Marulkar och skäggmaskar – ett hav av barns bildvärldar

Vem får egentligen skriva en bok och hur går det till? Vad är skillnaden mellan en skönlitterär bok och en faktabok? I Projekt Hav samlades flera professioner för att hålla kreativa workshops tillsammans med barn från fem förskoleavdelningar i Katrineholms kommun. Barnbibliotekarie Linda Hellberg på Katrineholms bibliotek berättar i den här artikeln om satsningen och varför de ville samla barnens bilder till en egen bok – Barnens bok om havet.

Sedan 2022 arbetar vi på Katrineholms bibliotek med lässatsningen Katrineholm läser, som går ut på att så många som möjligt ska ta del av samma bok. Varje år väljs det ut en bok för vuxna och en för barn utifrån ett tema som baseras på någon av utställningarna i Katrineholms konsthall. Konsthallen ligger precis som biblioteket i Kulturhuset Ängeln i Katrineholm. Under året arrangeras också en rad aktiviteter med koppling till det aktuella temat för Katrineholm läser. 

Under 2023 var temat havet som utgick ifrån utställningen I, vid, om hav på Katrineholms konsthall och den barnbok som valdes till Katrineholm läser var Linda Bondestams Mitt bottenliv: av en ensam axolotl. 

Tillsammans med konstavdelningen och konstpedagog Synnöve Pohjola ville vi på Katrineholms bibliotek samarbeta med förskolor i kommunen för att ge barn möjlighet att skapa en egen utställning och bok utifrån temat. Vi valde att rikta in oss mot fyraåringarna eftersom vi tänkte att de skulle få med sig boken i present innan de hann sluta förskolan. Anledningen till att vi ville skapa just en bok var att vi tidigare arbetat med liknande projekt och upplevde att en bok är något som det går att arbeta på flera sätt med och kring utifrån vårt uppdrag och utifrån förskolornas läroplan, både under projektet och efter.

Katrineholms bibliotek har haft ett flertal projekt av olika slag tillsammans med förskolorna genom åren varav det senaste, innan Projekt Hav, var ett där konstnären Ania Pauser tillsammans med barn på en av förskolorna i kommunen skapade boken Året med Pom och Plum utifrån förskolans offentliga konstverk, även det skapat av Ania Pauser. Den här gången ville vi jobba med en barnboksillustratör och det blev Linnéa Krylén som bor i Sörmland och som var perfekt för uppdraget med alla sina erfarenheter, bland annat från att ha arbetat som lärare på kulturskola och på Svenskt barnbildarkiv.

Skapande och källkritik 

Alla förskolor i kommunen blev inbjudna att delta i projektet och vi höll i ett informationsmöte på Kulturhuset Ängeln, där vi berättade om upplägget och tog emot anmälningar av intresserade förskolor.

Många förskolor var intresserade av projektet och fem förskoleavdelningar hade möjlighet att vara med, avdelningarna fick två besök vardera. Vid det första besöket åkte Linnéa Krylén, vår konstpedagog Synnöve och en eller två bibliotekarier från oss med ut. Det var viktigt att vi var flera för att kunna hjälpa förskolans pedagoger att fånga upp barnens tankar och berättelser om sina skapelser. Med oss på besöken hade vi faktaböcker om havet och en massa material att skapa med, exempelvis oljekritor, vattenfärg, silkespapper, stenar och paljetter. Dessutom användes material som fanns på förskolorna.

Besöken inleddes med att vi presenterade oss själva och berättade om våra respektive professioner för barnen. Jag pratade om vad en bibliotekarie gör, Linnéa om hur det är att vara författare och illustratör och Synnöve vad man gör som konstpedagog. Vi visade allt material vi hade med oss och presenterade böckerna. Här pratade vi också om vad en faktabok är och vad det är för skillnad mellan en faktabok och en bok med en berättelse i. Vi hade fina samtal med barnen som ställde frågor och berättade om sina egna besök på biblioteket. Och ibland ville barnen berätta om sig själva och sin förskola på samma sätt som vi gjorde. 

På en av förskoleavdelningarna var det väldigt tydligt att barnen arbetat mycket med havet och mycket med läsning och bibliotek. Barnen i gruppen berättade om saker som de redan lärt sig om havet och om havet som de själva hade skapat på en vägg på avdelningen. Ett barn berättade att de brukade gå till biblioteket med förskolan, att de redan hade lånat och läst många böcker om havet och att han hade lärt sig massor om hajar från en av böckerna som de lånat. Även pedagogerna på den avdelningen berättade om besöken på biblioteket och att miljön på biblioteket inspirerade barnen till läsning och samtal om böcker långt efter besöken.

De här inledande presentationerna var viktiga för oss, både för att skapa en relation med barnen så att de sedan skulle vilja berätta för oss om sina skapelser men också för att vi kunde få in så mycket i dem. Det blev källkritik på förskolebarns nivå. Vem får egentligen skriva en bok och hur går det till? Vi kunde inspirera till läsning och att läsa faktaböcker, leta upp fakta ur böcker, framhålla att faktaboksläsning också är läsning men att man kanske läser faktaböcker på ett annat sätt än skönlitterära böcker. Att det är roligt att lära sig saker och att hitta spännande fakta som man kan berätta om för andra.

Sedan fick barnen i uppdrag att bläddra i faktaböckerna och hitta något som de tyckte verkade riktigt intressant. Vi var med och satte oss och läste för de barn som ville det eller berättade om bilder som barnen hittat. Alla skulle hitta det som de tyckte var allra mest spännande med havet. Det är nämligen så Linnéa Krylén jobbar när hon skriver sina egna faktaböcker. Hon läser in sig på ämnet som hon vill skriva om och så tar hon med det hon själv tycker är det allra mest spännande. Många av barnen blev väldigt engagerade i böckerna och framför allt i de inspirerande bilderna. Skräckinjagande hajar fångade någons intresse medan en annan fastnade för skäggmaskar eller sköldpaddor. Vid ett tillfälle hade ett barn så mycket kunskaper om bläckfiskar att det hade kunnat bli till en helt egen bok.

Barnen fick sedan själva skapa utifrån den fakta som de hade hittat. De kunde skapa både teckningar och andra verk såsom skulpturer. Allt som skapades fick vara med i utställningen på Kulturhuset Ängeln, men enbart teckningar och målningar kunde vara med i boken. Under våra workshops bad vi barnen att berätta om vad de hade skapat, vilken fakta det byggde på eller om det fanns någon berättelse kring verket. Tillsammans med förskolepedagogerna hjälptes vi åt att skriva ner och sammanfoga barnens tankar med respektive verk. 

Vi gjorde även ett andra besök på förskolorna med i stort sett samma upplägg, men då utan Linnéa. Anledningen till det var dels att försöka få lite större bredd på vad bilderna föreställde. Många barn hade valt att skapa liknande bilder, men efter att det gått en tid hade intresset för havet fördjupats och i vissa fall också ändrats. Ytterligare ett syfte var att påminna förskolorna om att fortsätta jobba med projektet även mellan och efter våra besök. Förskolorna skapade i flera fall egna hav med skapelser på sina avdelningar och hade havet som tema i sin övriga verksamhet.

Vi höll också i en öppen workshop på biblioteket för allmänheten då Linnéa var med. Upplägget på bibliotekets workshop liknade det som vi haft på förskolorna, men nu hade Linnéa också med sig så kallade uppdragslappar med ämnen där hon behövde fler bilder. Till exempel ville Linnéa ha en bild på djur som lever i den mörka zonen i havet, och flera barn som deltog målade bilder av marulkar och andra djur som lever i de allra djupaste delarna av havet. 

Barnens bok om havet

Nästa steg var att samla allt material som barnen på förskolorna hade skapat. Vi åkte ut och hämtade verken, fotade av alla bilder och skickade till Linnéa som jobbade vidare med dem som underlag till boken. Hennes uppgift var nu att göra ett urval av alla verk, utöka och skriva ihop texten med fakta, barnens tankar och berättelser och att göra illustrationerna mer enhetliga genom att binda ihop dem med sina egna illustrationer för att skapa en röd tråd.

Under tiden som hon jobbade med det växte det fram ett hav på utställningsytan Hörnet i Kulturhuset Ängeln. Här visades utställningen Vad händer i havet? med alla verk som barnen skapat i Projekt Havs olika workshopar upp, oavsett om de kommit med i boken eller inte. Tyvärr kunde vi inte få med alla barnens verk i boken eftersom de var så många. 

Vi hade såklart vernissage för utställningen med gemensam sång, konstverkstad och fiskdamm. Vernissagen hölls på en lördag vilket gjorde att det var svårt för förskolorna att gå dit, men alla deltagande barn bjöds in och förskoleavdelningarna besökte utställningen under tiden den visades på Kulturhuset Ängeln. Många av barnen besökte vernissagen med sina vårdnadshavare.

Boken Barnens bok om havet blev klar precis innan jul och vi åkte runt med den till förskolorna så de hann få den som en julklapp. Alla barn som går på de deltagande avdelningarna har fått en egen bok och den finns såklart också att låna på biblioteket. 

I arbetet med boken har vi utgått ifrån barnens intressen och berättelser. Barnen har fått styra innehållet, letat efter just den fakta som de tyckt varit mest spännande, själva valt material och berättat för oss eller sina pedagoger om vad deras verk föreställer och handlar om. Deras berättelser har vi sedan satt ihop med respektive verk och det är det som har fått styra författarens arbete med texterna och bokens helhet.

Att lära av varandras kompetenser

En stor styrka i Projekt Hav har varit mötet mellan våra olika professioner: bibliotekarier, konstintendent, konstpedagog, förskolepedagoger samt författare och illustratör. Det har inte bara varit kreativt rent praktiskt i arbetet med barnen utan vi har också utvecklat våra interna kreativa samarbeten och tagit del av varandras kompetenser, både med kollegor på konstavdelningen och med författaren och illustratören Linnéa Krylén. Trots att konstavdelningen och biblioteket huserar i samma byggnad och vi i personalen träffas dagligen så har vi inte alltid full koll på vad våra olika verksamheter och professioner egentligen innebär och hur vi kan dra nytta av varandra för att skapa mervärde för våra besökare. Hur kan poesi och konst tillsammans användas i konstverkstäder? Hur kan vi jobba tematiskt med både konstverkstäder och sagostunder för att det ska bli något gemensamt och ge ytterligare en dimension till de båda basverksamheterna på respektive avdelning? Genom det här projektet har vi också fått en bättre förståelse för hur en bok blir till från ax till limpa. Och det är inte bara barnen som lärt sig hur en författare och illustratör arbetar, även vi har fått en bättre inblick i det.

En stor styrka i Projekt Hav har varit mötet mellan våra olika professioner: bibliotekarier, konstintendent, konstpedagog, förskolepedagoger samt författare och illustratör.

En utmaning för oss i projektet har varit kommunikationen med förskolorna. Det har varit svårt att hålla kontakten mellan våra besök på förskolorna och att få veta vad som händer med projektet och temat inför, mellan och efter våra besök. Det varierade mycket hur stort engagemanget var från förskolans sida och hur förberedda barnen var på våra besök. Det var en av anledningarna till att vi valde att lägga till ett andra besök från oss utan Linnéa. 

Nästa gång vi gör ett liknande projekt kommer vi att involvera förskolorna ännu tidigare i processen för att säkerställa att det passar in i deras egen planering och i läroplanen. Många förskolor deltar i flera olika projekt och har många olika uppdrag som ska hinnas med. För att ett projekt som det här ska kännas som en del i måluppfyllelse och vara kopplat till läroplanen, istället för ytterligare något som ska hinnas med i den stressiga vardagen på förskolorna, är det viktigt att förskolepedagoger och förskoleledning får vara med redan i planeringsstadiet.

Projekt Hav finansierades till största delen av kulturförvaltningens befintliga medel, men en del av projektet fick Kulturrådets stöd till Läs- och litteraturfrämjande insatser.

Katrineholm läser fortsätter under 2024 och årets tema är skogen. Vi har inget riktat projekt mot förskolorna i år utan jobbar med temat i samarbete med våra fokusförskolor, det vill säga de förskolor som Katrineholms bildningsförvaltning bestämt att biblioteket ska arbeta lite extra med.