verksamhet som kan fortsätta, även om förutsättningarna i omvärlden förändras. Detta har Kungliga biblioteket (KB) tittat närmare på.

Det är en ökande skara av folkbibliotek som jobbar med beredskap och totalförsvar. Det är framförallt bibliotekets informationsförmedling och biblioteksrummets funktion som mötesplats som bedöms som prioriterade att fortgå i en krissituation. I denna artikel ger KB en aktuell bild av folkbibliotekens arbete med att skapa beredskap i sina verksamheter.

Vad händer när man kombinerar traditionell slöjd, digitala metoder och ett öppet och flexibelt bibliotek? Ja, bibB.l.a. bland annat! Digiteket pratar med Helena Broms som har varit med och utarbetat satsningen i Region Jämtland Härjedalen.  Film om där Susann Myrenhammar slöjdkonsulent, Helena Broms, biblioteksutvecklare och Hanna Eskelin, digital biblioteksutvecklare berättar om projektet bibBl.a. Publicerad av Biblioteksutveckling region JH på Youtube. Berätta om bibBl.a., Helena. – bibBl.a. började som en idé till ett makerspace med dåvarande projektledaren Alida Johansson. Sedan lades det till tankar utifrån bland annat Agenda 2030. Och vad är då bibBl.a.? – bibBl.a. utgår från fem utvalda mål från Agenda 2030: “Klimatförändringarna”, “God utbildning för alla”, ”Jämställdhet”, “Minskad ojämlikhet” och “Hållbar industri”. Från dessa har det skapats ett projekt där traditionell slöjd möter ...

Biblioteksverksamhet ska finnas tillgänglig för alla, som det heter i Bibliotekslagen – men hur tillgängligt är egentligen folkbibliotek ur ett kognitivt perspektiv? Inte särskilt, visade det sig när vi på biblioteket i Simrishamn tog oss an frågan. När man pratar om tillgänglighet är det kanske först och främst fysisk sådan man tänker på – enkelt avhjälpta hinder som till exempel möjliggör framkomlighet för rullstolsburna. Eller så är det innehållet i bibliotekets bestånd som man vill tillgängliggöra genom talböcker, lättläst och medier på andra språk. Men tillgänglighet handlar också om att du, när du stiger in i biblioteket, rent kognitivt ska förstå och kunna läsa av rummet. Vad biblioteket har för funktioner, var funktionerna och tjänsterna finns någonstans och hur du använder dem. Läsfrämjande rum Att ...

Trots att KulturCrew-modellen har ett tydligt kulturfokus, har den aldrig tidigare gjort sitt intåg i biblioteksverksamheten. När Lunds stadsbibliotek 2022 bestämde sig för att arbeta med modellen blev de därför det första biblioteket i Sverige att göra så.