Läslust och lässtimulans

Berättelser behövs. I ett samarbete mellan folkbibliotek, skolbibliotek och författaren Kristina Sigunsdotter skapade barn och unga nya berättelser om Malmöområdena Nydala och Lindängen: novellerna om Djurgängen på Nyängen.

Böcker kan, i den bästa av världar, göra så att människor möter andra perspektiv, nya idéer och får ta del av ny kunskap, samtidigt som de hjälper läsaren utveckla sitt språk. Allt detta är viktiga delar för att delta i ett demokratiskt samhälle. Det är sannolikt därför larm om en pågående läskris väcker både intresse och starka känslor. Den nationella SOM-undersökningen visar att 19 procent av den svenska befolkningen inte läste en enda bok under 2024. Men vem är det som inte läser?

Genom att introducera robotar och digitala verktyg har Söderköpings bibliotek hittat nya vägar till läsfrämjande och nått bredare målgrupper. I den här artikeln delar de med sig av tre exempel på digiloga aktiviteter – där det digitala och analoga samverkar.

I Ängelholms kommun satsar man på en egen variant av Läsa äger för att engagera ungdomar att bli läsande förebilder för barn under sommaren. I den här artikeln delar de med sig av den första delen i projektet, att hitta ungdomar och utbilda dem inför sommarens uppdrag. Kan man från folkbibliotekets håll locka högstadieungdomar att engagera sig för högläsning och på så sätt arbeta med att väcka läslusten hos yngre barn?  Det var de tankarna som snurrade i huvudet på oss, Thomas Olsson  och Therése Åström, när vi startade högläsningsprojektet Strövelstorp läser. Under sommaren 2024 fick vi i uppdrag av vår chef att starta en aktivitet riktad mot ungdomar i Strövelstorp, ett mindre samhälle i Ängelholms kommun. Att uppdraget riktades mot just Strövelstorp beror till ...

Denna artikel av Pamela Schultz Nybacka, docent i biblioteks- och informationsvetenskap vid Södertörns högskola, undersöker hur lustläsning uppfattas inom läsfrämjande arbete på bibliotek. Trots att forskning visar på lustläsningens positiva effekter på välbefinnande och läsförmåga, präglas den ofta av skam och skuld, särskilt populärlitteratur som ses som "fulläsning" jämfört med respekterad "finläsning".

Trelleborgs bibliotek arrangerade ett stadsäventyr baserat på bilderboken Min osynliga mormor under läslovet. Genom äventyrspedagogik och samarbete med lokala aktörer fick barn och föräldrar utföra kreativa uppdrag på jakt efter den försvunna mormorn.

Bibliotek i Stockholms kommun har i flera år drivit projektet Läsa äger, där ungdomar anställs som läsande förebilder på sommarfritids. Ett sätt för biblioteken att motverka lästappet hos barn under sommaren och samtidigt erbjuda ungdomar en värdefull första arbetslivserfarenhet.

Lösa en omöjlig knut, hälla hopknycklat papper med förbundna ögon och balansera på stenar genom en läskig tjärn. På biblioteket i Arlöv fick barn genomföra uppdrag och leka tillsammans i ett interaktivt äventyr utifrån bokserien Sagan om den underbara familjen Kanin. 2024 var på många sätt ett sparsamt år för oss på biblioteket i Arlöv. Så när Biblioteksutveckling Region Skåne, i samarbete med Drömmarnas hus, erbjöd en utbildning i äventyrspedagogik som skulle kulminera i ett eget interaktivt äventyr tog vi tillfället i akt att lära oss något nytt. Innan första utbildningstillfället blev vi ombedda att välja ut en bok som sen skulle bli grunden för vårt eget interaktiva äventyr. Utbildningen gick ut på att vi fick genomföra olika övningar och sen testa ett äventyr kallat ...

Återkommande bok- och skrivklubbar, ett omfattande mangabibliotek och unga läsambassadörer – folkbiblioteken i Söderköping, Gislaved och Halmstad har arbetat på olika sätt för att nå och engagera unga i sin verksamhet. Detta presenterade de under ett webbinarium med temat barnrätt i praktiken.

En helt prestige- och prestationslös bokcirkel där man läser det man vill, och pratar om det man läst med andra, om man vill. Kan det vara något för folkbiblioteket? Ja, det menar Simon Lundin som tillsammans med två kollegor håller i en tyst bokcirkel på Malmö stadsbibliotek.

Hur kan folkbibliotek arbeta med barnrätt i praktiken? Det är temat för en webbinarieserie som Digiteket arrangerar tillsammans med ett antal regionala biblioteksverksamheter. Utvärdera mer med barn och räds inte för att släppa på den egna kontrollen – så löd två råd från de inbjudna gästerna vid det första tillfället. För att möjliggöra för personal på folkbibliotek att utveckla sitt barnrättsarbete samarbetar några regionala biblioteksverksamheter med att arrangera en serie webbinarier på olika teman tillsammans med Digiteket: Barnrätt i praktiken. Under hösten 2024 sker samarbetet med Region Jönköpings län, Region Kalmar län, Region Uppsala och Västra Götalandsregionen. Under 2025 är tanken att webbinarieserien ska fortsätta med andra regioner.    Mot bakgrund av Kulturrådets satsning Läsfrämjandelyft för folkbibliotek har höstens två tillfällen temat läsfrämjande barnrättsarbete. Detta första ...

Fyra norrbottniska kommuner har samarbetat i ett projekt för att främja läsning hos ungdomar med hjälp av digitala verktyg. Detta har lett framtill bland annat VR-upplevelser, Booktok, miniatyrböcker, AI-mordgåtor och en epa-bokklubb. I denna artikel berättar två av deltagarna i projektet om hur det gick och vilka lärdomar de fått med sig.

I Kävlinge kommun har man mångårig erfarenhet av samverkan mellan folk- och skolbibliotek. Med åren har den fördjupats och utökats och erfarenheten från bibliotekarierna visar att man med små medel kan få till långvariga och hållbara samarbetsstrukturer som samtidigt inte slukar all ens tid.

I projektet Småländska sagor – allas sagor utforskar tre olika folkbibliotek, Berättarnätet Kronoberg och Biblioteksutveckling Blekinge Kronoberg hur man kan arbeta läsfrämjande genom berättande och sagor för målgruppen barn ochunga (och i vissa fall även vuxna) med funktionsnedsättningar. Projektet handlar om att utforska berättelsen som sådan och att genom olika uttryck uppleva den småländska sagan.  

På Umeå stadsbibliotek i kulturhuset Väven har vi inlett en ny tradition – Bäbisdisco. Första gången arrangemanget gick av stapeln var i maj 2023 och nu är det tänkt att bli en tradition på obestämd framtid. 

Utifrån en önskan om att synliggöra manusförfattare som yrkesgrupp och lyfta fram dramatik som en viktig form av litteratur startade två medarbetare på Centrum för dramatik ett samarbete med två folkbibliotek. Resultatet blev Dramatik på bibblan, en workshop i manusskrivande för barn och unga.

Den här texten lyfter olika faktorer som kan möjliggöra eller vara ett hinder för positiva läsupplevelser och läsmotivation hos unga. Flera faktorer kan relateras till den enskilda individen, exempelvis intressen, bakgrund och livssituation, läsförmåga och preferenser gällande format.

Gammelstads bibliotek i Luleå blev inspirerade av den uråldriga traditionen sagoberättande vid lägereld. I sitt lilla bibliotek har de byggt upp en magisk skog och lånar aspekter från rollspelens värld för att introducera barn till böcker och läsning. En utsänd från Region Norrbotten fick vara med på sagostunden. Bibliotekarierna Annika Riekkola och Hanna Eitzenberger fick idén till sagostunderna när de deltog i ett webbinarium med bibliotek från båda sidor av Bottenviken. – Ett av biblioteken hade haft jubileum och därför också många sagostunder för både vuxna och barn och en av bibliotekarierna där sa ”om man läser sagor, då måste man ha en lägereld”. Det glimmade verkligen kring deras berättande och det var det som satte fart på vår fantasi, menar Annika. Vi vill göra ...

Skolbibliotek och folkbibliotek har båda ett läsfrämjande uppdrag gentemot barn och unga, oavsett om det gäller läsning för lärande eller läsning för nöje. Den här kunskapsöversikten går igenom aktuella internationella studier och ger en bild av hur skolbibliotek arbetar med läsfrämjande och vad folkbibliotek kan lära sig och inspireras av från skolbibliotekens arbete. I översikten ges forskningen om skolbibliotekens läsfrämjande arbete störst utrymme. 

Lunds stadsbibliotek var tidigt ute med att föra KulturCrew-modellen in i biblioteksverksamheten. I den här texten berättar medarbetarna på Lunds stadsbibliotek om vad KulturCrew-initiativet konkret lett till i biblioteksverksamheten, om sina erfarenheter och sina tips.

Det sägs att man lär sig mycket mer av sina misslyckanden än av sina framgångar. Detta är något som Ebba Metsmaa, Hannes Menberg Svensson och Johanna Aspelin på Kirsebergsbiblioteket i Malmö har tagit fasta på. De ville starta en biblioteksklubb för och tillsammans med unga, men det visade sig vara mycket svårare än de hade väntat sig. Här delar de med sig av viktiga lärdomar och reflektioner som de fick längs vägen.