Läsfabriken, Sagoglitter och Barnens bibliotek

Hur kan folkbibliotek arbeta med barnrätt i praktiken? Det är temat för en webbinarieserie som Digiteket arrangerar tillsammans med ett antal regionala biblioteksverksamheter. Utvärdera mer med barn och räds inte för att släppa på den egna kontrollen – så löd två råd från de inbjudna gästerna vid det första tillfället.

För att möjliggöra för personal på folkbibliotek att utveckla sitt barnrättsarbete samarbetar några regionala biblioteksverksamheter med att arrangera en serie webbinarier på olika teman tillsammans med Digiteket: Barnrätt i praktiken. Under hösten 2024 sker samarbetet med Region Jönköpings län, Region Kalmar län, Region Uppsala och Västra Götalandsregionen. Under 2025 är tanken att webbinarieserien ska fortsätta med andra regioner.   

Mot bakgrund av Kulturrådets satsning Läsfrämjandelyft för folkbibliotek har höstens två tillfällen temat läsfrämjande barnrättsarbete. Detta första tillfälle handlade om målgruppen yngre barn. De inbjudna gästerna har alla haft barnrätt i fokus när de planerat och genomfört sin verksamhet, med förskolebarn i Aneby, 8–12-åringar i Uppsala och 9–12-åringar i utvecklingen av webbplatsen Barnens bibliotek.

Webbinariet modererades av Elin Johansson, biblioteksutvecklare vid Region Kalmar län, och utöver att gästerna från de tre inbjudna verksamheterna berättade om sitt arbete fick lyssnarna möjlighet att ställa frågor. Träffen spelades inte in, men för att fler ska kunna ta del av innehållet följer här en redogörelse för vad de inbjudna gästerna pratade om. Artikeln innehåller även reflektionsfrågor och förslag på vidare läsning för ytterligare fördjupning. 

Ett förslag är att läsa artikeln tillsammans med kollegor och använda reflektionsfrågorna som utgångspunkt i samtal om hur ni tillsammans kan arbeta mer barnrättsbaserat i er verksamhet. 

Ta över Läsfabriken 

Vad händer när barn själva får förbereda och bedriva verksamhet på bibliotek? På Stadsbiblioteket i Uppsala har barnbibliotekarie Maja Olsson och producent Julia Sverke låtit barn i åldern 8–12 år ta över barnavdelningen Läsfabriken för en dag. 

Med inspiration från projektet Takeover Day i Storbritannien, som går ut på att låta barn ta över verksamheter för en dag, ville Stadsbiblioteket i Uppsala testa om det kunde vara något för dem. Inför arbetet utgick de från barnkonventionen, biblioteksplanen och den lokala verksamhetsplanen, som alla framhäver vikten av barns inflytande och delaktighet.

Julia och Maja drog i gång det de kallar sitt delaktighetsprojekt, med slutmålet att barnen skulle få ta över bibliotekets barnavdelning Läsfabriken för en dag. Barnen skulle få leda, planera och slutligen utvärdera dagen alldeles själva, men med vuxna som stöd. 

För att hitta intresserade barn marknadsförde de idén via sociala medier, affischer, på webben och i biblioteksrummet. Intresserade barn bjöds därefter in till fyra träffar på biblioteket där de gavs möjlighet att lära sig mer om hur det är att arbeta på bibliotek och för att planera vad som skulle hända under själva övertagandet. Julia och Maja hade grovplanerat träffarna, men var helt öppna för att det var barnen som skulle styra inriktningen och innehållet. Varje träff fick därför planeras med kort varsel utefter vad barnen uttryckte för önskemål. Nio barn anmälde sitt intresse för träffarna och deltog sedan under själva dagen. 

Så här såg upplägget på träffarna ut:

• På den första träffen fick barnen veta mer om vad en Takeover Day innebär. De fick också en genomgång av folkbibliotekets uppdrag, hur en dag på biblioteket kan se ut och vilken service och vilka tjänster biblioteket erbjuder. Att besöka bokbussen och personalrummet var uppskattade moment. Barnen fick sedan spåna fram idéer och diskutera vad som skulle hända på Ta över Läsfabriken-dagen.
• Den andra träffen hade fokus på bemötande. En kollega bjöds in som bemötande-expert och höll i ett rollspel med barnen, där de fick testa olika scenarion som kan uppstå i mötet med besökarna. Sedan fortsatte träffen med att barnen fick föreslå ytterligare idéer inför Ta över Läsfabriken-dagen.
• Under den tredje träffen fick barnen träffa bibliotekschefen Mohammed Mekrami, som hälsade sina nya medarbetare välkomna. En annan viktig del i att känna sig som riktig personal var att barnen fick prova arbetskläder och fick egna namnskyltar. Sedan fortsatte arbetet med att planera aktiviteterna som barnen ville genomföra – sagostunder, lekar, pyssel bland annat. 
• Den fjärde träffen handlade om praktiskt biblioteksarbete. Något som många barn tyckte var höjdpunkten. De fick en snabbkurs i bokuppsättning och katalogsökning, som skedde i webbkatalogen och inte i Book-IT på grund av GDPR-regler.

”Det är inte så trevligt att peka. Jag följer dig till boken.”

Så kom själva söndagen då barnen skulle ta över Läsfabriken. Både barn och vuxna var förväntansfulla men lite nervösa. Barnen bemannade bland annat disken, höll i en dramatiserad sagostund, lekar och tipsrundor. Julia och Maja lyfte fram ett specifikt tillfälle då en besökare frågade ett av barnen efter en bok varefter barnet sökte upp bokens placering i bibliotekskatalogen och sedan sa: “Det är inte så trevligt att peka. Jag följer dig till boken.”

Bibliotekspersonal fanns hela tiden till hands, om än i bakgrunden. Det kom många besökare som fick fin service och ett personligt bemötande – och barnen fick en massa beröm tillbaka. Både barn och personal var trötta men nöjda efter arbetsdagens slut, då diplom och bokgåva delades ut. Det blev en hel del eftersnack och en miniutvärdering. Responsen från barnen var: ”När gör vi det här igen?”

Efter en lyckad premiär ville Julia och Maja genomföra en omgång två, och planerade för det under våren 2024. Denna gång blev dock upplägget annorlunda. Dels eftersom färre barn anmälde sig och dessa barn var mer intresserade av att genomföra aktiviteter under själva förberedelseträffarna. I samråd med barnen beslutades att omgång två i stället blev en Ta över Läsfabriken-klubb, som utförde arbetsuppgifter under själva träffarna. Även här arbetade barnen i infodisken, satte upp böcker, höll i pyssel och andra aktiviteter som de ville göra. Det blev en annan form av delaktighet men var en bra väg att gå utifrån just de barnens önskemål och behov. 

Lärdomar från Julia och Maja

• Barn kan om vi låter dem! Släpp ditt vuxen-kontrollbehov. Var flexibel i stunden och anpassa dig efter barnen här och nu. Det är ett väldigt roligt sätt att arbeta med delaktighet och demokrati-uppdraget i praktiken. De rekommenderar alla kollegor i landet att våga låta barn ta över bibliotekets verksamhet.
• Att allt flöt på och blev en positiv upplevelse för alla inblandade berodde på att vi lagt mycket tid på planering och förarbete. Både den interna och externa kommunikationen kring hur dagen skulle gå till var noga uttänkt. En utmaning är att sådant arbete kräver mycket resurser i form av tid och personal.

Sagoglitter – läsfrämjande med barnen i centrum 

Hur kan metoden användarresa provas tillsammans med barn? Sanna Godenäs, bibliotekarie på Aneby bibliotek, har involverat förskolebarn i planering och utvärdering med hjälp av olika verktyg, till exempel emojibilder och tecken som stöd (TAKK).

Biblioteksutveckling Region Jönköpings län samordnar ett nätverk med fokus på barns delaktighet och inflytande där Sanna medverkar. Nätverket testar olika metoder, läser artiklar och samtalar om barnrätt på folkbibliotek. Vid ett tillfälle bestämde de att alla skulle välja ut en aktivitet de redan gör och undersöka på vilket sätt den aktiviteten skulle kunna få ett ännu större barnrättsperspektiv. För att nå alla barn i förskolan med en läsfrämjande aktivitet och erbjuda ett jämlikt utbud inom Aneby kommun omarbetade Sanna en aktivitet som heter Sagoglitter. 

I samma veva hade nätverket läst Alla barns bibliotek, ett inspirationsmaterial om barnrättsarbete på folkbibliotek framtaget av Biblioteksutveckling Region Kalmar län. I det beskrivs verktyget användarresa, ett slags punktlista och visuellt verktyg för att ta reda på hur en användare till exempel rör sig genom lokaler eller använder en tjänst. Sanna inspirerades av verktyget och tog fram en punktlista som hon använde i arbetet med Sagoglitter. Listan innehöll punkter såsom Sagoglitter bokas, barn involveras i val av tema, bild på Sanna skickas ut i förväg för att mildra barngruppens eventuella oro etcetera. Sagoglitter är en berättarföreställning som Sanna försöker göra så lekfull som möjligt utifrån ett specifikt tema. Numera besöker hon förskolorna runt om i kommunen i stället för att de ska ta sig till biblioteket. För Sanna innebär också detta att ha ett barnrättsperspektiv. 

Planering och utvärdering med barn 

När Sanna informerar om vilka datum som förskolorna kan boka in sig på berättar hon också att barnen kan önska ett tema, som hon sedan utformar sin berättarföreställning kring. Hon klär ofta ut sig och använder rekvisita samt TAKK för att visualisera och förstärka berättelsen. Det är en utmaning varje gång att känna in barngruppen, men det är också ett barnrättsarbete att se varje individ och fånga upp dennes stämning. Ibland kan vissa barn uppleva det alltför läskigt med en utklädd person. När det händer försöker Sanna ge barnen mer utrymme eller väva in barnen på ett humoristiskt och avväpnande vis i berättarstunden. Det kan också vara genom att låta barnens upplevelser och spontana utrop få rum i historien. Varje enskilt barn har en egen upplevelse av berättarstunden, och Sanna tycker att det är hennes ansvar att göra varje barns stund så bra som möjligt.

Teman som barnen har önskat har varit vänskap, djur i olika världar, halloween, hösten och matematik. Sanna försöker involvera barnen så mycket det går under själva berättelsen, de får exempelvis bestämma vad som ska hända karaktärerna eller smaka spindelbenssoppa. Ibland tar hon med rörelser och musik eller involverar lekar i berättelsen. Vid ett tillfälle då temat var insekter sminkade Sanna sig som en fjäril, och barnen fick leka att de först var en larv, som blev en puppa, som sedan utvecklades till en fjäril. 

Som avslutning på varje berättarstund får barnen tycka till genom att välja emojibilder eller andra bilder. Pedagogerna får även ett mejl en till två veckor efteråt där de kan berätta om hur de och barnen har uppfattat stunden. Sanna rekommenderar att våga utvärdera sig själv och få syn på sig själv utifrån barnens ögon. Ibland planerar hon tillsammans med barnen inför nästa gång. Då kan hon visa bilder på exempelvis olika teman som de kan få välja mellan. Det tema som får flest röster blir en kreativ utmaning att sedan forma en berättarstund kring – efter barnens egna önskemål.

“Det är ett jätteroligt arbetssätt”, menar Sanna. “Oavsett vad man gör är det bra att ta sig tid att tänka: vad gör jag, vad ska jag göra, kan jag göra på ett annat sätt, hur får jag in barnrättsperspektivet och barnens åsikter? Det är också svårt att mäta barns upplevelser men man måste försöka. Även om det blir små nyanser är det värt det.”

Sanna upplever att det stundtals kan vara utmanande att jobba med barnrättsperspektiv. Det ställer krav på dig som vuxen att tänka till före. ”Mycket av det vi gör på biblioteken går av bara farten och på egen lust och energi. Det vi gör tycker vi själva är roligt, men har vi verkligen undersökt att det är just det som barnen vill ha och efterfrågar?”

Barnrättsperspektiv på nya Barnens bibliotek  

Hur inkluderades barn i utvecklingen av webbplatsen Barnens bibliotek? Producenterna Lisa Ahlqvist och Jenny Björnulfsson har jobbat fram den nya sajten och dess innehåll för och med barn i åldern 9–12 år.

Våren 2024 lanserades den nyrenoverade sajten Barnens bibliotek. Det är en läs-, skriv- och litteraturfrämjande sajt som riktar sig till barn och unga i mellanåldern. Där kan barn få boktips, läsa om författare och illustratörer och ta del av quiz, pyssel och andra aktiviteter. Sajten drivs av kulturförvaltningen i Västra Götalandsregionen. 

Ett utvecklingsarbete har pågått under flera år för att säkerställa att sajten är så relevant som möjligt och anpassad efter barns önskemål och behov. Det har varit viktigt att få med barns åsikter om webbplatsen under hela utvecklingsarbetet. Tidigt i processen gjordes en grundlig målgruppsanalys för att dokumentera barns intressen och läsvanor. 

Tillsammans med en webbyrå ville man skapa en så användarvänlig och tillgänglig sajt som möjligt. En tillgänglighetsexpert och UX-designer gjorde därför flera användartester med barn. Det var viktigt att samla många olika perspektiv. Barnen som deltog kom från olika delar av Västra Götalandsregionen, både stad och glesbygd, hade olika åldrar, intressen och förutsättningar när det gäller läsning. Med dessa kriterier ansvarade testledarna för att hitta barn och barngrupper som kunde tänka sig att vara med. Allt som allt fick femtio barn ge synpunkter under processen. 

Barnen tyckte det var kul och häftigt att få göra sin röst hörd och bidra med sina åsikter i ett projekt som faktiskt skulle synas. Under testningsarbetet blev det tydligt hur eniga barnen från olika testgrupper var i många frågor.

En sajt designad utifrån barnens synpunkter

Initialt i projektet fanns en idé om att skapa en lugn känsla på sajten med hjälp av en dov färgskala, men här visade det sig att barnen var av en helt annan åsikt. De ville tvärtom ha starka och ljusa färger. Detsamma gällde läsbarheten. Barnen ville ha mycket större textstorlek än den som utvecklarna först föreslagit. 

Det togs fram olika testversioner av sajten som barnen fick tycka till om. Barnen fick också prova att utföra olika uppdrag, exempelvis att hitta specifik information på sajten. Testledaren ställde också många frågor till barnen. En fråga var: ”Vad tror du gömmer sig bakom de olika flikarna?” Barnens bibliotek hade då en flik i menyn som hette Upptäck. Det visade sig att barnen tolkade det som att man där kunde upptäcka böcker, men fliken innehöll egentligen pyssel och faktasidor. Fliken fick därför den nya benämningen Hitta mer. Ett konkret exempel på hur barnens synpunkter förändrade innehållet på sidan.

På sajten finns ett temapaket om barnkonventionen, vilket Lisa och Jenny tycker är viktigt att erbjuda barn för att öka kunskapen om vilka rättigheter de har. På Barnens bibliotek finns även material särskilt för vuxna och en mängd material att skriva ut och använda i biblioteksverksamhet.

En funktion som barn använder sig mycket av är att skriva bokrecensioner. Varje dag får redaktionen in recensioner som Lisa och Jenny publicerar på sidan för andra barn att läsa. Det var en väldigt omtyckt funktion som de därför behållit från den tidigare webbplatsen. De har även tagit bort krav på inloggning, dels för att göra det så lätt som möjligt för barn, dels för att barnen ska kunna vara anonyma. 

Lärdomar från Lisa och Jenny

• Man kommer långt i ett förändringsarbete när man involverar barn. 
• Vi vuxna tror att vissa ord är tydliga och betyder en viss sak. Men för barn kan det betyda något helt annat. 
• En viktig lärdom vi fick var insikten att även om vi vuxna och barnen ville uppnå samma sak, tolkade vi saker på olika sätt. Tydligt var det med färgvalen. Vi ville alla att färgerna på sajten skulle skapa en lugn känsla, men barnen upplevde en färgpalett som vi vuxna ansåg vara ganska färgstark och ljus som just lugnande. Vi tolkade färger väldigt olika helt enkelt.