Podd: Marknadsföring
I det här poddavsnittet möter vi Malin Utter som samtalar med Maria Ringbo om marknadsföring på bibliotek. Malin berättar om sina två böcker och ger konkreta tips på saker att tänka på för den som vill komma igång med att arbeta med marknadsföring.
Det här poddsamtalet ingår i kursen Strategisk utveckling av läsfrämjande på folkbibliotek som riktar sig till bibliotekschefer. Innehållet i podden är intressant för dig som vill utveckla dina kunskaper kring strategiska perspektiv på läsfrämjande verksamhet, med fokus på barns och ungas läsning och kollegialt lärande. Du behöver inte ha gått kursen för att ta del av poddsamtalen. Lyssna gärna på ett eller flera samtal och diskutera innehållet vidare på din arbetsplats! Detta poddavsnitt är den tredje delen av nio i serien som publiceras på Digiteket.
Kursen
Kursen Strategisk utveckling av läsfrämjande på folkbibliotek genomfördes av Bibliotekshögskolan vid Högskolan i Borås under hösten 2023 och våren 2024, i samarbete med övriga lärosäten med biblioteks- och informationsvetenskaplig utbildning. Kursen är en del av Kulturrådets regeringsuppdrag Läsfrämjandelyft för folkbibliotek 2021-2023.
/
Maria Ringbo: Hej och välkommen till det här samtalet. Mitt namn är Maria Ringbo och nu ska jag prata med Malin Utter som arbetar vid Bibliotekshögskolan i Borås. Välkommen hit Malin!
Malin Utter: Tack så mycket!
Maria Ringbo: Vi ska prata om marknadsföring, men först tänker jag att du ska få presentera dig själv.
Malin Utter: Ja, jag är universitetsadjunkt vid Bibliotekshögskolan och har arbetat där sedan 2015. Tidigare arbetade jag på olika bibliotek, bland annat på högskolans bibliotek [Bibliotekshögskolan i Borås] och även på olika folk- och skolbibliotek.
Maria Ringbo: Du har skrivit två böcker om marknadsföring och bibliotek. Berätta om dem!
Malin Utter: Ja, precis. Den första boken heter Syns vi? Hörs vi? Den kom ut 2019. Den handlar mycket om själva grunden till marknadsföringsarbetet, om olika teorier och också om olika kanaler för att arbeta med marknadsföring, om kommunikationsplaner och så vidare. Den andra boken, som är en uppföljare, kom ut i november [2023] och har titeln Nå ut och engagera.
Maria Ringbo: Varför skrev du böckerna, egentligen?
Malin Utter: Den första boken, Syns vi? Hörs vi? skrev jag egentligen för att det inte fanns så många publikationer om marknadsföring av bibliotek i en svensk kontext. I en av våra kurser vid Bibliotekshögskolan hade vi ett tema om marknadsföring under många år. Då hade vi gästföreläsare som kom från olika bibliotek för att berätta om hur de arbetar med marknadsföring. Vi märkte med tiden att det blev vanligare att biblioteken tog in konsulter eller använde organisationens kommunikatörer i marknadsföringen och ville skicka dem som gästföreläsare. Så vi tog helt enkelt bort momentet.
I ett samtal med ordförande för sektionen om marknadsföring i IFLA förstod jag att anledningen till att bibliotek tar in konsulter är att de många gånger inte vet hur de ska göra och att det absolut behövs i utbildningen. I alla fall en grund för att komma igång och arbeta. Då det då inte fanns så många publikationer att använda som kurslitteratur skrev jag en bok. På den vägen är det.
Den nya boken kom till som en uppföljare av den första boken. När den första boken kom satte Covid igång och härjade och förutsättningarna för biblioteken ändrades i grunden. Marknadsföring av bibliotekens verksamhet blev högaktuellt. Mycket har hänt inom marknadsföring av bibliotek, så det behövdes en uppföljare. Den nya boken handlar dels om Covid och hur man arbetade då, men också om humor i marknadsföring, om AI och hur det påverkar arbetet med marknadsföring. Mer om sociala medier och andra delar.
Den första boken baseras på en enkätstudie och den andra på intervjuer.
Maria Ringbo: Inom marknadsföring diskuterar man ibland intern och extern marknadsföring. Vilken roll har egentligen folkbiblioteken? Ser du om någon av de här funktionerna i marknadsföring dominerar?
Malin Utter: Intern marknadsföring handlar mycket om att marknadsföra sig inom organisationen, till exempel att visa och informera kollegorna om vad som är på gång i biblioteket. Det är viktigt att alla i personalen ska känna att de är delaktiga och att de vet vad som är på gång i verksamheten. Om det ska vara ett författarbesök till exempel, så är det viktigt att personer som står i informationsdisken kan svara på frågor om evenemanget. Det kan också handla om hur vi arbetar i våra sociala medier, vilken ton vi använder. Om vi till exempel använder humor är det viktigt att alla i personalgruppen är medvetna om det och kan stå för det som står i våra sociala medier. Intern marknadsföring kan ju också handla om att vi marknadsför vår organisation till beslutsfattarna för att få högre anslag och så vidare.
Extern marknadsföring är väl kanske det som flest förknippar med marknadsföring, att vi marknadsför vår verksamhet utåt, till våra användare och även till våra icke användare.
Maria Ringbo: Fokuserar folkbiblioteken främst på att nå ut till användare som de inte redan når eller handlar det om någonting annat?
Malin Utter: Folkbiblioteken arbetar både med att nå ut till sina användare och till icke användare, alltså till dem som ännu inte hittat till biblioteket och till bibliotekets verksamhet. Biblioteken kan vara både det fysiska biblioteksrummet, de publikationer som finns där och de evenemang som äger rum, men också det digitala biblioteksrummet. Under pandemin ökade marknadsföringen av det digitala biblioteket. Enligt olika studier, bland annat en intervjustudie som gjordes till den senaste boken, så är det många bibliotek som än idag kan se att det är högre användning av det digitala biblioteksrummet trots att vi har öppnat upp våra fysiska bibliotek.
Maria Ringbo: Hur marknadsförs folkbiblioteket?
Malin Utter: Folkbiblioteken marknadsför sig på en mängd olika sätt och det varierar mycket mellan olika bibliotek. Dels varierar det mellan större och mindre bibliotek, där de större biblioteken ofta har en grupp som tillsammans arbetar med kommunikation och marknadsföring. Inte sällan har de en utbildad kommunikatör knuten till gruppen, antingen från den egna biblioteksorganisationen eller från kommunens kommunikationsavdelning. På mindre bibliotek kan det vara en eller två av de anställda som arbetar med marknadsföring och de traditionella kanalerna för marknadsföringen finns ju kvar i form av att annonsera i dagstidningar, sätta upp affischer i biblioteket och runt om på stan om olika evenemang som äger rum.
Senast i höstas hade Göteborgs stad en kampanj om seniorhjälp i biblioteket och hade stora posters om det på stan. Även i kollektivtrafiken är det populärt att sätta upp affischer, till exempel. Det innebär ju en kostnad att ta fram material, sätta upp affischerna och att jobba med de delarna.
Sociala medier används ju mer och mer i hela vårt samhälle, även hos biblioteken, och många i biblioteken använder det även på fritiden. Det finns en kunskap hos de flesta om hur de används. Till skillnad mot de mer traditionella kanalerna, så går det snabbare att publicera i sociala medier. Man kan tänka att det blir billigare att använda sociala medier, men det är viktigt att tänka på att personalkostnader ju ändå finns, för man ska jobba med dem. Även för kompetensutveckling. Både de och de traditionella kanalerna finns kvar men sociala medier används mer och mer.
Maria Ringbo: Vilka tips har du efter att ha skrivit de här två böckerna? Konkret, om man vill påbörja ett kommunikationsarbete. Krävs en kommunikationsplan, exempelvis? En medieplan? Vem ska kommunicera? Det finns många frågor som man vill ställa här nu.
Malin Utter: Ja, det finns väldigt många frågor. Ibland kan det vara som ett hinder, att man vill komma över detta. Från början krävs ju inte en kommunikationsplan, egentligen. Det finns ju bibliotek som inte använder någon kommunikationsplan och det fungerar ju det också, men även om man säger att man inte har en kommunikationsplan så har man ofta någon slags plan, även om man kanske inte kallar det för just det.
Många kan förknippa det med att man är marknadsförare eller kommunikatör. Så tänker man “men jag är ju bibliotekarie”. Men att man har någon slags plan så att man kommer vidare och kan arbeta mer strategiskt och utvärdera sin verksamhet och göra om och göra nytt, till exempel.
Det viktigaste är att man inventerar vad man faktiskt gör. Vad gör vi just idag? Vad gör vi för någonting och hur kan vi marknadsföra det utåt? Ofta marknadsför vi redan delar av verksamheten utan att man tänker på det. Ett bokprat, till exempel, är ju en form av marknadsföring, men en grund är ju också att göra en användarstudie för att få en tydligare bild av vad har vi för användargrupper i biblioteket, vad vill de ha ut av biblioteket och hur vi kan nå de olika användargrupperna.
Just för folkbibliotek finns det ju en sådan mängd olika användargrupper. Det kan ju vara att man skriver två, tre korta frågor på en platta som man har i handen och sedan går runt i biblioteket och frågar användarna. Eller att man sätter upp en stor whiteboard vid entrén och frågar: Vad gillar ni mest med biblioteket? Vad tycker ni kan bli bättre? Även att man där kan fråga vilka sociala medier man använder eller om man föredrar några traditionella kanaler för att få information om biblioteket.
Svenskarna och internet, till exempel, kan man ju också använda för att få en bild av i vilka olika kanaler olika användare, framför allt åldersgrupper, befinner sig och sedan kommunicera med användargrupper där. Om man ska använda sig av Snapchat, ska man vända sig till pensionärer eller ska man göra det till tonåringar? Och så vidare. Sist men absolut inte minst, så är det viktigaste i marknadsföringen faktiskt personalen. Varför ska användarna komma till biblioteket istället för att sitta hemma och googla? Jo, det är ju faktiskt för att få möta den kompetenta bibliotekspersonalen.
Maria Ringbo: Fina slutord. Tack så jättemycket, Malin!
Malin Utter: Tack så mycket!
Maria Ringbo: Vi ska prata om marknadsföring, men först tänker jag att du ska få presentera dig själv.
Malin Utter: Ja, jag är universitetsadjunkt vid Bibliotekshögskolan och har arbetat där sedan 2015. Tidigare arbetade jag på olika bibliotek, bland annat på högskolans bibliotek [Bibliotekshögskolan i Borås] och även på olika folk- och skolbibliotek.
Maria Ringbo: Du har skrivit två böcker om marknadsföring och bibliotek. Berätta om dem!
Malin Utter: Ja, precis. Den första boken heter Syns vi? Hörs vi? Den kom ut 2019. Den handlar mycket om själva grunden till marknadsföringsarbetet, om olika teorier och också om olika kanaler för att arbeta med marknadsföring, om kommunikationsplaner och så vidare. Den andra boken, som är en uppföljare, kom ut i november [2023] och har titeln Nå ut och engagera.
Maria Ringbo: Varför skrev du böckerna, egentligen?
Malin Utter: Den första boken, Syns vi? Hörs vi? skrev jag egentligen för att det inte fanns så många publikationer om marknadsföring av bibliotek i en svensk kontext. I en av våra kurser vid Bibliotekshögskolan hade vi ett tema om marknadsföring under många år. Då hade vi gästföreläsare som kom från olika bibliotek för att berätta om hur de arbetar med marknadsföring. Vi märkte med tiden att det blev vanligare att biblioteken tog in konsulter eller använde organisationens kommunikatörer i marknadsföringen och ville skicka dem som gästföreläsare. Så vi tog helt enkelt bort momentet.
I ett samtal med ordförande för sektionen om marknadsföring i IFLA förstod jag att anledningen till att bibliotek tar in konsulter är att de många gånger inte vet hur de ska göra och att det absolut behövs i utbildningen. I alla fall en grund för att komma igång och arbeta. Då det då inte fanns så många publikationer att använda som kurslitteratur skrev jag en bok. På den vägen är det.
Den nya boken kom till som en uppföljare av den första boken. När den första boken kom satte Covid igång och härjade och förutsättningarna för biblioteken ändrades i grunden. Marknadsföring av bibliotekens verksamhet blev högaktuellt. Mycket har hänt inom marknadsföring av bibliotek, så det behövdes en uppföljare. Den nya boken handlar dels om Covid och hur man arbetade då, men också om humor i marknadsföring, om AI och hur det påverkar arbetet med marknadsföring. Mer om sociala medier och andra delar.
Den första boken baseras på en enkätstudie och den andra på intervjuer.
Maria Ringbo: Inom marknadsföring diskuterar man ibland intern och extern marknadsföring. Vilken roll har egentligen folkbiblioteken? Ser du om någon av de här funktionerna i marknadsföring dominerar?
Malin Utter: Intern marknadsföring handlar mycket om att marknadsföra sig inom organisationen, till exempel att visa och informera kollegorna om vad som är på gång i biblioteket. Det är viktigt att alla i personalen ska känna att de är delaktiga och att de vet vad som är på gång i verksamheten. Om det ska vara ett författarbesök till exempel, så är det viktigt att personer som står i informationsdisken kan svara på frågor om evenemanget. Det kan också handla om hur vi arbetar i våra sociala medier, vilken ton vi använder. Om vi till exempel använder humor är det viktigt att alla i personalgruppen är medvetna om det och kan stå för det som står i våra sociala medier. Intern marknadsföring kan ju också handla om att vi marknadsför vår organisation till beslutsfattarna för att få högre anslag och så vidare.
Extern marknadsföring är väl kanske det som flest förknippar med marknadsföring, att vi marknadsför vår verksamhet utåt, till våra användare och även till våra icke användare.
Maria Ringbo: Fokuserar folkbiblioteken främst på att nå ut till användare som de inte redan når eller handlar det om någonting annat?
Malin Utter: Folkbiblioteken arbetar både med att nå ut till sina användare och till icke användare, alltså till dem som ännu inte hittat till biblioteket och till bibliotekets verksamhet. Biblioteken kan vara både det fysiska biblioteksrummet, de publikationer som finns där och de evenemang som äger rum, men också det digitala biblioteksrummet. Under pandemin ökade marknadsföringen av det digitala biblioteket. Enligt olika studier, bland annat en intervjustudie som gjordes till den senaste boken, så är det många bibliotek som än idag kan se att det är högre användning av det digitala biblioteksrummet trots att vi har öppnat upp våra fysiska bibliotek.
Maria Ringbo: Hur marknadsförs folkbiblioteket?
Malin Utter: Folkbiblioteken marknadsför sig på en mängd olika sätt och det varierar mycket mellan olika bibliotek. Dels varierar det mellan större och mindre bibliotek, där de större biblioteken ofta har en grupp som tillsammans arbetar med kommunikation och marknadsföring. Inte sällan har de en utbildad kommunikatör knuten till gruppen, antingen från den egna biblioteksorganisationen eller från kommunens kommunikationsavdelning. På mindre bibliotek kan det vara en eller två av de anställda som arbetar med marknadsföring och de traditionella kanalerna för marknadsföringen finns ju kvar i form av att annonsera i dagstidningar, sätta upp affischer i biblioteket och runt om på stan om olika evenemang som äger rum.
Senast i höstas hade Göteborgs stad en kampanj om seniorhjälp i biblioteket och hade stora posters om det på stan. Även i kollektivtrafiken är det populärt att sätta upp affischer, till exempel. Det innebär ju en kostnad att ta fram material, sätta upp affischerna och att jobba med de delarna.
Sociala medier används ju mer och mer i hela vårt samhälle, även hos biblioteken, och många i biblioteken använder det även på fritiden. Det finns en kunskap hos de flesta om hur de används. Till skillnad mot de mer traditionella kanalerna, så går det snabbare att publicera i sociala medier. Man kan tänka att det blir billigare att använda sociala medier, men det är viktigt att tänka på att personalkostnader ju ändå finns, för man ska jobba med dem. Även för kompetensutveckling. Både de och de traditionella kanalerna finns kvar men sociala medier används mer och mer.
Maria Ringbo: Vilka tips har du efter att ha skrivit de här två böckerna? Konkret, om man vill påbörja ett kommunikationsarbete. Krävs en kommunikationsplan, exempelvis? En medieplan? Vem ska kommunicera? Det finns många frågor som man vill ställa här nu.
Malin Utter: Ja, det finns väldigt många frågor. Ibland kan det vara som ett hinder, att man vill komma över detta. Från början krävs ju inte en kommunikationsplan, egentligen. Det finns ju bibliotek som inte använder någon kommunikationsplan och det fungerar ju det också, men även om man säger att man inte har en kommunikationsplan så har man ofta någon slags plan, även om man kanske inte kallar det för just det.
Många kan förknippa det med att man är marknadsförare eller kommunikatör. Så tänker man “men jag är ju bibliotekarie”. Men att man har någon slags plan så att man kommer vidare och kan arbeta mer strategiskt och utvärdera sin verksamhet och göra om och göra nytt, till exempel.
Det viktigaste är att man inventerar vad man faktiskt gör. Vad gör vi just idag? Vad gör vi för någonting och hur kan vi marknadsföra det utåt? Ofta marknadsför vi redan delar av verksamheten utan att man tänker på det. Ett bokprat, till exempel, är ju en form av marknadsföring, men en grund är ju också att göra en användarstudie för att få en tydligare bild av vad har vi för användargrupper i biblioteket, vad vill de ha ut av biblioteket och hur vi kan nå de olika användargrupperna.
Just för folkbibliotek finns det ju en sådan mängd olika användargrupper. Det kan ju vara att man skriver två, tre korta frågor på en platta som man har i handen och sedan går runt i biblioteket och frågar användarna. Eller att man sätter upp en stor whiteboard vid entrén och frågar: Vad gillar ni mest med biblioteket? Vad tycker ni kan bli bättre? Även att man där kan fråga vilka sociala medier man använder eller om man föredrar några traditionella kanaler för att få information om biblioteket.
Svenskarna och internet, till exempel, kan man ju också använda för att få en bild av i vilka olika kanaler olika användare, framför allt åldersgrupper, befinner sig och sedan kommunicera med användargrupper där. Om man ska använda sig av Snapchat, ska man vända sig till pensionärer eller ska man göra det till tonåringar? Och så vidare. Sist men absolut inte minst, så är det viktigaste i marknadsföringen faktiskt personalen. Varför ska användarna komma till biblioteket istället för att sitta hemma och googla? Jo, det är ju faktiskt för att få möta den kompetenta bibliotekspersonalen.
Maria Ringbo: Fina slutord. Tack så jättemycket, Malin!
Samlingsinformation om poddserien
Är du intresserad av att följa hela denna poddserie samlar Digiteket fördjupad information på en egen sida: Digiteket publicerar podd med Bibliotekshögskolan i Borås.
Faktaruta
Svenskarna och internet [u.å], Internetstiftelsen
Utter, M. (2019). Syns vi? Hörs vi?: nå igenom bruset och marknadsför biblioteket. [Lund]: BTJ förlag.
Utter, M. (2023). Nå ut och engagera!: strategier för marknadsföring av bibliotek. Lund: BTJ förlag.
Om de medverkande i podden
- Maria Ringbo är universitetsadjunkt vid Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT (inklusive Bibliotekshögskolan) — Institutionen för biblioteks- och informationsvetenskap, Högskolan i Borås.
- Malin Utter är universitetsadjunkt vid Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT (inklusive Bibliotekshögskolan) — Institutionen för biblioteks- och informationsvetenskap.
Upphovsrätt och licens för innehåll på aktuell sida
Observera att innehållet (texten, bilder, video och så vidare) på sidan kan vara licensierad i enlighet med olika licenser.
Texten på denna sida är licensierat enligt Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell (CC BY 4.0).
Detta innebär att du:
- får kopiera och dela vidare materialet i vilket medium eller format som helst
- får remixa, återanvända och bygga på materialet
- får använda det i kommersiella syfte och sammanhang
- inte behöver fråga om lov.
Om du bearbetar, delar eller använder texten:
- Ge ett korrekt Erkännande
- ange verkets namn,
- ange vem som skapat verket,
- ange länk till verkets ursprungsplats,
- ange länk till upphovspersonens webbsida (frivilligt, men trevligt),
- ange vilka delar som eventuellt är bearbetade
- länka till licensen.
Ett korrekt erkännande skulle kunna se ut så här:
Allt du skulle vilja veta om Creative Commons, men varit för skraj att fråga om, av Ola Nilsson. Texten är licensierad med Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell (CC BY 4.0).
Denna podd har tagits fram i samarbete mellan Bibliotekshögskolan vid Högskolan i Borås och Digiteket, för att lyfta kursen Strategisk utveckling av läsfrämjande på folkbibliotek.
