Gå direkt till innehållet
Färgglada pekböcker ligger på ett grönt och rött tyg. Överst i bild syns fötterna på en vuxen och en bebis.
Fotografi av Erika Lundvall CC BY 4.0

Babybabbel – med aktionsforskning som grund

När bibliotekarierna Elina Garp och Erika Lundvall upptäckte att folkbiblioteken i Västerås inte erbjöd någon form av aktivitet för barn under ett år startade de upp ett projekt med aktionsforskning som grund. Aktionsforskning stärker den professionella yrkesutövningen genom att kombinera teori med praktik i en cyklisk modell. Resultatet blev konceptet Babybabbel – en uppskattad aktivitet som främjar språkutveckling för de allra yngsta.

I Västerås stadsbiblioteks interna barnvision står det skrivet att språket är barnets viktigaste redskap genom livet. Det är via språket som barnet gör sig förstådd och förstår sin omvärld. Språkkompetensen lägger grunden för barnets självuppfattning, identitet och kulturtillhörighet och fungerar som verktyg i all inlärning och interaktion. Att få uttrycka sig och bli hörd är inte bara barnets rätt, utan bidrar till barnets framtida hälsa och det demokratiska samhällets utveckling.  

Vi på biblioteket har en unik och viktig roll som språkutvecklare och läsfrämjare, och kan vara ett stöd och en inspirationskälla för småbarnsföräldrar som är måna om sina barns språkutveckling. Vi kan tillhandahålla böcker, bidra med kunskap och en plats att vara på samt ge olika tips och råd. Eftersom barn och unga är en prioriterad målgrupp på biblioteken, är det helt i linje med vårt syfte att satsa på språkutvecklande aktiviteter för barn. Genom att arbeta med yngre barn byggs deras ordförråd från grunden vilket får en kumulativ effekt: ju fler ord barnen kan, desto lättare lär de sig nya ord. Därför är det bra med tidiga insatser för de allra minsta barnen.  

En ny aktivitet för de allra minsta barnen

När vi undersökte vilka aktiviteter som redan fanns för barn på Västerås stadsbibliotek upptäckte vi att det fanns en lucka gällande de yngsta barnen. Vi hade inte aktiviteter på något av våra sju folkbibliotek för barn under ett år, trots att forskningen pekar på att det är viktigt att arbeta språkutvecklande så tidigt som möjligt. Därför ville vi fylla den luckan och arbeta mot de allra minsta barnen, och deras vuxna, genom ett språkutvecklande projekt. Men hur når vi de minsta barnen och deras vuxna? Hur arbetar vi språkutvecklande med så små barn? 

Syftet med vårt projekt var att utveckla en språkutvecklande modell och metod för de minsta barnen och deras vuxna. Ytterligare ett syfte var att modellen och metoden sedan skulle gå att genomföra i den ordinarie verksamheten, på befintlig budget och med befintliga personalresurser. 

Vi identifierade följande utmaningar innan projektets början: 

  • Vi hade ingen djupare kunskap om små barns språkutveckling. 
  • Vi upplevde inte att det var så många i målgruppen, vuxna med barn under ett år, som besökte våra bibliotek. 
  • Vi hade ingen budget att arbeta med, eftersom det inte arbetats med aktiviteter för de minsta barnen tidigare. 

Babybabbel tar form 

För att kunna utveckla aktiviteter med fokus på språkutveckling beslutade vi oss för att läsa en kurs, Små barns språkutveckling, på Linnéuniversitetet samt omvärldsbevaka kring tidigare projekt riktade mot de mindre barnen på bibliotek. Med utgångspunkt från forskning och tidigare genomförda satsningar började sakta ett projekt ta form, som vi döpte till Babybabbel. 

Vi sökte sedan pengar från ett regionalt projekt i Västmanland som hette Vem äger språket? och fick medel beviljade. Detta gjorde det möjligt för oss att få vikarier till våra ordinarie biblioteksverksamheter under de timmar vi arbetade med Babybabbel samt kunde köpa in gåvoböcker till de deltagande barnen och rekvisita. Därmed var budgetproblemet löst. 

Till sist kvarstod problemet med att nå målgruppen. Tre stadsdelar i Västerås valdes ut som målområden. De utvalda områdena klassas som socioekonomiskt utsatta. I dessa områden är medelinkomsten lägre än i andra områden i Västerås, och barn i dessa stadsdelar har lägre läskunnighet och skolresultat än jämnåriga i andra områden. Vi affischerade på platser där vi tror att vår målgrupp rör sig, i mataffärer, på apotek och i centrumbyggnader. Vi samarbetade med BVC och öppna förskolan på de platser där träffarna skulle genomföras, för att nå personer som inte vanligtvis kom till biblioteket. Vi valde att ha träffarna på öppna förskolan istället för biblioteket. De har lokaler som är perfekt anpassade för småbarnsföräldrar, vilket vi inte hade på alla bibliotek. Vi upplevde också att tröskeln för ovana biblioteksbesökare var lägre på öppna förskolan, då många redan gick på BVC i närliggande lokaler. Vi marknadsförde oss även på bibliotekets, öppna förskolans och BVC:s sociala medier. Babybabbel blev fullbokat på alla tre utvalda platser. 

Aktionsforskningen lägger fokus på praktiken, och genom att arbeta enligt en cyklisk forskningsmodell kombineras teori och praktik.

Konceptet Babybabbel består av fyra språkutvecklande träffar, med samma återkommande barn och föräldrar i varje område. Vi satte maxantalet åtta barn och föräldrar per grupp, för att få en lugn miljö för de deltagande, både barn och vuxna. Senare experimenterade vi med både fler och färre deltagare men har gått tillbaka till antalet åtta barn då det fungerade bäst. Träffarna är ca 30 minuter långa och sker fyra veckor i rad. 

Fokus under träffarna ligger på högläsning och olika aspekter av barns språkutveckling. Vi tar upp forskning kring exempelvis TAKK, det talande hemmet, Matteuseffekten och andra intressanta forskningsbaserade tips och råd för att stötta barns språk. Vi uppmuntrar även till att deltagarna själva ställer frågor och på så sätt kan forma träffarna efter sina egna behov. Exempelvis har vi talat mer om flerspråkighet i grupper där många talat flera språk än i grupper med enbart enspråkiga deltagare.  

Erika Lundvall läser och visar en pekbok under en träff med Babybabbel. Fotografi privat ©

Att namnet på aktiviteten blev just Babybabbel debatterade vi mycket. Vi ville skilja på vår nya aktivitet och vanliga sagostunder. Vi ville att det skulle signalera att vi vände oss till de verkligt minsta, baby, och att det var fokus på språk och språkutveckling, babbel. Vi tycker att namnet fungerar fint och ger rätt förväntningar, och är trevligt att säga.   

Aktionsforskning – att kombinera teori och praktik 

Vårt arbetssätt inom projektet har hämtat inspiration från aktionsforskning. Aktionsforskningen lägger fokus på praktiken, och genom att arbeta enligt en cyklisk forskningsmodell kombineras teori och praktik. Att ifrågasätta antaganden, både våra egna och andras, är en betydelsefull aspekt av aktionsforskningen. Den kan både styrka den professionella praktiken samt vidga förståelsen av bredare frågor.  

Aktionsforskning förknippas vanligtvis med praktiska, småskaliga forskningsprojekt. Karin Rönnerman definierar i boken Aktionsforskning i praktiken aktionsforskning som en idé eller ansats som tar utgångspunkt i de frågor man ställer sig själv i praktiken, verkar för att söka kunskap och djupare förståelse för dessa frågor och verkar för en forskning som leder till förändring. Aktionsforskning förkastar föreställningen om en process i två steg, där forskaren först bedriver sin forskning och praktikerna sedan, i ett andra fristående steg, tillämpar den kunskap som har genererats av forskningen. De två processerna, forskning och handling, är istället integrerade. 

Vi valde att använda aktionsforskning på grund av att den tar tillvara både teorin och praktikens olika styrkor och svagheter, vilket vi hoppades skulle gynna utvärderingen och utvecklingen av Babybabbel-konceptet. Rönnerman skriver att aktionsforskning kan ses ur ett ”bottom up”-perspektiv, vilket innebär att det är praktikern själv som ställer frågorna och agerar för en förändring, till skillnad från ett ”top down”-perspektiv, där någon annan beslutar vad som ska ske i verksamheten. Arbetet inom aktionsforskning utgår från de fyra stegen: planera – agera – observera – reflektera. Dessa steg är inte en modell som ska följas strikt, utan snarare en tankegång att reflektera utifrån. 

Planera: Att formulera syfte och strävan för verksamheten, utvärdera dess förutsättningar samt planera aktioner. 

Agera: Att genomföra en riktad förändring, en aktion, i verksamheten. Under Babybabbel genomfördes flera aktioner. Vi har exempelvis testat olika antal deltagare och olika tider för träffarna. Vi har testat att byta ut vissa böcker och att ta bort och lägga till sånger. Vi har även ändrat hur vi pratar om språkutveckling under de olika träffarna och lagt till eller tagit bort olika moment.  

Observera: Att vid genomförandet observera det som händer i verksamheten. Hur fungerar aktionen i praktiken? Är barnens intresse större nu när vi ändrat bok, har vi fångat deras uppmärksamhet? Anmäler sig fler deltagare till en träff tidig morgontid än en sen eftermiddagstid?  

Reflektera: Att reflektera och utvärdera de resultat som observerades, aktionens effekt på verksamheten. Ska vi behålla förändringen eller behöver ytterligare en aktion planeras?  

Aktionerna 

Vi planerade och genomförde aktioner inför nästkommande Babybabbel-träff, för att sedan observera och reflektera över dessa förändringar. Genom att kontinuerligt revidera och utvärdera innehåll och upplägg kunde vi systematiskt anpassa och förbättra träffarna under projektets gång. Vi tyckte att det var viktigt att förstå hur vi själva upplevde träffarna, hur de deltagande vuxna upplevde träffarna samt hur de deltagande barnen upplevde träffarna. 

Barnens reaktioner bedömde vi själva under träffarna. Barn är väldigt kommunikativa i sina ansiktsuttryck och ögonrörelser, och vi tyckte att vi såg tydligt när de var intresserade eller inte. Efter varje träff hade vi ett kort reflekterande möte, där vi som höll i träffen utvärderade den samt bestämde om något behövde ändras till nästa träff. Eftersom vi hade flera träffar på olika platser var det lätt att testa nya saker. Efter att alla fyra träffarna på en plats var genomförda och en Babybabbel-grupp var klar hade vi också en skriftlig utvärdering för de deltagande vuxna att fylla i. Vi upplevde att deras reaktioner var svårare att bedöma under själva träffarna, då vuxna har en tendens att le uppskattande och se intresserade ut av sociala konventioner, oavsett om de är intresserade eller inte. Men i de anonyma utvärderingarna fick vi bra feedback på hur de upplevt träffarna. Denna sista utvärdering slutade vi med efter några år då vi kände att vi fått en mättnad i svaren, och ville använda tiden till något annat. Då gjorde vi en ny aktion och lade istället till en workshop på sista träffen, där vi övar olika lästekniker. Sedan utvärderade vi workshopen med föräldrarna och har låtit den vara kvar inom Babybabbel-konceptet.  

Denna cykliska process och det tankesätt som aktionsforskningen möjliggör har gjort att Babybabbel ständigt utvecklas, och träffarna har därför inte sett likadana ut i början och i slutet av projektet. Vi som jobbar med Babybabbel har nu möten inför varje termin och pratar om och planerar eventuella förändringar tillsammans. Kanske har någon av oss läst spännande forskning vi vill uppmärksamma, en nyutgiven pekbok som vi vill använda eller nya råd och rön kring små barns språkutveckling som vi vill berätta om, för att ge några konkreta exempel. Vi babybabblar nu på alla öppna förskolor i Västerås, en gång per år.  

Tre boktips för dig som vill läsa mer om aktionsforskning

Hur går en träff med Babybabbel till? 

Vi börjar och avslutar varje träff med en sång, för att markera en tydlig start och ett tydligt slut. Sånger fångar barnens uppmärksamhet väldigt bra. Sedan läser vi en bok, som inleder och avslutar varje träff.  Boken vi har valt till det är Muuu, säger kon av Dick Bruna. Boken Muuu, säger kon är även den första av gåvoböckerna vi delar ut. En viktig del i små barns process för språkinlärning är repetition, och det är vad vi har låtit Muuu, säger kon symbolisera. Eftersom Muuu, säger kon är med vid varje tillfälle, och deltagarna får med sig boken hem redan vid den första träffen, är barnen välbekanta med den när det är dags för sista träffen. 
 
Våra kriterier för de valda böckerna är att bilderna ska passa små barn, genom exempelvis kontrastlinjer eller passande färger. Vi märkte i vårt urvalsarbete att det fanns väldigt många böcker som hade dova färger, med mycket små detaljer och plottriga bilder. Små barn har inte bra synskärpa och behöver därför bilder med tydliga kontrastfärger, och barn upp till 9 månaders ålder föredrar bilder i svart/vitt och färgerna rött, orange och gult. Vi har valt ut böcker med många svenska språkljud, ljudhärmande böcker och böcker med skön rytm att läsa högt. Vi är noga med att presentera och förklara varför vi valt just dessa böcker, så att föräldrarna ska kunna använda sig av den kunskapen när de själva letar böcker till sina barn.  

Under projektets gång har vi blivit bättre på att framhäva vår egen kompetens och ge praktiska råd om språkutveckling.

Vi använder även TAKK och en taktil bok på en av träffarna i varje Babybabbel-grupp. Ofta använder vi rekvisita eller förstärkning av ord när vi läser böckerna. När vi förstärker ord kan det vara genom att använda barnriktat tal eller genom att upprepa samma ord flera gånger. Rekvisitan kan användas på flera olika sätt. Ibland har vi delat ut den i samband med läsningen så barnen får känna på den, ibland har vi bara visat rekvisitan i samband med läsningen eller använt den för att förstärka orden. Exempelvis vid ordet ”köra” har vi kört runt med en liten leksaksbil.    

Boktuggarpaus

Efter ungefär halva träffen är det boktuggarpaus. En boktuggarpaus går till så att vi lägger in en hög med pekböcker i mitten av filten eller sittpölen där barnen är. Dessa får barnen “läsa” och undersöka helt fritt med alla sinnen. Ofta åker de direkt in i munnen, därav namnet boktuggarpaus. Under den här tiden är barnen upptagna med att utforska, så vi kan vända vår uppmärksamhet mot de vuxna.  

Det är under boktuggarpausen som vi brukar passa på att prata om olika delar av barns språkutveckling. Vi tar upp olika aspekter vid varje träff och vi pratar bland annat om vikten av läsning för ett gott ordförråd, hur munhålan utvecklas och möjliggör språkljud, om ordförrådsspurten och om språkstörning. Det finns också utrymme för frågor om någon undrar något. Vi brukar avsluta boktuggarpausen med att blåsa såpbubblor för att det ska vara lättare för barnen att lämna ifrån sig sina böcker igen.

Träffarnas avslut

I slutet av träffarna är det ofta någon deltagare som har frågor om språkutveckling eller vill ha boktips. Vi stannar alltid kvar någon minut extra för eftersnack. Ibland är folk inte bekväma med att ställa frågor inför gruppen i boktuggarpausen, utan det kan vara lättare att göra det efteråt lite avsides. Ofta tipsar de vuxna också varandra om böcker deras barn gillat eller annat intressant efter träffens slut. I slutet av varje träff delar vi också ut informationsmaterial om det vi pratat om under träffen för de vuxna att ta med hem. Både som en påminnelse om varje träff men också som bra samtalsunderlag om man har en partner eller annan vuxen hemma som inte deltagit på träffarna. Vi uppmuntrade de vuxna att läsa mycket mellan träffarna, och ofta ville de också berätta om hur det gått med deras egen högläsning hemma.

Hur gick det då?  

Samtliga träffar var fullbokade i våra tre områden och det visar att viljan och intresset för språkutvecklande projekt finns hos småbarnsföräldrar. Flera av deltagarna hade inte varit på biblioteket tidigare, och flera personer uttryckte att de var osäkra på högläsning för små barn. Vissa av deltagarna hade ett läsintresse eller var vana biblioteksbesökare, men vi upplevde ändå att vi nådde en blandad målgrupp med vuxna med olika bakgrund och förförståelse i Babybabbel-grupperna. Vi upplevde inte att det blev något bortfall under projektets gång, deltagarna kom på alla fyra träffarna på sin öppna förskola, med undantag för sjukdom. Gemensamt för alla grupper är att vi hade en väldigt trevlig stund tillsammans och att alla deltagare överlag verkade nöjda med träffarna.  

Genom att arbeta utifrån aktionsforskningsmodellens fyra steg skapas förutsättningar för att kontinuerligt utvärdera och vidareutveckla aktiviteter och idéer.

I utvärderingarna och i samtal med de vuxna har deltagare i alla tre grupper uppgett att Babybabbel har ökat deras intresse för läsning med sina barn och att de läser mer och oftare efter Babybabbel. Vi har också sett dem som återkommande besökare på biblioteken efter Babybabbel. Gåvoböckerna har varit en bidragande faktor till att de läser oftare, och många berättade om hur de läser Muuu, säger kon hemma mellan träffarna. Flera deltagare har önskat fler och längre träffar, gärna ett ”steg två” när barnen blivit lite äldre.

Erika Lundvall visar och läser en pekbok under en träff med Babybabbel. Fotografi privat ©

Att inta en expertroll

Under projektets gång har vi blivit bättre på att framhäva vår egen kompetens och ge praktiska råd om språkutveckling. Vi har lyft fram de olika böckerna och pratat om varför just dessa böcker är bra att läsa för små barn samt berättat om fakta kring små barns språkutveckling. Under de första träffarna var vi mer försiktiga med det eftersom vi inte ville att det skulle upplevas som svårt eller vara en hög tröskel. Vi ville skapa en atmosfär av tillgänglighet och att de deltagande vuxna själva skulle kunna påverka sina barns språkutveckling, att de inte behöver vara experter för att göra skillnad. Men under de första träffarna, när vi hade en mer passiv roll, märkte vi att deltagarna inte fick ut lika mycket av projektet. De deltog ju i Babybabbel för att de var intresserade av sina barns språkutveckling. Vi genomförde då en aktion som innebar att vi pratade mer om våra tankar bakom bokval, tryckte mer på forskningen och på hur viktiga de är för barnens språkutveckling och fick ett väldigt positivt gensvar. Att inta en expertroll kändes till att börja med väldigt ovant för oss, men vi har växt in i rollen och märker att det funkar mycket bättre nu än under de tidigare träffarna.  

Reflektioner om aktionsforskning i biblioteksverksamhet  

Att använda aktionsforskning som metod har möjliggjort att vi har fått åsikter och perspektiv utöver våra egna, exempelvis i form av barnens interaktion, enkätutvärderingar och kommentarer från de deltagande vuxna. Vi har också fått en regelbundenhet och en systematik i våra egna reflektioner, som ofta försvinner i projekt utan en uttalad metod. Istället för subjektivt tyckande kring vad som fungerar och inte, har vi haft möjlighet att pröva det empiriskt. Den cykliska modellen har passat Babybabbel bra, då det finns utrymme mellan varje träff för att hinna genomföra förändringar och utveckla Babybabbel. Eftersom vi har flera grupper med fyra träffar vardera kan vi testa nya idéer både på nästkommande träff och på kommande grupper och utvärdera resultatet av dessa förändringar.  Vi har varit öppna mot deltagarna med att vi inte har haft så stor erfarenhet av tidigare arbete med de minsta barnen, och uppmuntrat dem att ge oss konstruktiv kritik i utvärderingarna. Vi har också berättat att träffarnas utformning är ett pågående arbete, och att vi är öppna för att förändra Babybabbel efter deras synpunkter.  

Samtidigt som vi har tagit in och diskuterat deltagarnas utvärderingar har vi ibland inte genomfört de förändringar de föreslagit, på grund av tidsbrist eller annat. Ibland har vi valt en annan väg mer i linje med vårt syfte med träffarna, som att förtydliga vårt fokus på läsning istället för att införa mer sånger, rim och ramsor. I och med att vi arbetade cykliskt under projektets gång kunde vi snabbt identifiera saker som fungerade mindre bra och kunde förbättras, och testa förändringar inför nästa träff eller nästa grupp.    

Genom att arbeta utifrån aktionsforskningsmodellens fyra steg skapas förutsättningar för att kontinuerligt utvärdera och vidareutveckla aktiviteter och idéer. Detta i sin tur hjälper oss på biblioteket att vara ajour och i kontinuerlig utveckling med vad våra besökare behöver och vill ha. Aktionsforskning kan användas för att inte fastna i gamla hjulspår, slipa på fungerande idéer och utveckla nytänkande aktiviteter till nya målgrupper. 

I ständig förändring

För att implementera Babybabbel i ordinarie verksamhet bildades en grupp specifikt riktad till små barn, vars huvudfokus blev att arbeta med Babybabbel. De nya babybabblarna fick möjlighet att auskultera träffarna innan de själva behövde hålla i dem. Vi gick först från två utförare till sex, men efter ytterligare en tid har det effektiviserats till fyra medarbetare, som nu arbetar med Babybabbel inom den ordinarie verksamheten. I och med gruppen kan nu Västerås stadsbibliotek erbjuda aktiviteten till samtliga kommunala öppna förskolor i Västerås.

Vi kommer att fortsätta att kontinuerligt revidera och förändra träffarnas innehåll och upplägg för att Babybabbel ska fortsätta att utvecklas. Språkutveckling är ett forskningsområde i ständig förändring, som påverkas av ny teknik och nya forskningsrön, och Babybabbel måste följa med i den nya utvecklingen.

Elina Garp är bibliotekarie och arbetar på Västerås Biblioteksbuss, specifikt med uppsökande verksamhet och verksamhet för små barn.

Fotografi privat ©

Erika Lundvall är bibliotekarie samt barn- och ungdomsvetare. Erika arbetar på Skiljebo bibliotek och inom Bokstart. Hon jobbar just nu mycket med UX och verksamhet för små barn.

Fotografi privat ©

Upphovsrätt och licens för innehåll på aktuell sida

Observera att innehållet (texten, bilder, video och så vidare) på sidan kan vara licensierad i enlighet med olika licenser.

Texten på denna sida är licensierat enligt Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell (CC BY 4.0).

Detta innebär att du:

  • får kopiera och dela vidare materialet i vilket medium eller format som helst
  • får remixa, återanvända och bygga på materialet
  • får använda det i kommersiella syfte och sammanhang
  • inte behöver fråga om lov.

Om du bearbetar, delar eller använder texten:

  • Ge ett korrekt Erkännande
    • ange verkets namn,
    • ange vem som skapat verket,
    • ange länk till verkets ursprungsplats,
    • ange länk till upphovspersonens webbsida (frivilligt, men trevligt),
    • ange vilka delar som eventuellt är bearbetade
    • länka till licensen.

Ett korrekt erkännande skulle kunna se ut så här:

Allt du skulle vilja veta om Creative Commons, men varit för skraj att fråga om, av Ola Nilsson. Texten är licensierad med Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell (CC BY 4.0).

Kommentarer

Åsa Engberg 13/05/2024

Intressant att se hur man jobbar i andra delar av Sverige och att biblioteken tänker på att fånga upp denna målgrupp. Själv jobbar jag med Språkstart Halland och gör hembesök till alla sexmånadersbarn/familjer i Hylte kommun. Mycket igenkänning hur jag jobbar, men också lite tips jag kan använda mig av. Samverkan tror jag är en superviktig faktor för att lyckas!

Vad tyckte du var intressant i artikeln?

Digiteket-redaktionen vill gärna veta mer om hur du har använt artikeln.


Fält markerade med * är obligatoriska. Redaktionen granskar kommentarer innan de publiceras. Din e-post kommer inte publiceras.