Ta plats på Språktåget!

Regionbibliotek Stockholm har tillsammans med logopeder, bibliotekarier och sjuksköterskor inom barnhälsovården tagit fram ett material och en struktur för samverkan kring små barns språkutveckling med namnet Språktåget. Nike Hjelm och Pia Borrman, båda utvecklingsledare på regionen, berättar i den här artikeln om upphovet till materialet, dess utformning och syfte. Därefter följer exempel på hur Språktåget används på bibliotek i tre av Stockholms läns kommuner: Nynäshamn, Vallentuna och Lidingö.

Språktåget samlar de tre yrkesgrupperna bibliotekarier, logopeder och sjuksköterskor inom barnhälsovården, så kallade BHV-sjuksköterskor, i deras gemensamma uppdrag att främja små barns språkutveckling genom att inspirera vårdnadshavare till att prata, ramsa, sjunga och läsa tillsammans med sina barn.

Historiskt har folkbiblioteken haft ett nära samarbete med barnhälsovården i Region Stockholm, bland annat genom gåvoböcker och föräldraträffar på biblioteken. Men samarbetet mellan folkbiblioteken och logopedin är inte lika självklart, även om det såklart har förekommit många fina exempel på samverkan i både större och mindre format. Det finns inget ”rätt” sätt att använda Språktåget på folkbibliotek. Varje bibliotek utgår från sina lokala förutsättningar och väljer själva hur materialet används. 

Bakgrund

Språktåget har sitt ursprung i olika lokala samarbeten mellan biblioteksmedarbetare på enheter inom Stockholms stadsbibliotek och närliggande logopedmottagningar. Idén kom från flera liknande satsningar där bibliotek förser logopeder med boklistor och lånar ut böcker för att träna språkliga färdigheter. Regionbibliotek Stockholm tog initiativ till att systematisera samarbetet och sprida metoden till resterande kommuner i regionen. Sedan januari 2020 är Språktåget en permanent verksamhet i Region Stockholm och samtliga kommuner i länet använder materialet. Lanseringen delades upp på två tillfällen för att möjliggöra att både biblioteksmedarbetare och BHV-sjuksköterskor från regionen skulle kunna samlas. Förutom att materialet presenterades så föreläste forskare och logopeder om små barns språkutveckling. Numera används Språktåget även i Västra Götalandsregionen, Region Jämtland Härjedalen och i Region Värmland.

Material och förfarande

Målgruppen för Språktåget är vårdnadshavare till barn ca 0–6 år. Materialet består av ett gåvokort som delas ut av barnhälsovården och som gratulerar vårdnadshavare till deras nyfödda barn och uppmuntrar dem att besöka sitt lokala folkbibliotek för att få en bokgåva. Det finns även en folder med tips kring språkstimulans och högläsning. Gåvokortet och foldern finns förutom på svenska och lättläst svenska också översatta till 26 språk. De finns på samtliga nationella minoritetsspråk, varav fyra samiska språk och fem romska varieteter. Folkbibliotekens önskemål ligger till grund för valet av språk och arbetet med översättningarna görs kontinuerligt i samarbete mellan de fyra regioner som använder Språktåget.

Förutom gåvokort och folder innehåller materialet en ”tågbiljett” som används av logopeder. På biljetten fyller logopeden i vilket eller vilka språkliga områden barnet behöver träna extra på. Familjen tar sedan med sig sin biljett till folkbiblioteket där biblioteksmedarbetare hjälper till att hitta böcker som familjen kan läsa tillsammans.

Både logopeder och biblioteksmedarbetare kan ta hjälp av Språktågets boklista med förslag på böcker inom olika kategorier, som till exempel Uttal och TAKK. Boklistan uppdateras en gång om året av en arbetsgrupp bestående av biblioteksmedarbetare från olika kommuner. Numera finns även en boklista med böcker på finska och en med böcker på engelska. 

I materialet finns också en flyer med handfasta råd kring att använda textlösa böcker, en Pixibok samt skyltmaterial som affischer och klistermärken. Allt material är gratis för folkbibliotek och logopedmottagningar inom Region Stockholm. Biblioteken förser BVC-mottagningarna med materialet.

Språktåget – alla åker med tåget och en del barn behöver stanna lite längre på vissa stationer! Då hjälper Språktåget till!

Citat från Språktågets webbplats.

Regionbibliotek Stockholm skickar årligen ut enkäter till de tre yrkesgrupperna för att utvärdera arbetet med Språktåget. Hittills har samtliga yrkesgrupper, särskilt logopederna, varit mycket positiva. Eftersom kommunerna arbetar med Språktåget på olika sätt blir utvärderingen övergripande. Det blir upp till varje bibliotek vad som ska mätas, till exempel hur många av de familjer som får en Språktågetbiljett av sin logoped som sedan besöker biblioteket för att låna böcker. En utmaning som har framkommit i utvärderingarna är att tröskeln mellan logopedmottagningen och biblioteket är hög och att familjer inte kommer till biblioteket med sina biljetter i så stor utsträckning som det vore önskvärt. Biblioteken har arbetat på olika sätt med just den utmaningen. Metoden ”Språkresan” används i ett antal kommuner. Då bjuder logopederna in till gruppträffar för familjer, först på logopedmottagningen och sedan på biblioteken. Biblioteksbesöken blir på så sätt en del av behandlingen och inte något som familjerna behöver planera och genomföra själva, vilket sänker trösklarna till biblioteket.

Samverkan

Regionbibliotek Stockholms huvudsakliga målgrupp är medarbetare på folkbibliotek och det är folkbiblioteken som driver det operativa arbetet med Språktåget. Dock finns inget hinder för logoped- eller BVC-mottagningar att kontakta sitt närmaste bibliotek och föreslå samarbeten. Regionbiblioteket kan även bistå med kontaktuppgifter för att koppla ihop logopeder med bibliotek.   

Förutom att tillhandahålla och utveckla materialet och främja samarbeten mellan yrkesgrupperna arbetar Regionbibliotek Stockholm även med fortbildning kring små barns språkutveckling. Fortbildningen riktar sig framförallt gentemot barnbibliotekarier, men även mot logopeder och BHV-sjuksköterskor, och syftar till att öka kunskapen kring flerspråkig språkutveckling, barn med funktionsnedsättning eller anknytning kopplat till språkutveckling. Regionbibliotek Stockholm samverkar även med andra regioner samt med Bokstart på Kulturrådet kring frågor som rör små barns språkutveckling. I nära samarbete med vårdutvecklare inom barnhälsovården i Region Stockholm skickas information om material och aktuella fortbildningar ut till medarbetare på folkbibliotek och till logopeder.

Förskolan och öppna förskolan är viktiga samarbetsaktörer när det gäller små barns språkutveckling. Många folkbibliotek använder redan Språktågets material i sitt arbete gentemot förskolan, till exempel i kapprumsbibliotek. Nästa steg för Regionbibliotek Stockholm är att undersöka hur materialet kan utvecklas för att ännu bättre passa förskolan och skapa fler samarbeten mellan folkbibliotek och förskola.

---

Språktåget i tre av Stockholms läns kommuner

I följande avsnitt beskriver bibliotekarier från tre olika kommuner hur de använder Språktågets material, både i bibliotekets verksamhet och i samverkan med förskola och logopedi, för att främja små barns språkutveckling.

---

Språktåget i Nynäshamns kommun – av Louise Borg, bibliotekarie på Nynäshamns huvudbibliotek.

Nätverket i Nynäshamn

I Nynäshamns kommun finns ett nätverk för Språktåget med bibliotekarier från alla delar av kommunen (huvudbibliotek och filialer), en kontaktperson från BVC, en kontaktperson från Röstkonsulterna (det vill säga logopederna), två specialpedagoger från kommunens förskolor, en kontaktperson från familjecentralen samt sex språkutvecklare från kommunens förskolor. Nätverket har vuxit och blivit större sedan starten 2019. Det är ett välfungerande och uppskattat nätverk som har möten en till två gånger per termin. 

Språktågethyllan

På Nynäshamns huvudbibliotek finns en dedikerad bokhylla med böcker från Språktågets boklista, uppdelade i olika kategorier. Uppdelningen är tänkt att underlätta för både personal och föräldrar att kunna välja böcker för rätt ändamål och lagom nivå. Språktågethyllan innehåller även nio språkpåsar med olika teman som finns tillgängliga för utlån. Filialerna i Sorunda och Ösmo har också Språktågethyllor, men med färre böcker. På bibliotekets webbplats har vi också en informationssida om Språktåget med en introducerande film som riktar sig till föräldrar, pedagoger eller andra vuxna i barnets närhet. 

Samarbete med BVC och Familjecentralen

På BVC delar sjuksköterskan ut Språktågets gåvokort till föräldrar med barn vid cirka fem månaders ålder. Detta kort kan sedan medtagas till närmaste folkbibliotek. Vid besöket får barnet en gåvobok, ”De små barnens bok”, på svenska eller med parallelltext på arabiska och engelska. De erbjuds sedan en rundvisning av biblioteket och hjälp att skaffa ett lånekort. Förhoppningen är att familjerna i samband med besöket upptäcker bibliotekets många fördelar och blir uppmuntrade till att regelbundet besöka det för att låna böcker både till sig själva och sina barn. BHV-sköterskan delar även ut en Språktågetfolder och en affisch med en ramsa som kan sättas upp vid till exempel ett skötbord. På familjecentralen håller bibliotekarien och BHV-sköterskan regelbundet i föräldragruppsträffar.

Samarbete med logopederna

Logopedernas uppgift är, förutom att informera om att Språktåget finns och vad det är, att fylla i Språktågetbiljetter och skicka med dem med barnens föräldrar. De tar i sin tur med biljetten till biblioteket där de kan få hjälp av personalen att hitta rätt böcker till sitt barn. Observera att biljetten är en ”returbiljett” – det vill säga att den är tänkt att användas flera gånger och man är välkommen tillbaka för att byta ut sina gamla böcker mot nya. 

Läsfrämjande väntrum

Både hos BVC, logopederna och på familjecentralen har vi samarbetat kring att skapa så kallade läsfrämjande väntrum. Det innebär att det finns böcker som är handplockade från biblioteket som barn och föräldrar uppmuntras att läsa medan de väntar. Där finns även information, skyltar och foldrar om Språktåget.

Föräldragruppsträffar om språkutveckling, läsning och böcker

Barnbibliotekarien besöker regelbundet BVC och Familjecentralen i kommunen och håller tillsammans med en sköterska i träffar för föräldragrupper där de pratar om språkutveckling, läsning och böcker. Denna träff brukar avslutas med en kort sagostund för bebisarna samt att en ”goodie bag” från biblioteket delas ut till samtliga som deltagit. 

---

Språktåget i Vallentuna kommun – av Emma Söderblom, bibliotekarie på Vallentuna bibliotek.

Språkpedagogiskt forum – tillsammans för förskolebarns språkutveckling 

I Vallentuna kommun finns flera yrkesgrupper som arbetar med barns språkutveckling och i samarbete kan vi både dra lärdomar av och stötta varandra. Därför startades Språkpedagogiskt forum, en mötesplats och samverkansform för att stödja förskolornas arbete med barns språkutveckling. Språkpedagogiskt forum leds av en specialpedagog, med inriktning mot förskolan, och en logoped i samverkan med biblioteket. Hur samarbetet kring forumet sett ut har skiftat över tid men idag har vi en etablerad arbetsform som fungerar väl. 

Språkpedagogiskt forum anordnas två gånger per termin och till träffarna bjuds pedagoger från kommunens samtliga förskolor in, både de som drivs i privat regi och de kommunala. Teman och innehåll på träffarna utgår ofta från de frågor och behov som specialpedagogen har fångat upp i sitt uppsökande arbete och det logopeden ser i sina kontakter med förskolan och i arbetet på kommunens språkförskola. Vi har planeringstillfällen inför forumträffarna då vi diskuterar vilka teman och frågor vi vill lyfta och vem som ska vara huvudansvarig för innehållet. Det senaste året har vi pratat om samspel och kommunikation, språkutvecklande arbetssätt med hjälp av böckerna Ajja och Bajja, tillgängliga lärmiljöer samt böcker som bryter mot normer. 

Att som bibliotekarie få möjlighet att delta i detta forum ger mig en god inblick i det arbete som bedrivs på förskolorna, jag får kunskap om aktuella frågor och satsningar och får även ta del av de föreläsningar som ges. Det jag själv bidrar med är först och främst min kunskap om barnlitteratur och vid varje tillfälle ger jag boktips som är kopplat till träffens tema. När temat var kommunikation och samspel handlade böckerna jag tipsade om om sådant som lockar till aktivitet genom att göra olika saker som boken ber mig om, till exempel knacka på en dörr, trycka på en prick eller svara på en fråga. Om det är svårt att hitta böcker som passar till de olika temana så är Språktågets boklistor ett bra stöd. 

Träffarna är också ett ypperligt tillfälle att berätta om Språktåget för förskolepedagogerna så att de i sin tur kan berätta om det för barnens vårdnadshavare. Den kunskap som delas på Språkpedagogiskt forum ger mig som bibliotekarie också en bra grund för bibliotekets arbete med att plocka ihop beställningar av böcker till förskolorna och i arbetet med inköp av medier till biblioteket.

På biblioteket i Vallentuna är Språktågethyllan integrerad i Äppelhyllan. Vi har samlat de flesta av böckerna från Språktågets boklistor under knubben Språkträning. I samma hylla finns även ett häfte där böckerna som finns i bibliotekets bestånd är listade efter olika kategorier, för att hjälpa besökare och även personal att hitta rätt böcker. 

Jag eller mina kollegor på biblioteket informerar alltid om Språktåget i samband med att vi tar emot föräldragrupper från BVC eller när vi besöker öppna förskolans verksamhet. Biblioteket förser också BVC och öppna förskolan med affischer, foldrar och annat Språktågetmaterial som är relevant för deras verksamheter. Även förskolorna i kommunen har fått Språktågets affischer om läsning att sätta upp i sina kapprum, som ett sätt att nå ut till vårdnadshavare med information om hur de kan hjälpa sitt barn att utveckla sitt språk.

Språktåget och Vallentunas Språkpedagogiskt forum är två samarbetsprojekt som binder samman olika yrkesgrupper, främjar samverkan över förvaltningsgränser och kommunala och privata verksamheter för att tillsammans arbeta med förskolebarns språkutveckling.

---

Språktåget i Lindingö kommun – av Helena Ahlin, bibliotekarie på Lidingö bibliotek.

Att samarbeta språkutvecklande med Språktåget

Det hela började med att jag och en kollega på Lidingö bibliotek kontaktade Lotta Lindqvist som är logoped på Logopedklinikens Lidingömottagning, tillhörande Danderyds sjukhus. Vi ville informera om Språktågets material och hoppades att de på logopedkliniken skulle vara intresserade av ett samarbete. 

Vi träffades på ett första möte där vi pratade om språkutvecklande läsning och det resulterade rent konkret i en översyn av böckerna i den Språktågethörna som finns på biblioteket. Lotta kom förbi biblioteket och gick igenom alla böckerna i boktrågen. Vissa titlar flyttades, eftersom de var för visuellt röriga eller inte tillräckligt konsekventa för att vara bra som material i logopedbehandling. Lotta föreslog också att biblioteket skulle köpa in fler taktila böcker, för barn som ännu inte är redo för bilder och ord, och gärna även fler böcker som låter eller har flikar. 

Efter det har samarbetet fortsatt, utöver Språktågethörnan på biblioteket och själva tågbiljetterna har vi haft gemensamma informationsträffar om Språktåget för förskolans läsombud i kommunen samt föreläst för vårdnadshavare och pedagoger utifrån temat när språket blir för svårt.

Den nära dialogen och samarbetet mellan våra verksamheter har möjliggjort att vi kunnat dra nytta av varandras kompetenser. Lotta menar att logopederna nu känner en förvissning om att barnen får rätt hjälp att hitta passande böcker för just deras behov på biblioteket. Att det är viktigt att barnen tränar hemma mellan besöken på logopedmottagningen och här fungerar därför Språktågetbiljetten väldigt bra. 

Väl på biblioteket plockar jag eller någon av mina kollegor fram de böcker som passar för just den språkbehandling som barnet behöver. Till exempel om barnet behöver förstå och använda negationen “inte” så passar böckerna Jag är inte söt! av Jonathan Allen eller Tesslas mamma vill inte av Åsa Mendel-Hartvig. Jag tipsar även föräldrarna om hur de kan högläsa så att just begreppet “inte” blir extra tydligt för barnet eller hur man kan använda sig av leksaker eller annat material för att förstärka läsningen. 

Genom samarbetet med Språktågets material får jag ta del av Lottas kompetenser inom språkutveckling och språkstörning, till exempel hur man kan läsa böcker mer visuellt och interaktivt. Samtidigt delar jag med mig av min kännedom kring litteratur och hur den bäst kan förmedlas efter barnets intressen och nivå. Det blir att vi kompletterar varandra och hjälps åt i mötet med barnen i våra respektive verksamheter. 

Logopederna har också fått en större insyn i den kommunala förskoleverksamheten genom samarbetet eftersom vi på biblioteket har en kontinuerlig kontakt med förskolorna. På så sätt har vi kunnat förmedla vilka teman förskolorna ofta arbetar med och logopederna kan då anpassa sin ordförrådsbehandling med barnen efter det. 

Lidingö är en liten kommun med endast ett bibliotek och en logopedmottagning vilket har underlättat för samarbetet. Vi är vana vid att ta tag i och sköta saker själva och det gick därför snabbt att få till regelbundna avstämningar. Det har också underlättat att våra respektive chefer ställt sig positiva till samarbetet.

Framöver planerar vi att tillsammans arrangera en föreläsning om små barns språkutveckling och språkstörning för Talknuten. Talknuten är Afasiförbundets verksamhet för barn, ungdomar och vuxna med språkstörning och deras anhöriga. Vi vill också skapa ett så kallat “väntrumsbibliotek” med böcker och informationsmaterial i logopedmottagningens nya lokaler, som ligger i anslutning till BVC.

Vi har också många fler idéer kring utveckling av samarbetet, till exempel att ordna träffar för vårdnadshavare som är i behov av tolk, eller träffar med vårdnadshavare som har ett eget komplicerat förhållande till böcker och kanske är ovana läsare, har dyslexi eller är analfabeter. Eller en föreläsning med större fokus på hur man kan läsa med sina barn på ett mer interaktivt sätt.

Puffbild: Illustration av Moa Graaf ©