Organisation och omvärld

I syfte att reda ut hur långt bibliotekets uppdrag med handledning i digitala tjänster sträcker sig i praktiken har flera bibliotek i Västra Götalandsregionen utarbetat rutiner och riktlinjer. I förlängningen syftar framtagandet av rutiner till att tydliggöra bibliotekets roll för användaren, förbättra arbetsmiljön och skapa bättre samverkan med andra aktörer i kommunen.

Nu är Digitekets statistik från förra året äntligen på plats och i denna artikel presenterar vi det mest relevanta. Vilka kurser var mest populära och vilka artiklar var de mest lästa? Vilka regioner ligger i topp och vilka kommuner är bäst när det gäller användning av Digiteket? Allt detta och mycket mer hittar du i denna artikel om året som gått fylld av siffror, staplar och procentenheter.

I det här poddavsnittet möter vi Cecilia Gärdén som samtalar med Julia Pennlert om delat lärande på bibliotek och mer specifikt om hur chefer kan stödja bibliotekspersonalens kompetensutveckling inom läsfrämjande och litteraturförmedling.

Vilket uppdrag har Skolverket, i synnerhet när det gäller skolbiblioteksverksamhet? På vilket sätt är det relevant för folkbiblioteksmedarbetare att ha kännedom om myndighetens arbete?

I det här poddavsnittet möter vi Ola Pilerot som samtalar med Julia Pennlert om begreppet forskningsbaserat arbetssätt, vad begreppet består av och hur det kan ta sig ut i den konkreta verksamheten. Under samtalet diskuteras också folkbibliotekens omvärldsbevakning utifrån färska forskningsresultat.

Nu finns KB:s material Bibliotek och beredskap sammanfattat i en 20 minuter lång film. Filmen kan exempelvis användas som ett underlag för en gemensam kunskapshöjning på arbetsplatsen.

I det här poddavsnittet möter vi Jenny Johannisson som i samtal med Julia Pennlert talar om hur den kulturpolitiska styrningen av läsfrämjande insatser har gått till och hur den går till, vilka utmaningar som finns och om huruvida det går att dra några slutsatser kring framgångsfaktorer för sådan styrning.

Hur ser vi på professionella misslyckanden och hur tar vi tillvara på dem? Kan ett bejakande av misslyckanden både bidra till ett bättre arbetsklimat och till en möjlighet att utveckla organisationen? Vad är egentligen ett misslyckande? Detta är frågor som Region Örebro län frågat sig och arbetat med under en längre tid.

Vilka kunskaper och kompetenser behöver bibliotekarien för att kunna arbeta med det läsfrämjande uppdraget? Jenny Lindberg, universitetslektor vid Högskolan i Borås, ger i den här artikeln en övergripande bild av de centrala kompetenser som spelar in i bibliotekariens läsfrämjande och litteraturförmedlande uppdrag. Den avslutande delen utgörs av en diskussion om bibliotekariens unika professionella kompetens och hur den kan ges spelrum på arbetsplatsen.

Att hålla i visningar av biblioteken kan vara både svårt och utmanande. I ett försök till att inspirera biblioteksmedarbetare till att bli bättre på att hålla visningar så pratar Digiteket i denna text med en museipedagog på Malmö museum.

Noa Arvanitis är en av alla unga i Malmö. För en kort tid sedan, i samband med att hon deltog i ett undersökande kommunkoreografprojekt på biblioteket, återupptäckte Noa biblioteket som plats och dess möjligheter. Under projektredovisningen visade Noa ett intresse av att prata om och dela med sig av sina erfarenheter och tankar om biblioteket, dess roll och fokus på unga.

I denna kunskapsöversikt presenteras en kartläggning av de centrala aktörerna för främjandet av läsning på nationell, regional och lokal nivå, samt hur deras uppdrag, ansvar och roller ser ut. I översikten ges också en inblick i det samspel som sker mellan offentliga organisationer och civilsamhället när det gäller läsfrämjande, med särskilt fokus på att identifiera delområden där samverkan är välorganiserad och inom vilka områden samverkan saknas.

Barns och ungas delaktighet och inflytande är ett prioriterat område för Biblioteken i Malmö, BiM, liksom för de flesta folkbibliotek. Men hur arbetar biblioteken aktivt för att involvera barn och unga i sin verksamhet och finns det några konkreta metoder som visat sig framgångsrika?

Den här artikeln beskriver Region Skånes initiativ Fem bibliotek – fem träffar. Här möts fem bibliotek fem gånger för ett kollegialt utbyte och lärande utifrån konkreta verksamhetsexempel.

Myndigheten Digg har ansvar för frågor kring digital tillgänglighet och ser till att offentliga aktörer uppfyller kraven i tillgänglighetslagstiftningen. Vid upphandling av tekniska system är det viktigt att ställa och kontrollera krav på detta. Många bibliotek står inför utmaningar när det kommer till upphandling av olika former av biblioteksteknik. Ilias Bennani från Digg ger i en film goda råd kring hur man bör tänka om upphandling med fokus på tillgänglighet, och Digiteket har sammanfattat filmens viktigaste punkter. Myndigheten Digg (Myndigheten för digital förvaltning) är ansvarig för digital tillgänglighet och är de som utför tillsynen och kontrollen över att offentliga aktörer uppnår kraven i tillgänglighetslagstiftningen. Ett sätt att säkerställa att man gör rätt är att man kravställer och kontrollerar den digitala tillgängligheten vid inköp av nya ...

I Vaggeryds kommun finns Språknätverk Vaggeryds kommun. Detta nätverk har en gemensam strävan att ge alla barn i Vaggeryds kommun de bästa förutsättningarna för ett rikt och varierat språkande.

En ny studie har utforskat hur omvärldsbevakning sker i svenska folkbibliotek. Resultaten visar att biblioteksanställda ofta integrerar omvärldsbevakning i sina vardagliga arbetsuppgifter, drivet av sina ansvarsområden och personliga intressen. Informella nätverk och sociala medier är vanliga hjälpmedel. Omvärldsbevakningen ses som meningsfull och värdefull för både individen och organisationen, men frågan kvarstår om hur den kan stödjas och användas strategiskt.

En gång har alla biblioteksmedarbetare varit nya på jobbet och mycket som idag är helt självklart var helt främmande för en då. I denna sommarkrönika berättar Linnéa Jönsson om flera av de både komiska och frustrerande situationer som kan uppstå när man för första gången arbetar sommarvikarie på ett folkbibliotek. Stor igenkänningsfaktor utlovas!

När Finlands svenska biblioteksförening arrangerade sina biblioteksdagar i maj 2023 låg fokus i hög grad på högskolebibliotek. Som ett led i det tämligen nystartade expertnätverket för anställda vid högskolebibliotek kunde dessa bibliotekarier nu träffas för att diskutera relevanta frågor. Digiteket passade på att intervjua tre representanter från vetenskapsbiblioteken vid Åbo Akademi och Tritonia. I Vasa finns idag två vetenskapsbibliotek, Åbo Akademis bibliotek i Vasa och Tritonia.  Åbo Akademis bibliotek i Vasa, eller Academillbiblioteket som det också kallas, utgör en av fyra filialer av Åbo Akademis bibliotek och ligger på bottenplan i akademins vackra tegelbyggnad i Vasa. Här arbetar fyra bibliotekarier med kursverksamhet för och handledning av studenter, låneservice och bestånd samt annan service såsom skrivkvällar i samarbete med Språkcentret.  Vetenskapsbiblioteket Tritonia är beläget på Vasa ...

Under två soliga majdagar höll Finlands svenska biblioteksförening årets upplaga av Finlands svenska biblioteksdagar, denna gång i den österbottniska staden Vasa. Digiteket var på plats för att berätta om den nylanserade plattformen och det utökade uppdraget inom läsfrämjande samt för att ta del av programmet som hade temat Digital nutid via historiens vingslag. Finlands svenska biblioteksförening firar 85-årsjubileum i år, och årets upplaga av biblioteksdagarna hade ett rekordstort besöksantal med 103 anmälda deltagare från såväl Finland som Sverige. Dagarna samlar biblioteksanställda från hela Svenskfinland en gång om året, och tidigare upplagor har arrangerats på olika orter eller digitalt (under pandemin).  Finlands svenska biblioteksförening Föreningen grundades 1938 men hette då Österbottens svenska biblioteksförening. Denna slogs sedermera ihop med biblioteksföreningen för södra Finland. Tre gånger om året ...

I mitten av maj besökte Digiteket Finlands svenska biblioteksdagar i Vasa, arrangerade av Finlands svenska biblioteksförening. Under dagarna tog vi tillfället i akt att intervjua ordförande Anna-Maria Malm och vice ordförande Gun Vestman om föreningens arbete. Finlands svenska biblioteksförening grundades 1938 men hette då Österbottens svenska biblioteksförening. Denna slogs sedermera ihop med biblioteksföreningen för södra Finland.  Föreningen får idag ekonomiskt stöd av bland annat undervisnings- och kulturministeriet samt Svenska kulturfonden. Styrelsen består av medlemmar från olika delar av Finland som träffas fysiskt, digitalt eller genom hybridmöten för att planera sin verksamhet. Föreningens arbete ses av arbetsgivarna som en tillgång i de biblioteksanställdas vardag, och styrelsemedlemmarna har därför möjlighet att sköta sina uppdrag på arbetstid. Förutom att arrangera biblioteksdagarna publicerar föreningen bland annat bibliotekstidningen Bibban tre ...

Nyligen publicerade Digiteket en vägledning för hur man kan jobba med kollegialt lärande i sitt uppdrag som läsfrämjare. Men vad innebär egentligen kollegialt lärande och hur kan man använda det som en metod på sin arbetsplats? Vi var med under en workshop där biblioteksmedarbetare i Skåne fick testa på metoden och ställde frågor till arrangörerna och deltagarna. Varje år anordnar Biblioteksutveckling i Region Skåne SUD – Stora utvecklingsdagen, en dag där folkbibliotek i Skåne har möjlighet att inspireras och dra lärdomar av varandra genom att berätta om olika projekt och utvecklingsinsatser de genomfört under året. Temat för årets träff var “Samtal” och under eftermiddagen fick de som ville ta chansen att testa på “Kollegialt lärande i samtal”. Workshoppen arrangerades av Tove Eriksson Mrozowski och Fanny ...