Tillgänglig läsning – från A till Ö

AKK, Bliss, Daisy eller Äppelhylla – det finns gott om akronymer och kluriga benämningar som används inom bibliotekens arbete med tillgänglig läsning. Men vad betyder de egentligen? I den här ordlistan har Digiteket samlat några begrepp för olika kommunikationsstöd, medieformat, tekniska hjälpmedel och bibliotekstjänster som är bra att känna till.

Att arbeta med tillgänglig läsning är ett av folkbibliotekens huvuduppdrag. Alla, oavsett funktionsnedsättning eller läsförmåga, ska ges samma förutsättningar att ta del av information och kultur. Enligt Myndigheten för tillgängliga medier, MTM, innebär tillgänglig läsning att läsaren ska kunna ta del av en text utifrån sina förutsättningar och behov, exempelvis genom att lyssna på en text eller läsa den taktilt. 

I kunskapsöversikten Tillgänglig läsning för barn och unga med läsnedsättning lyfter forskarna Ulrika Centerwall och Katarina Hagberg fram vikten av att bibliotekspersonal har kompetens i hur tillgängliga medier kan användas för att uppfylla detta. Men det kan vara svårt att hålla koll på vilka kommunikationsstöd, medieformat, tekniska hjälpmedel och bibliotekstjänster som finns för personer med läsnedsättning. Digiteket har därför satt samman en ordlista för bibliotekspersonal, som en hjälp på vägen. 

Saknar du något?

Det här är ingen uttömmande ordlista över alla begrepp inom temat tillgänglig läsning. Saknar du ett viktigt ord eller begrepp? Skriv gärna en kommentar, längst ner i artikeln, med förslag på fler ord som vi kan komplettera denna ordlista med. Det går också bra att mejla oss på Digiteket via kontakt@digiteket.se

---

AKK

Alternativ och kompletterande kommunikation (AKK) är ett samlingsbegrepp för flera kommunikationssätt som ersätter eller kompletterar talat språk. Det kan vara i form av exempelvis bilder, symboler, gester eller tecken. AKK används både av personer med funktionsnedsättning och personer i deras omgivning för att underlätta kommunikation.

Tecken som alternativ och kompletterande kommunikation (TAKK) och Grafisk alternativ och kompletterande kommunikation (GAKK) är olika former av AKK. De beskrivs närmare under respektive bokstav.

Bildstöd

Bildstöd är ett visuellt stöd i form av illustrerade bilder som hjälper personer att lättare förstå eller kommunicera. Bildstöd har många användningsområden. De kan exempelvis underlätta kommunikation vid vårdbesök, vara till hjälp för att förklara vad som kommer att hända under en viss aktivitet eller användas för tydligare skyltning. 

Det finns flera gratistjänster som erbjuder färdiga bildstöd för verksamheter, exempelvis Bildstöd, Papunet, Symbolbruket eller Open Symbols. Det finns även speciellt framtagna böcker med bildstöd. Dessa böcker har kompletterats med bildstöd för att begripliggöra texten ytterligare.

Bildstöd är en form av Grafisk alternativ och kompletterande kommunikation (GAKK). 

Bliss

Bliss-systemet är ett språk där ord och begrepp representeras av olika symboler. Symbolerna är svarta linjebilder, som har en vit eller färgad bakgrund beroende på vilken ordklass ordet tillhör. En del symboler är bildlika medan andra är ideografiska, det vill säga att de står för en idé eller är internationellt erkända, till exempel siffror. Bliss innehåller även grammatiska tecken och symboler som gör det möjligt att skriva fullständiga meningar. 

En person som använder Bliss kommunicerar med sin omgivning genom att peka på en symbolkarta. Det går också att använda en dator som översätter symbolerna till talat språk och vice versa. På biblioteket går det att låna böcker som innehåller eller har kompletterats med Bliss. Oftast är dessa placerade där böcker med tillgängliga medier finns.

Språket Bliss skapades av semiotikern och kemiingenjören Charles Bliss i mitten av 1900-talet med ambitionen att det skulle bli ett universellt kommunikationssätt för alla människor oavsett modersmål – som en form av “världsskrift”. 

Idag är det den ideella organisationen Blissymbolics Communication International som administrerar rättigheterna för användning och publicering av blissymboler

Boken kommer

De flesta folkbibliotek i landet erbjuder tjänsten “Boken kommer”, som innebär att personer kan få böcker eller andra medier levererade direkt hem till sin bostad. “Boken kommer” riktar sig främst till personer som inte har möjlighet att själva ta sig till biblioteket. Det kan vara äldre eller personer som har ett permanent eller tillfälligt sjukdomstillstånd. 

Tjänsten fungerar på så sätt att bibliotekspersonal plockar ihop böcker eller andra medier efter önskemål från den som ska låna. Personal från biblioteket levererar sedan materialet hem till låntagaren och detta hämtas sedan efter ett antal veckor. Tjänsten är gratis och allt som krävs är ett bibliotekskort. 

Vissa bibliotek, exempelvis biblioteken inom Göteborgs stad, erbjuder färdiga bokkassar med olika teman för personer med “Boken kommer”.

Daisy

Daisy är en förkortning av “digitalt anpassat informationssystem” och är ett standardformat för talböcker och talboksspelare, så kallade daisyspelare. Formatet är framtaget för att underlätta för personer att navigera enklare och snabbare i talböcker. Daisy gör det möjligt för den som lyssnar att sätta bokmärken i boken och lättare söka i texten. Många bibliotek lånar ut talböcker i daisyformat och även daisyspelare. 

Det finns ett internationellt daisy-konsortium som arbetar för att utveckla globala lösningar för tillgänglig publicering och läsning. Daisyformatet utvecklades från början av medarbetare vid Talboks- och punktskriftsbiblioteket (nuvarande MTM) under tidigt 90-tal.

Fidgetleksaker

Olika taktila hjälpmedel som man använda som stöd för bättre fokus och koncentration under läsning eller andra aktiviteter. Några exempel är stressbollar, tangles och fidget-spinners. Biblioteken har ibland dessa till utlån för besökare att använda i biblioteksmiljön eller under programverksamhet, såsom under sagostunder.

GAKK

Grafisk alternativ och kompletterande kommunikation (GAKK) är ett samlingsbegrepp för kommunikationsstöd i form av föremål, bilder och symboler. GAKK används av och för personer som har svårt att kommunicera via tal. Några exempel på GAKK är bildstöd, fotografier, konkreta föremål, olika symbolsystem och bildsamlingar (såsom Bliss eller Papunet).

Legimus

Legimus är ett digitalt bibliotek med talböcker som tillhandahålls av Myndigheten för tillgängliga medier, MTM. Här kan användare söka, låna och lyssna på talböcker samt få talbokstips. MTM producerar ungefär 3 000–4 000 talböcker per år. Legimus finns både som webbsida och app. För att få tillgång till Legimus behöver användaren bli registrerad via ett bibliotek. Bibliotekspersonal som möter besökare i behov av talböcker bör därför ha ett registrerarkonto. Detta går att ansöka om hos MTM. Den som har ett registrerarkonto kan skapa och administrera konton till läsare så att de kan använda Legimus.

Läsombud 

Läsombud är ordinarie personal inom vård och omsorg som arbetar med läsning inom den egna verksamheten. Personal inom daglig verksamhet, LSS-boenden eller äldreboenden är några exempel på personer som kan vara läsombud. 

Läsombuden stöttar och uppmuntrar sina brukare till läsning i vardagen. På så sätt möjliggör läsombuden för fler att ta del av litteratur, nyheter och samhällsinformation. Ett läsombud kan till exempel vara en stödpedagog på en daglig verksamhet, som ser till att ordna regelbundna lässtunder och gemensamma besök till folkbiblioteket. 

I många regioner och kommuner finns det specifika arbetsgrupper eller nätverk som samordnar och utbildar läsombud. På Digiteket finns också en introducerande kurs om läsombud och frivilliga högläsare inom vård och omsorg. 

Myndigheten för tillgängliga medier har som uppdrag att stödja och utveckla funktionen med läsombud. De har en webbsida med information och material som riktar sig till läsombud och frivilliga högläsare inom vård och omsorg, den så kallade läsombudswebben.

I vissa kommuner finns det även läsombud inom förskolan. Oftast ansvarar de för att inspirera och stötta kollegor till att arbeta med läsning och litteratur i vardagen för att främja små barns språkutveckling. De kan även ingå i nätverk som samordnas i kommunen eller av folkbiblioteket.

Lättläst (LL)

Lättläst, ibland förkortat LL, är texter som är anpassade för att läsare enklare ska kunna förstå innehållet. Lättlästa texter har ofta kortare meningar och enklare eller mer vardagliga ord. I en del lättlästa böcker är texten skriven i versaler eftersom det kan underlätta läsningen ytterligare. Lättlästa böcker kan också ha en cd-skiva för att man ska kunna lyssna och läsa texten samtidigt. Många lättlästa böcker finns också digitalt, både som ljudbok och e-bok. 

Lättlästa böcker riktar sig till många olika målgrupper. Det finns lättlästa böcker som är framtagna för barn eller vuxna som vill språkträna eller lära sig att läsa. På folkbiblioteken brukar dessa gå att hitta på hyllan “Börja läsa” (på barnavdelningen) eller “Lättläst” och “Ny i Sverige” (på vuxenavdelningen). Det finns också lättlästa böcker som riktar sig till personer med lässvårigheter. På barnavdelningen finns dessa ofta placerade på Äppelhyllan men också på andra hyllor, exempelvis “Lätta fakta”. På vuxenavdelningen brukar dessa böcker finnas på hyllan “Lättläst” eller “Äppelhyllan för vuxna”. Det finns även lättlästa böcker på olika språk och på biblioteken brukar dessa placeras i anslutning till respektive språk (både på barn- och vuxenavdelningen). Utöver böcker finns det lättlästa tidningar, webbsidor och lättläst samhällsinformation.

Enligt språklagen, §11, ska språket i offentlig verksamhet vara vårdat, enkelt och begripligt. Det kallas för “Klarspråk”. Klarspråk är inte detsamma som lättläst. Det finns dock inte någon tydlig gränsdragning mellan dem. Mer information om Klarspråk finns på Institutet för språk- och folkminnen. 

NPF 

Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (NPF) är ett samlingsbegrepp för flera olika diagnoser, såsom autism eller ADHD. NPF påverkar den kognitiva förmågan, hur man hanterar information och hur sinnesintryck upplevs och bearbetas. Många bibliotek arbetar med att förbättra den kognitiva tillgängligheten, både i den fysiska miljön och i programverksamhet, för personer med NPF. Till exempel genom att komplettera sina sagostunder med TAKK eller erbjuda fidgetleksaker under aktiviteter. 

På biblioteken finns ibland specifika hyllor där man samlar information om NPF-diagnoser och/eller litteratur som är anpassad för personer med NPF. Vissa bibliotek har också särskilda öppettider för barn- eller vuxna med NPF, så kallat NPF-öppet. Under dessa öppettider kan biblioteket erbjuda en lugnare miljö genom att dämpa ljus och ljud för besökare.

På Riksförbundet Attentions webbsida finns mer information om NPF-diagnoser och vad dessa innebär. Kulturrådet har också tagit fram en rapport om Kognitiv tillgänglighet på bibliotek. På Digiteket finns också kursen Att möta barn i behov av särskilt stöd, som är framtagen av Biblioteksutveckling Blekinge Kronoberg. Kursen består av ett antal filmer där man går igenom viktiga aspekter för ett mer tillgängligt och inkluderande bemötande av små barn i behov av särskilt stöd. 

Punktskrift

Punktskrift (även kallad brailleskrift) är framtagen för synskadade eller blinda personer och används i stora delar av världen. Punktskrift består av punkter som läses med hjälp av fingertopparna. En rektangel, en så kallad cell, består av sex punkter med två lodräta kolumner och tre vågräta. Varje bokstav i alfabetet har en egen kombination av upphöjda punkter i cellen. Med hjälp av en punktskriftsskärm, som kopplas till en vanlig dator, går det att få information överförd till punktskrift. På så sätt går det att läsa webbsidor med fingrarna. 

I Sverige är det främst Myndigheten för tillgängliga medier, MTM, som producerar punktskriftsböcker. Det finns också taktila böcker som har punktskrift. På folkbiblioteken är det möjligt att låna både punktskriftsböcker och taktila böcker. 

MTM ger också ut tidskriften Vi punktskriftsläsare två gånger om året. Den riktar sig till personer som läser med hjälp av punktskrift. “Vi punktskriftsläsare” innehåller reportage, intervjuer och information som rör all sorts taktil läsning. Det går att prenumerera på tidningen i pappersformat eller i punktskrift. Tidningen är ett samarbete mellan MTM och Punktskriftsnämnden.

Språkväskor och Äppelpåsar

Många folkbibliotek erbjuder så kallade Språkpåsar eller Äppelpåsar till utlån. Det är påsar eller väskor som innehåller böcker, leksaker, spel och annat, som syftar till att stimulera språkutveckling hos barn eller vuxna. Oftast finns en handledning med instruktioner kring hur innehållet kan användas av föräldrar eller pedagoger. Ibland är påsarna utformade för ett specifikt språkstöd, exempelvis kring uttal eller meningsbyggnad. 

Storstilsböcker 

För personer som har svårt att se och läsa text i vanlig storlek finns storstilsböcker att låna på de flesta folkbibliotek. Dessa böcker innehåller extra stor text, oftast är den dubbelt så stor som i en vanlig bok. Många titlar blir därför uppdelade i flera volymer eftersom texten tar mer plats. Det är framför allt BTJ som producerar böcker med stor stil i samarbete med svenska förlag. De flesta storstilsböcker som de ger ut är romaner, biografier och deckare. Alla som vill får låna storstilsböcker.

TAKK

Tecken som alternativ och kompletterande kommunikation (TAKK) kallas ibland också för “tecken som stöd” eller “teckenkommunikation”. TAKK är en form av AKK där man kompletterar och stödjer det talade språket genom att teckna de viktigaste orden och meningarna samtidigt som man pratar. TAKK är inte detsamma som svenskt teckenspråk men bygger på samma tecken. 

TAKK kan stötta både i språkförståelse och språkutveckling och används exempelvis under sagostunder på biblioteken. För att se exempel på hur TAKK kan användas i sagostunder finns en serie filmade sagor på UR Play där berättelsen förstärkts med TAKK. På de flesta bibliotek är det också möjligt att låna dvd-filmer med en inläst bok eller saga med TAKK.

Det finns även böcker med TAKK, för både barn och vuxna. Oftast går dessa böcker att finna på hyllor avsedda för tillgängliga medier på biblioteken. En bok med TAKK om mat, av Ann Gomér, är ett exempel på en bok som inkluderar tecken som stöd. 

Talböcker

En talbok är en inläst version av en utgiven bok för personer som på grund av en tillfällig eller permanent läsnedsättning har svårt att läsa tryckt text. Talböcker produceras främst av Myndigheten för tillgängliga medier, MTM, enligt §17 i upphovsrättslagen, och är inte en kommersiell produkt. Det är således inte samma sak som en ljudbok. Det är biblioteken som ger personer behörighet att låna talböcker. Många talböcker innehåller också text för att den som lyssnar ska kunna följa med i texten. Talböckerna är i det så kallade daisyformatet, som är en internationell talboksstandard. 

Det finns både fysiska och digitala talböcker. De digitala talböckerna lånas via tjänsten Legimus. Biblioteken kan också köpa fysiska talböcker eller ladda ner talböcker till exempelvis en cd-skiva eller ett minneskort och låna ut. Många som lyssnar på talböcker har en daisyspelare med stora knappar som gör det lättare att navigera vid nedsatt syn.

Taktila böcker

På folkbibliotek finns det ofta olika typer av taktila bilderböcker att låna, både för vuxna och barn. Dessa böcker innehåller bilder som är utformade på ett sådant sätt att det viktiga i bilden går att känna med fingrarna genom olika material och former. Dessa taktila bilder kallas också reliefbilder. De flesta taktila bilderböcker innehåller också punktskrift.

I barnböcker och/eller pekböcker förekommer bilder som illustrerar något i berättelsen, till exempel ett djur. I vuxenböcker är det ofta bilder som är svåra att beskriva i ord, till exempel kartor, diagram, tekniska beskrivningar eller liknande.

För små barn finns det också tygböcker, så kallade rör- och kännaböcker, där alla delar av boken är mjuka för att stimulera känseln.

Taltidningar 

För personer med läsnedsättning finns det möjlighet att lyssna på dagstidningar och kulturtidskrifter som taltidning. Det är Myndigheten för tillgängliga medier, MTM, som tar fram taltidningar och de kommer ut samtidigt som papperstidningen. På MTM finns information om hur personer med läsnedsättning kan få tillgång till taltidningar. Många regioner eller kommuner ger också ut egna taltidningar med lokala nyheter och reportage, se exempelvis Skånes Taltidning eller Östgöta Taltidning. 

Teckenspråk

På folkbibliotek finns olika medier som riktar sig till barn och vuxna vars förstaspråk är teckenspråk, exempelvis teckenspråkiga böcker på dvd eller böcker som är kompletterade med illustrationer på teckenspråk. På biblioteken finns det också böcker som handlar om personer med teckenspråk som förstaspråk. 

På Örebro stadsbibliotek går det att träffa teckenspråkig personal i deras informationsdisk, de har även tillgängliggjort information på sin webbsida i form av videor på teckenspråk. 

I den digitala tjänsten Legimus finns det möjlighet att söka och ladda ner böcker på teckenspråk. Mer information om detta finns på Myndigheten för tillgängliga medier.

Turkosa hyllan 

Turkosa hyllan är en hylla som vänder sig till personer som använder teckenspråk som sitt förstaspråk. Här finns medier på teckenspråk och information om teckenspråk såväl som romaner där teckenspråk är en del av berättelsen. Turkos är en färg som ofta används för att representera teckenspråk. Den turkosa hyllan togs fram på initiativ av Desirée Stensdotter på Piteå bibliotek som du kan läsa mer om i följande intervju. 

Tidningen 8 Sidor

Myndigheten för tillgängliga medier ger ut den lättlästa nyhetstidningen 8 Sidor. “8 Sidor” finns som nyhetssajt på webben och uppdateras med nyheter varje vardag, och som papperstidning, som delas ut en gång i veckan.

Bokstäverna i “8 Sidor” är lite större än i en vanlig tidning och meningarna är korta. Det förekommer inte heller några svåra eller ovanliga ord. Det är gratis att läsa artiklarna på webbsidan. Där går det också att lyssna på texterna och det finns möjlighet att översätta dem till olika språk. På de flesta bibliotek går det att läsa “8 Sidor” både som papperstidning och digitalt.

Äppelhylla och Funkishylla

De flesta folkbibliotek har en specifik hylla med medier och information för barn och unga med läs- och skrivsvårigheter, funktionsnedsättning eller som behöver extra stöd i sin språkutveckling. Denna hylla kallas Äppelhylla och den brukar vara skyltad med just ett äpple. På vissa folkbibliotek finns även en Äppelhylla för vuxna. Exempel på sådant som finns på Äppelhyllan är taktila böcker, böcker på punktskrift, böcker på teckenspråk eller med TAKK och språkväskor. 

En del folkbibliotek använder inte längre begreppet Äppelhylla utan har ersatt det med andra benämningar, exempelvis ”Funkishylla” eller ”Tillgängliga medier”.