Intervju med Skolverket

Vilket uppdrag har Skolverket, i synnerhet när det gäller skolbiblioteksverksamhet? På vilket sätt är det relevant för folkbiblioteksmedarbetare att ha kännedom om myndighetens arbete? I den här intervjun berättar Malena Martinger Hummel och Victoria Lovsten, undervisningsråd på myndigheten, om detta. De tipsar också om material och några relevanta sidor på myndighetens webbplats.

Vad heter ni och vad arbetar ni med på Skolverket?

– Malena Martinger Hummel och Victoria Lovsten. Vi är båda undervisningsråd på Skolverket. Vi har båda en bakgrund som skolbibliotekarier och har arbetat med skolbiblioteksfrågor i olika sammanhang på en mer övergripande nivå innan vi började på Skolverket, exempelvis i form av processtöd och kompetensutveckling på huvudmannanivå. 

Victoria: Jag tog examen vid Bibliotekshögskolan i Borås 2002 och har sedan dess framför allt arbetat på och med skolbibliotek i olika former och dessutom hunnit med ett par vändor inom folkbibliotek och integrerade bibliotek. 

Malena: Jag började på Bibliotekshögskolan 2005 och redan under studietiden började jag arbeta på skolbibliotek. Jag har även arbetat på folkbibliotek, men det har alltid varit skolbibliotek som varit i fokus. Jag har varit verksam i flera kommuner i olika delar av landet. 

Kan ni kortfattat berätta om Skolverkets övergripande uppdrag?

– Kort sammanfattat så är Skolverkets uppgift att arbeta för att alla barn och elever ska få en utbildning som är likvärdig och av god kvalitet i en trygg miljö. Skolverkets arbete utgår från regeringens instruktion till myndigheten och de uppdrag vi får från regeringen bland annat via det årliga regleringsbrevet. 

Vi har många olika uppdrag, bland annat är det Skolverket som ansvarar för läroplanen, lärarlegitimationen och de nationella proven. Vi genomför även olika internationella studier, delar ut statsbidrag och sammanställer nationell statistik över till exempel lärartätheten i landet. 

Skolverket har också stort fokus på skolutveckling, vilket kan innebära olika former av stöd kring kompetensutveckling men också processtöd och verksamhetsnära kvalitetsdialoger som de regionala kontoren driver. 

Vi två arbetar huvudsakligen med just skolutveckling även om formerna kan variera. Det viktigaste för oss i vårt arbete som undervisningsråd är att de insatser vi genomför ska göra skillnad ute i verksamheterna och faktiskt vara förankrade i vad professionerna har behov av. Det är så vi tänker att vi kan dra vårt strå till stacken för att stärka likvärdigheten och kvaliteten beträffande skolbibliotek för landets elever.  

Kan ni kortfattat berätta om Skolverkets uppdrag för skolbibliotek i synnerhet?

– Utgångspunkten är att skolbiblioteket kan stärka elevernas utbildning och ge en grund för det livslånga lärandet och för bildning. Vi vet att det ser väldigt olika ut när det gäller skolbibliotek, både mellan kommuner men också inom kommuner och till och med inom skolor, och vi kan se vinster med en mer likvärdig tillgång till ändamålsenliga skolbibliotek. Man måste ha i åtanke att skolbibliotek inte är separerade från skolan i övrigt. Skolbibliotekens verksamhet är en del av helheten och av skolutveckling i stort. Det är viktigt att inte hamna i att skolbiblioteket blir en isolerad ö eller ett separat spår som löper parallellt med skolans verksamhet i övrigt. Det innebär ett resursslöseri om skolbibliotekets potential inte utnyttjas.

För oss innebär det mer konkret att vi arbetar med att bland annat ta fram olika former av stödmaterial med fokus på skolbibliotek. Det kan vara på Skolverkets sidor men även exempelvis konferenser och webbinarier. Andra arbetsuppgifter som rör skolbibliotek kan vara att medverka med expertkompetens i olika utredningar och remissvar. Vi har också en god dialog med andra myndigheter med överlappande ansvar, till exempel Skolinspektionen. Vi har ett myndighetsövergripande skolbiblioteksnätverk där vi utbyter erfarenheter och samarbetar för att se hur våra skolbiblioteksrelaterade uppdrag kan komplettera varandra när vi möter våra respektive målgrupper. Förutom Skolverket ingår Kungliga biblioteket, Specialpedagogiska skolmyndigheten, Skolinspektionen, Kulturrådet och Myndigheten för tillgängliga medier. 

Våra målgrupper är naturligtvis skolbibliotekarier, men det är minst lika viktigt att vi når de som ger förutsättningar för skolbibliotekens verksamhet. Genom att rikta oss till den länken i utbildningsväsendets styrkedja hoppas vi kunna bidra till att öka förutsättningarna för långsiktigt hållbara strukturer ute i verksamheterna.                                                                                           

Skolbiblioteksutvecklare, eller motsvarande roll på huvudmannanivå, är en målgrupp som vi fokuserat mer på under senare tid. Genom sin mer övergripande roll kan de fungera som en samordnande funktion men också vara ett stöd för rektorer kring hur de kan organisera skolbiblioteksverksamheten på ett hållbart sätt inom skolan. Nu i vår startar vi ett nätverk för just skolbiblioteksutvecklare inom ramen för NCS, Nationellt centrum för språk-, läs- och skrivutveckling samt skolbibliotek.

För en liten tid sedan bjöd Skolverket in bibliotekschefer för ett samtal om folkbibliotek och skola. Vilket var syftet med träffen?

– Skolverket vill verka för en generell kvalitetshöjning av skolbiblioteksverksamheten i Sverige. Ett led i detta är att vi tar kontakt med aktörer som på olika sätt har beröringspunkter med skolbibliotek. Vi har tidigare haft samråd och referensgrupper med skolbibliotekarier, rektorer och skolbiblioteksutvecklare. Folkbibliotekscheferna bjöd vi in för att vi ville ta del av erfarenheter och tankar som folkbibliotekschefer har kring skola och bibliotek. Vilka utmaningar och möjligheter finns? Vilken roll spelar organisering av skolbibliotek respektive folkbibliotek på huvudmannanivå för samverkan mellan folkbibliotek och skola när det gäller biblioteksverksamhet?      

Det blev intressanta samtal. Barn är en viktig målgrupp för folkbiblioteken. En väg att nå barn och ungdomar är genom skolan, så ett samarbete med skola är intressant för folkbiblioteken ur det perspektivet. Dessutom är en stor andel av folkbiblioteken integrerade/kombinerade bibliotek, det vill säga fungerar både som folkbibliotek och skolbibliotek. Att en stor andel av landets elever har ett integrerat bibliotek som sitt skolbibliotek gör frågan extra relevant för oss.  Att fånga upp hur det faktiskt ser ut och fungerar när det gäller folk- och skolbiblioteksverksamheterna är betydelsefullt för oss i vårt arbete med att utveckla stöd kring skolbibliotek.

Hur skulle ni vilja beskriva skillnaden mellan skol- och folkbibliotekens uppdrag och arbete, med tyngdpunkt på skolbibliotekens uppdrag?

– Om man tittar på bibliotekslagen så gäller det mesta både skolbibliotek och folkbibliotek. Där har man alltså en gemensam utgångspunkt, men skolbibliotek är skola! Den mest konkreta skillnaden ligger i att skolbibliotek, förutom bibliotekslagen, också har skollagen och skolans styrdokument som utgångspunkt. Läroplanerna ligger till grund för skolans verksamhet och där är skolbiblioteket naturligtvis inkluderat.

Vi pratar hellre om skolbiblioteksverksamhet än skolbibliotek eftersom det är funktionen och görandet som är det väsentliga. Som skolbibliotekarie har man i likhet med annan skolpersonal ett ansvar att bidra till elevernas utbildning i enlighet med styrdokumenten och att värna demokratiska värderingar. Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden. 

Skolan ska också främja elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare. Läroplanen slår fast att utbildningen ska främja alla elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära.

Både folkbibliotek och skolbibliotek arbetar med läsfrämjande och bildning men uppdragen skiljer sig åt. Folkbibliotek arbetar i huvudsak med lustläsning och fritidsläsning medan skolbibliotekets roll är att vara en del i elevernas utbildning och måluppfyllelse.

En stor skillnad är att skolbibliotekets målgrupp är begränsad till eleverna och personal på skolan och fritidshemmet medan folkbiblioteken ska nå alla. Det gör att skolbibliotekets verksamhet kan bli mer individanpassad. Som skolbibliotekarie lär man ofta känna eleverna på ett unikt sätt.

Vilken roll har skolbiblioteken för skolans läsfrämjande arbete?

– Det är viktigt att komma ihåg att det är lärarna som har ansvaret för undervisningen i skolan. Skolbiblioteksverksamheten kan stödja läsundervisningen och skolans bildningsuppdrag, bland annat genom att ge tillgång till ett varierat och relevant utbud av medier, såsom facklitteratur och skönlitteratur i olika genrer, språk och svårighetsgrad. 

Skolan som helhet har ett tydligt uttalat demokratiskt uppdrag och skolbiblioteket är en del av detta. Det kan handla om att man som elev kan hitta böcker som vidgar ens världsbild, men också att det finns böcker där man som individ kan känna igen sig. Skolbibliotekets bestånd kan ses som en fördjupning och komplement till läromedel, och lärarnas och skolbibliotekariens kompetens kompletterar varandra. Läsning, och inte minst samtal om det lästa, ger eleverna möjlighet att öka sin förmåga till kritiskt tänkande. Även arbetet med källmedvetenhet och informationskunnighet är en stor del av skolbibliotekens verksamhet.

Kan en bättre insyn i varandras biblioteksverksamheter (skol- respektive folkbibliotek) och uppdrag gynna barnen och ungdomarna?

Vi skulle vilja lyfta upp tillgången till och användningen av skolbibliotek till huvudmannanivå och se till helheten. Varje kommun ska enligt bibliotekslagen ha en biblioteksplan för den biblioteksverksamhet man är huvudman för, vilket vanligen innebär skolbibliotek och folkbibliotek. I Kungliga bibliotekets senaste rapport ”Hur används de kommunala biblioteksplanerna?” konstateras att skolbiblioteken ofta har ett ganska litet utrymme i de kommunala biblioteksplanerna, och att det i kommuner där samverkan mellan folkbiblioteks- och skolverksamheten inte etableras kring planen finns stor risk att biblioteksplanen enbart blir en folkbiblioteksplan.      

Även om skolor har ett eget kvalitetsarbete där skolbiblioteket ingår har man genom den kommunala biblioteksplanen en möjlighet att definiera biblioteksformernas olika uppdrag, tydliggöra roller och ansvar men också identifiera gemensamma beröringspunkter och utmaningar. Det kan finnas samordningsvinster i att ha vissa gemensamma resurser som exempelvis bokpooler med böcker på olika språk eller klassuppsättningar. Man kan stärka professionen genom gemensam kompetensutveckling och nätverk med både folkbibliotekarier och skolbibliotekarier. Det finns också exempel på att man arbetar tillsammans med bokprat och läsprojekt inför lov. 

Sedan ska man inte glömma att många av kommunens barn går i de enskilda skolorna. Det är stora skillnader i hur samverkan mellan kommunala biblioteksverksamheter och de fristående skolverksamheterna ser ut. Allt sådant kan tydliggöras i kommunens biblioteksplan. Med bra förutsättningar kan biblioteksverksamhet genom folk- och skolbibliotek vara en röd tråd genom livet från BVC genom grundskolan och gymnasiet vidare till högre utbildning och sedan som en del av det livslånga lärandet.

Tips till dig som folkbiblioteksanställd

• För dig som är skolbibliotekarie – Skolverkets sidor för skolbibliotekarier med stöd för planering, genomförande och utvärdering av skolbiblioteksverksamhet. 
• Så kan du stärka elevers läsning – Stöd och inspiration för läsfrämjande arbete med filmer, reflektionsfrågor och länkar till fördjupande artiklar som lyfter olika perspektiv på hur elevers läsintresse och förmåga att läsa och förstå olika texter kan stärkas. 
• Läslyftet i skolan – Läslyftet bygger på kollegialt lärande i syfte att utveckla undervisningen så att läsande, skrivande och samtal främjar elevernas kunskapsutveckling i alla ämnen.
• Prenumerera på Skolverkets nyhetsbrev.
• Prenumerera på nyhetsbrev från Nationellt centrum för språk-, läs- och skrivutveckling samt skolbibliotek (NCS).

Om de intervjuade