
Angelägen forskning: Hur styrs egentligen biblioteken?
I detta tillfälle av Angelägen forskning diskuteras bibliotekens demokratiska roll och dessrelation till politiken och det politiska, och diskussionen kretsar kring styrdokument, politisk påverkan och hur bibliotekslagen används för att legitimera verksamheten. Trots exempel på diskrepans mellan nationell och kommunal styrning betonade båda talarna vikten av att känna sina styrdokument och ramverk.
Vid detta tillfälle av Angelägen forskning samtalade Hanna Carlsson, lektor vid Linnéuniversitetet, med Nick Jones, verksamhetschef för Konst och bibliotek i Huddinge, om bibliotekens demokratiska roll i en komplex samtid.
Hanna Carlsson inledde med att presentera två studier som fungerade som en gemensam utgångspunkt för samtalet. I dessa två studier har Hanna Carlsson tillsammans med andra forskare undersökt folkbiblioteken och dess relation till “politiken” och “det politiska”. Hon beskriver “politiken” som strukturen för styrning genom styrdokument och formella beslutsvägar och “det politiska“ som ideologi, värden och hur vi väljer att förstå folkbiblioteken och dess uppdrag.
Den ena av studierna rör närmast politisk påverkan på folkbibliotek, och då främst illegitim påverkan. Hanna Carlsson frågar sig retoriskt:
– Vi vill ju att politiker ska ha en vilja med biblioteken, men när den viljan går för långt och blir detaljstyrning, vad händer då?
Nick Jones har själv skrivit flera texter som debatterat frågan om styrning och tjänstepersonsrollen på folkbibliotek. I dessa texter diskuterar han hur bibliotekslagen och biblioteksplanen, som visserligen är mycket viktiga, har överskuggat andra kommunala styrdokument som biblioteksmedarbetare behöver förhålla sig till. Hanna Carlsson menar att bibliotekslagen har blivit något som biblioteksmedarbetare gärna använder för att legitimera sin verksamhet mot politiken och illegitim politisk påverkan – lagen har blivit ett viktigt ramverk att förhålla sig till. Nick Jones kompletterar:
– Jag är väldigt förtjust i målsättningsparagrafen i regeringsformen om vad vi som tjänstepersoner ska jobba för och främja. Där har vi mycket av värderingarna.
I sina studier har Hanna Carlsson än så länge oftast funnit att samspelet mellan folkbiblioteken och politiken fungerar bra, men också exempel på diskrepans mellan styrningen på nationell nivå och politisk påverkan på kommunal nivå. Det kan handla om att folkbibliotekens arbete för mänskliga rättigheter ifrågasätts, ett arbete, som Nick Jones påminner om, det finns stöd för i regeringsformen.
Demokrati förutsätter konflikter, menar Hanna Carlsson, men de kan yttra sig på olika sätt. Folkbiblioteken ska finnas till för alla, men har också prioriterade målgrupper. Att det kan uppstå diskrepans får man snarast förvänta sig och rusta sig för. Ett sätt att rusta sig är att lära känna sina styrdokument och ramverk.
Använd gärna detta avsnitt av Angelägen forskning som ett underlag för att identifiera och diskutera den politiska styrningen av er verksamhet.
- Vilka styrsystem och styrdokument förhåller ni er till i verksamheten?
- Hänger uppdragen i dessa ihop, eller uppstår målkonflikter?
- Har ni någon erfarenhet av illegitim politisk påverkan i verksamheten?
Denna film innehåller ingen visuell information utan består bara av folk som pratar, detta medför att ingen syntolkad version har bedömts behövas.
Fördjupande material
Hanna Carlsson m.fl. (2022). ”Det känns som att jag bara sitter och väntar på att det ska explodera”: politisk påverkan på de kommunala folkbibliotekens verksamhet i sex sydsvenska regioner i Nordic Journal of Library and Information Studies. 3 (1). 26–43.
Hanna Carlsson m.fl. (2022). Plastic policies: Contemporary opportunities and challenges in public libraries’ enactment of cultural policy i Nordic Journal of Library and Information Studies. 3 (1). 1–25.
Nick Jones (2021). Politik utan det politiska gör det svårt att göra rätt i Biblioteksbladet.
Nick Jones (2017). Bibliotekarien som närbyråkrat i Biblioteksbladet.
Nick Jones (2017). Folkbibliotekens uppdrag – vad är egentligen allmänintresset? i Biblioteksbladet.
Nick Jones (2017). Mät rätt saker i Biblioteksbladet.
Angelägen forskning
Angelägen forskning är ett samarrangemang mellan Kungliga biblioteket, Kulturrådet och Myndigheten för tillgängliga medier (MTM). Det är ett forskarforum som presenterar och diskuterar aktuell forskning som en fortbildning för biblioteksmedarbetare. Angelägen forskning är en serie seminarier som äger rum cirka fem gånger under ett år. Samtliga Angelägen forskning kan alltid nås via Digiteket.