Språk och tillgänglig läsning

I projektet Småländska sagor – allas sagor utforskar tre olika folkbibliotek, Berättarnätet Kronoberg och Biblioteksutveckling Blekinge Kronoberg hur man kan arbeta läsfrämjande genom berättande och sagor för målgruppen barn ochunga (och i vissa fall även vuxna) med funktionsnedsättningar. Projektet handlar om att utforska berättelsen som sådan och att genom olika uttryck uppleva den småländska sagan.  

Denna artikel syftar till att förmedla en samlad bild, i den mån det går, av de kunskaper som finns att tillgå när det gäller mångspråksarbete och läsfrämjande riktat mot barn och ungdom med annat modersmål än svenska eller med anknytning till de nationella minoriteterna.

På Umeå stadsbibliotek i kulturhuset Väven har vi inlett en ny tradition – Bäbisdisco. Första gången arrangemanget gick av stapeln var i maj 2023 och nu är det tänkt att bli en tradition på obestämd framtid. 

När bibliotekarierna Elina Garp och Erika Lundvall upptäckte att folkbiblioteken i Västerås inte erbjöd någon form av aktivitet för barn under ett år startade de upp ett projekt med aktionsforskning som grund. Aktionsforskning stärker den professionella yrkesutövningen genom att kombinera teori med praktik i en cyklisk modell. Resultatet blev konceptet Babybabbel – en uppskattad aktivitet som främjar språkutveckling för de allra yngsta.

Nationella minoritetsspråk sida vid sida med svenska, det är verkligheten på Polarbibblo. Sajten, som syftar till att främja barns skrivande, läslust, skaparglädje och språkutveckling, erbjuder även material för bibliotekspersonal och andra yrkespersoner som arbetar med barn. Idag finns Polarbibblo på finska, meänkieli, samiska språk och svenska.

Finlandsinstitutets bibliotek i Stockholm är sedan 2021 ett nationellt resursbibliotek för det finska minoritetsspråket. Digiteket har träffat bibliotekschef Eeva Östberg och barn- och ungdomsbibliotekarie Linda Åkerlund för ett samtal om institutets biblioteksverksamhet och på vilket sätt som denna stöttar folkbiblioteken i sitt uppdrag att arbeta med den sverigefinska minoriteten och det finska språket.

Inom KB pågår ett särskilt arbete för att stötta biblioteken att uppnå bibliotekslagens krav på särskild uppmärksamhet åt de nationella minoriteterna. I den här artikeln berättar vi om hur du som jobbar på bibliotek kan dra nytta av de nationella tjänster som finns på området.

Personalen på Oxiebiblioteket i Malmö har tillsammans med scenkonstkollektivet Kollaborativet inrett ett sinnligt rum dit barn och unga från anpassad skola bjudits in att upptäcka och uppleva. Med hjälp av taktila material, ljus och ljud ville de skapa en berättelse bortom orden som i sin tur öppnar upp och breddar begreppet läsfrämjande. I den här artikeln skriver kulturpedagog Tove Mörkberg om projektet och vad Extraspråkligt berättande innebär.

I den här vetenskapliga artikeln utforskas utmaningarna och strategierna för att främja läsning på Sveriges nationella minoritetsspråk. Med utgångspunkt i de unika förutsättningarna för dessa språk tas befintlig forskning från såväl Sverige som internationellt upp. Artikelns syfte är att ge folkbiblioteken verktyg och metoder för att stärka minoritetsspråken och kulturerna de bär på, samt att lyfta fram vikten av delaktighet och representation i detta arbete.

I det här poddavsnittet möter vi Julia Pennlert och Lisa Ohlsson Dahlqvist, som i samtal talar om tillgänglig läsning och hur detta är en viktig förutsättning för att kunna delta i den demokratiska processen. Vi lyssnare får en översikt över MTMs verksamhet och några av de olika sätt som de tillgängligör läsning men också en fördjupning kring hur tillgänglig läsning är så mycket mer än bara format.

I Göteborg satte projektet Bokstart igång redan 2014 som ett pilotprojekt för att främja språkutveckling och läslust bland barn i ekonomisk utsatthet. Genom hembesök och aktiviteter på lokala bibliotek delas bokgåvor ut och vårdnadshavare informeras om vikten av att främja barns språkutveckling tidigt i livet. I denna text ser Gertrud Widerberg, en av samordnarna för Bokstart i Göteborg, tillbaka på de senaste tio åren och hur arbetet förändrats.

Språktåget samlar de tre yrkesgrupperna bibliotekarier, logopeder och sjuksköterskor inom barnhälsovården, så kallade BHV-sjuksköterskor, i deras gemensamma uppdrag att främja små barns språkutveckling genom att inspirera vårdnadshavare till att prata, ramsa, sjunga och läsa tillsammans med sina barn.

Hur kan biblioteket arbeta fördjupat tillsammans med förskolan för att stärka små barns språkförmåga, flerspråkighet och självkänsla? Cecilia Rosengren, bibliotekarie på Husiebiblioteket i Malmö, och pedagoger på två förskolor i området Almgården såg en möjlighet att samarbeta i ett projekt för att stärka barns delaktighet, identitet och språkutveckling.

Emma Majberger är frilansande skönlitterär översättare engagerad i Översättarcentrum och Författarförbundet. Hon lyfter fram betydelsen av flerspråkighet och läsning genom sitt deltagande i projektet Världens läsare. Hon besöker översättare, bibliotek runtom i Sverige, engagerar barn och ungdomar i språkfrågor och lyfter fram flerspråkighet som en tillgång. 

Språk och kommunikation är avgörande för barns utveckling och lärande, det är forskningen enig om. Vilka metoder och arbetssätt främjar språk- och läsutveckling hos små barn? Vilken plats kan leken ha på biblioteket? Kan folkbiblioteken integrera lek för att främja berättelser och läsning? 

I det senaste avsnittet av Angelägen forskning diskuteras bevarandet av muntliga berättartraditioner inom Sveriges nationella minoritetsspråk, och hur folkbibliotek kan spela en större roll i detta. Programmet, som spelades in på Bokmässan i Göteborg 2023, belyser de utmaningar som finns kring läs- och skrivkunnigheten i dessa språk, och utforskar strategier för att främja deras användning i tryckt form.

I denna lärresurs belyses tillgänglig läsning för barn och unga med läsnedsättning. Forskarna försöker med utgångspunkt i nationell såväl som internationell forskning ta reda på hur barn med läsnedsättningar ägnar sig åt tillgänglig läsning samt vad det betyder att läsa på olika sätt. Det ges också en övergripande bild av hur folkbibliotek har arbetat och arbetar för tillgänglig läsning för alla barn och unga.

En spelcirkel – en bokcirkel fast med datorspel – hur funkar det? Här berättar Biblioteken i Kristianstad om sin populära variant; om varför de startade den, hur de gick till väga, och om allt de lärde sig på vägen.

Vad händer inuti barnen då de läser en bok, ser en teaterföreställning eller deltar under en musikstund? Vilka tankar rör sig i deras inre och hur kan biblioteket arbeta för att få barnen att gå från tanke till ord? Hur kan biblioteket vidare arbeta för att den vuxne och barnet ska mötas i ett samtal om det upplevda och därigenom gynna språkstimulerande och språkutvecklande aktiviteter för de yngre barnen i samspel med de vuxna? Detta undersöker biblioteken i Svedala kommun i projektet Läs med alla sinnen. Folkbiblioteken har en lång och stolt historia som arrangörer av barnkultur. Teaterföreställningar, filmvisningar och sagostunder hör till de flesta biblioteks repertoar – men vad händer med berättelsen när den är slut? Och vad händer i barnen när de går ...

Att samla ord med hjälp av musik eller bilder och sedan sätta samman dem till poesi är ett av många sätt att börja skriva. I den här artikeln berättar Anna Fogelberg om skrivverksamheten Ordverkstan, som hon anordnar på en fritidsgård för personer med funktionsnedsättning. Klubb Cosmos är en fritidsgård för personer med funktionsnedsättning i Vallentuna kommun. Varje tisdag kommer besökare dit för att fika, prata, spela pingis eller biljard. Ibland ordnas även andra aktiviteter, exempelvis Ordverkstan som Vallentuna bibliotek håller i några gånger per termin.  Ordverkstan på Klubb Cosmos uppstod för några år sedan ur ett samarbete kring Funkisfestivalen. Det är en sångtävling inspirerad av Melodifestivalen för personer inom LSS som den ideella föreningen Funkisglädje driver. Alla enheterna på kulturförvaltningen i Vallentuna skulle delta i ...

Utbudet av litteratur på de nationella minoritetsspråken är litet och kan vara svårt att komma åt för läsare och bibliotek. Sedan 2021 finns KB:s läsapp Bläddra som tillgängliggör litteratur på nationella minoritetsspråk. Appen är en resurs för den som vill läsa böcker på sitt språk och ett stöd i bibliotekens läsfrämjande arbete. I den här artikeln berättar Sara Larsson om hur Bläddra och tillgången till litteratur på sydsamiska hjälper henne att återta sitt språk. Du får också ta del av tips om läsfrämjande aktiviteter med Bläddra från KB. Jag tillhör en av dem som försöker återta det sydsamiska språket. Det har gått förlorat i min familj och det innebär att jag inte bara försöker lära mig själv utan också behöver stötta andra i min familj ...