Folkbiblioteken, samhället och MIK: en kartläggning

I en ny rapport kartlägger Statens medieråd olika aktörers främjande av medie- och informationskunnighet i Sverige 2021–2022. I kartläggningen lyfts folkbiblioteken fram som en positiv förebild för resten av Sverige och vi sammanfattar hur de omnämns i denna artikel.

Sedan 2020 har Statens medieråd i uppdrag av regeringen att stärka medie- och informationskunnigheten i Sverige. En central del av uppdraget är att regelbundet kartlägga hur detta arbete utförs av olika samhällsaktörer för att se trender och utvärdera styrkor och svagheter. Rapporten beskriver det MIK-främjande arbetet 2021–2022, inklusive involverade sektorer och genomförda insatser. 

Läs gärna kartläggningen i sin helhet:

Främjande av medie- och informationskunnighet i Sverige: Statens medieråds kartläggning av främjandet av medie- och informationskunnighet (MIK) i Sverige 2021–2022

Det finns också en kortare sammanfattning av rapportens innehåll

Kartläggningen samlar aktörer som regionerna, skolan, skolbiblioteken, den högre utbildningen och folkbildningen och deras arbete med MIK, men vi kommer endast att lyfta folkbiblioteken i denna sammanfattning. 

Statens medieråds användning av MIK-begreppet

Medie- och informationskunnighet är ett begrepp lanserat av Unesco 2011. MIK omfattar en rad kunskaper, färdigheter och attityder som behövs för att hantera och förstå medier och information i vår tid. Begreppets kärna är ett demokratiperspektiv, vilket betonar varje individs rätt att tillgodogöra sig kunskap och information och att delta i samhället. I Unescos uppdaterade ramverk 2021 beskrivs digital kompetens som en del av MIK-ekologin, tillsammans med andra färdigheter som informationskunnighet, kritiskt tänkande, medie-, internet-, nyhetskunnighet och många andra. Dessa färdigheter kan ofta överlappa varandra och området är ständigt föränderligt på grund av teknik- och medieutvecklingen. Såväl MIK som digital kompetens är centralt för att främja demokratisk delaktighet och inkludering enligt Statens medieråd.

Professor Ulla Carlsson har sammanfattat de viktigaste MIK-färdigheterna och -kunskaperna ur ett individperspektiv i ett diagram, vilket står att finna i rapporten.

Biblioteken och MIK

Enligt Bibliotekslagen ska det finnas folkbibliotek i varje kommun i landet. Biblioteken är offentliga platser som ska erbjuda invånarna likvärdiga möjligheter att ta del av kunskap och information, över hela landet, genom hela livet. Den regionala biblioteksverksamheten har i uppdrag att främja samarbete och verksamhetsutveckling för folkbiblioteken i regionens kommuner.

Folkbibliotekens arbete med MIK är extra intressant då de är en aktör som har potentiell möjlighet att nå människor genom hela deras liv.

Biblioteken är också speciella då de arbetar efter styrdokument som explicit nämner MIK.

I Strategi för ett starkt biblioteksväsende 2022–2025  står det att ”Biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet är centrala aktörer i arbetet med att öka medie- och informationskunnighet för alla grupper i samhället.” 

Kungliga biblioteket

Kungliga biblioteket är som biblioteksmyndighet aktivt involverat i MIK-relaterade frågor. Den nya biblioteksstrategin 2022 betonar bibliotekens roll i att stärka befolkningens medie- och informationskunnighet. Mellan 2018 och 2021 satsades på att öka bibliotekspersonalens kompetens inom området med projektet Digitalt först med användaren i fokus, där MIK var ett centralt tema. Denna satsning förde KB och biblioteken närmare MIK-frågorna. KB hanterar även Digiteket, en plattform som tillhandahåller kunskap och vidareutbildning för bibliotekarier inom MIK och digital kompetens.

Den regionala biblioteksverksamheten

Regionala kulturplaner har granskats för att utvärdera hur medie- och informationskunnighet (MIK) framhävs inom regional kulturverksamhet. Målet är att regelbundet sammanställa denna information för att följa MIK-utvecklingen regionalt. Bara för att MIK-begrepp nämns i en regions dokument innebär det inte att konkreta MIK-åtgärder vidtas. Kulturplaner tenderar att fokusera på övergripande mål snarare än specifika insatser. Således syftar granskningen till att se om MIK prioriteras regionalt snarare än att detaljgranska konkreta insatser. Kartläggningen innefattar alla 21 regioner.

Bibliotekens uppdrag att stödja fri åsiktsbildning är tätt sammankopplat med medie- och informationskunnighet (MIK). I regionala kulturplaner nämns ofta MIK i samband med beskrivningen av den regionala biblioteksverksamheten. Detta kan illustreras av Region Östergötland: 

Enligt bibliotekslagen ska biblioteken verka för det demokratiska samhällets utveckling genom att bidra till kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning. Digitaliseringen gör det möjligt för medborgaren att delta i samhället på ett nytt sätt, men ställer också krav på förmågan att hantera digital information. Att främja individens tillit och kunskap att använda sig av och delta i digitala sammanhang är en viktig del i bibliotekens uppdrag. För biblioteken i Östergötland finns en gemensam strategi för arbetet med medie- och informationskunnighet (MIK).

Kulturplan för Östergötland 2020-2023 – Regional utveckling

MIK och folkbiblioteken

Rapporten lyfter att bibliotekens betydelse i att stärka medie- och informationskunnighet är av central karaktär, särskilt för vuxna invånare. På regionala och kommunala bibliotek, såsom folkbibliotek och skolbibliotek, bidrar bibliotekariernas expertis inom digitalisering, informationssökning och informationshantering till att utbilda besökarna. 

Antalet folkbibliotek är dock minskande vilket rapporten lyfter som en bekymmersam trend ur ett MIK-perspektiv.

MIK-aktiviteter på folkbibliotek

Det finns inga specifika data angående MIK-aktiviteter som genomförts på folkbibliotek. Vad som framgår i den officiella biblioteksstatistiken och som kan vara relevant för denna översikt är kategorin ”data-, internetkurs, handledning, seniorsurf, öppen eller sluten visning”. Även om denna kategori prioriterar digital kompetens, garanterar inte dess namn att bredare MIK-aspekter inkluderas. För närvarande är detta den mest relevanta MIK-relaterade kategorin som rapporterats.

Bibliotekspersonalens kompetensutveckling  

Mellan 2018 och 2020 genomfördes projektet Digitalt först med användaren i fokus för att stärka bibliotekariernas och i förlängningen allmänhetens digitala färdigheter. Projektets slutredovisning visar att bibliotekspersonal spenderar mycket tid på att vägleda besökare i användningen av e-tjänster, vilket hindrar dem från att proaktivt förbättra medie- och informationskunnighet inom samhället. Det understryker behovet av bättre nationell och lokal förståelse för bibliotekens omfattande uppdrag och en förstärkt samordning kring denna typ av stöd. Genom att avlasta bibliotek på detta område kan fokus skiftas mot att stärka MIK.

Inom ramen för Digitalt först skapades en lärplattform, Digiteket, som samlar resurser och erfarenheter från projektet. 

Biblioteksstrategin 2022 framhäver utmaningarna biblioteken möter, inklusive ojämlik tillgång till bibliotekstjänster och ett förändrat medielandskap som ställer högre krav på stärkt informationskunnighet hos medborgarna. Strategin betonar bibliotekens avgörande roll i att främja allmänhetens medie- och informationskunnighet.

MIK Sveriges kunskapsbank

MIK Sveriges kunskapsbank är ett samarbetsprojekt mellan Statens medieråd och bland annat Internetstiftelsen, Kungliga biblioteket/Digiteket och Utbildningsradion. Kunskapsbanken är en digital plattform som samlar MIK-relaterade lärresurser från nuvarande fem medlemmar, inklusive Specialpedagogiska skolmyndigheten, och innehåller cirka 2000 resurser. Den erbjuder en centraliserad resurs för alla som arbetar med utbildning inom MIK. Syftet är att samla MIK-material från olika källor på ett ställe. Kunskapsbanken lanserades våren 2021.

Lägesbeskrivning och slutsatser

Biblioteken fungerar idag som en god modell i arbetet för att främja medie- och informationskunnighet. Med folkbibliotek i varje kommun är de en nyckelfaktor i att tillhandahålla medie- och informationskunnighet. Dessa offentliga utrymmen garanterar att alla invånare har tillgång till kunskap och bildning. Utöver detta fungerar de som centrala samlingspunkter i regionen för diskussioner om digitalisering och demokratisk inkludering, vilket understrukits i tidigare studier. Den ambitiösa satsningen Digitalt först med användaren i fokus, initierad 2018–2020 av Kungliga biblioteket, syftade till att vidareutbilda bibliotekspersonal över hela landet. Denna insats har stärkt bibliotekens förutsättningar för att kunna öka allmänhetens digitala förmåga och medie- och informationskunnighet. 

Indikationer finns i denna kartläggning på att främjandearbete när det gäller MIK (som kultur- och bildningsfrågor) och digital kompetens (som digitaliserings- och utvecklingsfrågor) har börjat integreras inom bibliotekens verksamheter på regional och lokal/kommunal nivå.

Med bibliotekariens expertis inom medie- och informationshantering utgör biblioteken en plats med stora möjligheter för landets invånare att genom livet komma i kontakt med främjandearbete gällande medie- och informationskunnighet. Bibliotekens verksamhet utgör därmed en god modell för hur främjandearbete gällande MIK och digital kompetens kan bedrivas sammanhållet och professionellt till gagn för invånaren i olika målgrupper.

Statens medieråds kartläggning av främjandet av medie- och informationskunnighet (MIK) i Sverige 2021–2022

Toppbild: Alexandra Exter – Maquettes de Théatre I.-XV., 1930, Slovenská národná galéria, SNG. PD