Unga läsande förebilder skapar gemenskap på sommarfritids

Bibliotek i Stockholms kommun har i flera år drivit projektet Läsa äger, där ungdomar anställs som läsande förebilder på sommarfritids. Ett sätt för biblioteken att motverka lästappet hos barn under sommaren och samtidigt erbjuda ungdomar en värdefull första arbetslivserfarenhet.

I Stockholms kommun genomfördes Läsa äger för första gången på biblioteken i stadsdelarna Farsta-Skarpnäck och Enskede-Årsta-Vantör, Älvsjö under sommaren 2022. En ny samordnare hade börjat på Farstas kulturhus Fanfaren och kom med värdefull erfarenhet från att tidigare ha jobbat med Läsa äger i Falun. Hennes entusiasm och beskrivning av projektet gjorde att vi blev inspirerade och ville göra något liknande. Istället för hyllstädning och småuppgifter på biblioteket ville vi erbjuda unga feriearbetare en värdefull första arbetslivserfarenhet där de kunde göra skillnad och bidra till något större genom att vara läsande förebilder på fritidshem. Sedan dess har vi fortsatt genomföra Läsa äger under somrarna med olika upplägg och samarbetspartners i lokalsamhället. 

Vi prövar oss fram och hittar läslusten på fritids

Under de två första somrarna testade vi olika sammanhang för de unga feriearbetarna att högläsa i. Några jobbade på fritids och andra i stadens parklekar, det vill säga lekparker som bemannas av fritidspersonal. Under 2023 besökte både bibliotekarier och ungdomar några av stadens tillfälliga boenden för nyanlända, så kallade genomgångsboenden, för att läsa och leka med barnen en stund varje dag. På parklekarna hade ungdomarna ett extra fokus på läsning och deltog i bibliotekets utbildningsdagar, men utöver det var det personalen på parklekarna som planerade deras arbete.

En positiv följd är också att ungdomar som involveras i Läsa äger upptäcker bibliotekets verksamhet.

Efter dessa somrar landade vi i att fritids var den samarbetspartner som fungerat bäst för projektet. I våra samtal med och utvärderingar från feriearbetarna har det framkommit att det är där de haft lättast att hitta en plats och en struktur för att få till bra lässtunder. På fritids hade de fått möjlighet att bygga upp en djupare relation med barnen genom lekar och läsning och därigenom själva växt i sin roll som läsande förebild, något som inte var möjligt på till exempel parklekar där det är olika besökare olika dagar. 

Genom att bygga upp relationer och samarbeten med skolor, stadsdelsförvaltning och Kulturskolan under arbetets gång öppnas möjligheter att tillsammans fortsätta detta arbetssätt de kommande åren både under skollov och vid olika tillfällen under läsåret. En positiv följd är också att ungdomar som involveras i Läsa äger upptäcker bibliotekets verksamhet, exempelvis fortsatte ett antal ungdomar att träffas på biblioteket i Högdalen i en gemensam bokklubb.

Projektet hittar sin form och växer

Efter att ha testat olika upplägg valde vi under 2024 att fokusera på samarbetet med fritids, och utöka antalet skolor i projektet till tjugotre skolor i våra stadsdelar. 

Så här såg vårt upplägg ut i korthet:

• Biblioteket samordnade kontakten med skolor, skolbibliotek och fritids samt anställde och utbildade unga feriearbetare. På biblioteket hade ungdomarna en handledare som de kunde vända sig till med frågor eller få stöd av i arbetet.  
• Feriearbetarna genomförde läsfrämjande aktiviteter för barn på fritids tillsammans med sina handledare där, och fick av dessa stöttning i det dagliga arbetet och i kontakten med barnen. 

Utöver utbildningsdagar och uppföljningsträffar på biblioteket var ungdomarna ute på skolorna större delen av sin feriearbetsperiod. Själva arbetet på skolorna är dock lite olika organiserat. Vår utgångspunkt är att varje fritids ska ha möjlighet att hitta ett upplägg som passar deras verksamhet. På vissa skolor har läsningen skett endast i förskoleklass och på andra har ungdomarna träffat barn från hela lågstadiet.

Att bygga läsglädje genom relationer

Ungdomarna läser utomhus och inne, beroende på väderlek, och ibland för samma barngrupp flera gånger eller för olika fritidsgrupper. Läsningen har inledningsvis skett på bestämda tider på de flesta skolor, för att sedan när ungdomarna kommit in i jobbet och lärt känna barnen blivit mer spontan. Tidigare år har ungdomarna sagt att de uppskattade att få ett lässchema att följa den första veckan innan de lärt känna barnen och arbetsplatsen, därför tipsade vi fritids lite extra om detta i år. När ungdomarna inte höll i läsgrupper var de med i planeringen och i den övriga verksamheten på fritids.

Enligt nästan alla fritids har Läsa äger-perioden inneburit mer läsning än de annars brukar få till. Flera pedagoger har berättat vilken stor vinst det har varit att ha en ung läsande förebild på skolan. Ungdomarna har väckt läsglädjen hos många av eleverna och på ett lekfullt sätt ökat barnens förståelse för varför läsning är viktigt. Ungdomarna har även bjudit in barnen till att högläsa för dem, vilket visat sig vara både uppskattat och lärorikt för alla. De flesta fritidshandledare har även kommenterat att läsningen gått ihop med övrig verksamhet på ett smidigt sätt, och att de själva insett att läsning inte behöver bli ett stort projekt utan att flera små insatser, som till exempel att ta med böcker på en utflykt, ger mycket.

Hur är man en läsande förebild?

De ungdomar som anställs till Läsa äger arbetar under de tre sista veckorna i juni. Den första veckan inleds med en utbildningsdag på biblioteket. Syftet med dagen är att ge ungdomarna goda förutsättningar inför sommarjobbet. De får information om sitt uppdrag, om vad de behöver tänka på när de arbetar med barn, och vad det innebär att vara en läsande förebild. Under dagen tränar vi på högläsning både i par och i helgrupp och pratar om hur man kan göra för att koppla ihop läsningen med lek, rörelse och skapande. Vi pratar om hur det känns att högläsa och testar till exempel att läsa en berättelse enbart utifrån bilderna.

Varje vecka får ungdomarna ses och dela med sig av tips och erfarenheter och även hjälpa varandra med att tänka kring svårigheter som de stött på. 

Vi har även ett längre pass med praktiska övningar som leds av en dramapedagog från Kulturskolan. Här får ungdomarna testa olika övningar och lekar som sorteringslekar, kull och samarbetsövningar i grupp, och får även tips på saker att tänka på när de inte bara ska delta i utan även leda olika slags lekar: Vilka praktiska saker behöver man tänka på innan man drar igång leken? Och hur gör man om alla inte vill vara med?

Ungdomarna får låna varsin Läsa äger-ryggsäck som vi fyllt med böcker som passar bra för högläsning, material som hjälper dem att samtala om böcker och läsning med barnen samt en Läsa äger-väst för att det ska vara tydligt vilka de är på skolan. 

Alla ungdomar som kommer till oss har inte aktivt valt att jobba med läsning, några är inte läsmotiverade själva och alla har heller inte vana av att umgås med barn. En viktig del av utbildningsdagen är därför att få dem att minnas hur det var när de själva gick på lågstadiet, att låta dem lyssna till högläsning och att de får återuppleva leken. För många är feriearbetet deras första jobb, därför känns det betydelsefullt att samla alla tillsammans för att ge dem ett sammanhang och visa att de är en del i ett större projekt som sker på flera skolor samtidigt. Det är även viktigt att lyfta att de inte ska utföra sitt uppdrag ensamma utan att de är ett par på varje skola som kan hjälpas åt och stötta varandra. Och slutligen, att ingen förväntar sig att de ska vara proffs på högläsning: det räcker att de är ungdomar som vill läsa för barnen!

Under arbetsveckorna håller biblioteket ytterligare träffar med ungdomarna för att tillsammans prata om upplevelsen av sommarjobbet och läsningen. Vi tränar vidare på högläsning, läser ur de böcker som ungdomarna får med sig i sina ryggsäckar och hittar tillsammans på lekar eller aktiviteter att koppla läsningen till. Kanske kan barnen rita egna kartor av sin skolgård med inspiration från hur karaktärerna i en bok använt sig av en karta? Och kanske kan några sportintresserade barn lockas till läsning om man högläser en fotbollsbok i anslutning till en match? Varje vecka får ungdomarna ses och dela med sig av tips och erfarenheter och även hjälpa varandra med att tänka kring svårigheter som de stött på. Vid dessa tillfällen kan de även byta ut sina böcker om de hunnit läsa ut allt eller behöver andra slags böcker. 

I utvärderingar från tidigare år har vi fått kommentarer från ungdomarna om att Läsa äger-perioden inneburit mer läsning för dem själva än vanligt. I år lade vi därför till en uppgift för att jobba aktivt även med ungdomarnas läsning och ge dem en lässkjuts. Feriearbetarna fick välja mellan tre böcker för egen läsning, de fick lästid i sitt schema och uppmanades även att läsa i sin egen bok en liten stund om dagen när de var på fritids, för att visa barnen att de själva läste. På avslutningsdagen höll bibliotekarierna sedan i tre bokcirklar, en för varje bok, där de ungdomar som läst boken fick prata om den tillsammans. 

Biblioteket kommer på gårdsbesök

Under den sista veckan träffar vi ungdomarna och fritidsbarnen tillsammans. Ungefär hälften av skolorna fick besök av två bibliotekarier på en överenskommen tid. Vi kom till skolgårdarna rustade med filtar och böcker för att tillsammans med feriearbetarna skapa en läsfest under 1–2 timmar. Vi läste, lyssnade och pratade böcker med alla barn som ville. På en skola var det även ett barn som skapade en egen bok som vi sedan läste högt för de andra barnen, och som hen sedan skickade med bibliotekarierna för att läsa på nästa skola de skulle besöka. I den andra hälften av skolorna besökte istället feriearbetare, pedagoger och barngrupper sitt närmaste bibliotek. Handledarna på biblioteket tog emot gruppen och berättade om biblioteket och feriearbetarna högläste för barnen. Alla barn fick med sig ett informationsbrev från biblioteket samt en lånekortsblankett till sina vuxna. 

Under dessa lästräffar blir det tydligt vilken viktig funktion ungdomarna fyller. De har kommit in i vardagen på sina arbetsplatser och byggt upp fina kontakter med barnen. Ungdomarna känns trygga i sin roll och nu är det de som visar runt oss på sin arbetsplats, kommer med förslag på var vi ska sitta och läsa samt introducerar oss för barnen. 

Detta syns även i den utvärdering vi gjort. Flera av ungdomarna berättar att de har känt att de har gjort skillnad när de har övertalat barn som inte alls tyckte om att läsa, att följa med och läsa, och att dessa barn sedan varit med vid ytterligare lästillfällen. Ungdomarna berättar om hur de lyckats bygga upp en relation till barnen och hur detta sedan resulterat i att barnen önskat sig fler lässtunder och börjat prata om läsningen. Många återkommer flera gånger till att arbetet krävt mycket tålamod men att det sen varit fantastiskt när de väl fått kontakt med barnen, och att de gärna skulle vilja jobba med högläsning för barn fler gånger. 

Lärdomar

Initiera samarbete med skolor tidigt

En av våra viktigaste lärdomar nu efter tre år med Läsa äger är att förarbetet är viktigt för att ferieveckorna ska flyta på bra. Biblioteket har sedan tidigare ett samarbete med skolsamordnare i stadsdelarna. I några stadsdelar blev vi inbjudna till ett rektorsmöte för att presentera projektet i februari 2024. I andra stadsdelar bjöd istället bibliotekarierna in fritidspersonal, skolbibliotekarier och rektorer till ett första digitalt informationsmöte. Skolorna fick komma med en intresseanmälan om de ville delta och om de ville ta emot två eller fyra ungdomar. 

Under våren höll biblioteket ett digitalt möte med fritidshandledare och skolbibliotekarier där vi berättade om vad projektet syftar till och gick igenom vår grundläggande planering för sommaren. Efter det besökte vi alla skolor för att få personlig kontakt. Vi pratade om fritids tankar kring upplägget inför sommaren, diskuterade hur ett lässchema kan se ut samt kollade på vilka läsplatser som fanns på och runt skolan. 

Tydlighet i rekryteringsprocessen

Ungdomarna som deltar i Läsa äger hos oss anställs som feriearbetare av Stockholms stad. Vi skriver en kort presentationstext om jobbet och berättar hur många feriearbetare vi kan ta emot på biblioteket. Själva rekryteringsprocessen sköts av arbetsmarknadsförvaltningen och av handläggare på stadsdelsförvaltningarna i vårt område. I mitten av maj när ungdomarna har anställts kontaktar vi dem och bjuder in till en informationsträff för att få träffa dem, presentera oss och berätta mer om jobbet. Ungdomarna får också möjlighet att ställa frågor. Efter mötet delar vi in ungdomarna i par och delar upp dem på de olika skolorna. Vi uppmanar dem att även ta kontakt med sin handledare på fritids och säga hej. 

Vi har velat få namnet på våra ungdomar i ett tidigt skede eftersom vi har velat ta kontakt med dem och bjuda in till en informationsträff innan ferieperioden, men anställningsprocessen har ibland tagit tid och är inget vi kan påverka. Vid några tillfällen har det även kommit ungdomar som inte har förstått att arbetet hos oss innebär att jobba med barn och högläsning, de har sökt sommarjobb inom kultursektorn och trott att de ska vara på biblioteket. Men för varje år som vi jobbat med Läsa äger så känns det som att rekryteringen fungerat bättre. Vi har byggt upp en kontakt med de handläggare som anställer våra ungdomar och de har i sin tur fått en större förståelse för vad Läsa äger innebär och kunnat vara tydligare i rekrytering och arbetsbeskrivning. 

Vi lär oss längs vägen och njuter av läsglädjen

Det här är tredje året som flera av oss jobbar med Läsa äger, och för varje år är det fler och fler saker som faller på plats. Något som blivit tydligt för oss är hur viktigt det är att ha samarbeten med rätt personer och vara tydliga i vad vi förväntar oss av de olika deltagarna i projektet. Att ha kontakt med skolsamordnare har underlättat mycket i kommunikationen med rektorer och fritidshem. Samordnaren har koll på sin organisation och kan hjälpa till när det gäller att sprida information och få kontakt. 

Och att höra alla deras reflektioner, insikter och fina ögonblicksskildringar stärker oss i övertygelsen om att det här är ett meningsfullt projekt, både för barnen och ungdomarna. 

I utvärderingen efter Läsa äger-perioden har personal på flera fritids berättat att de fått upp ögonen för hur de kan arbeta läsfrämjande i det vardagliga arbetet. Arbetet med att inspirera fritidsledare och pedagoger kring läsfrämjande är något vi vill fortsätta att bygga vidare på. Vi har vid flera tillfällen haft ungdomar som högläser och håller i pysselstunder på biblioteken på lovet, och en idé är att kunna hålla kvar samarbetet med skolan genom att bjuda in fritidsgrupper till lässtunderna. 

I slutet av ferieperioden träffar vi alltid ungdomarna och pratar om hur veckorna har varit. Och att höra alla deras reflektioner, insikter och fina ögonblicksskildringar stärker oss i övertygelsen om att det här är ett meningsfullt projekt, både för barnen och ungdomarna. Vi får även många bra tips om hur vi kan göra små saker annorlunda för att det ska bli ännu bättre nästa sommar. 

Några ord på vägen till dig som vill testa

En sak som har varit värdefull i planeringen är att bygga upp ett slags årshjul för när saker ska ske. På så sätt kan arbetet struktureras upp utan att bli alltför låst, vilket är ett måste i ett projekt med så många samarbetspartners. 

En lärdom är också att det är bra att få med skolbibliotekarierna på informationsträffarna. Även om de oftast inte jobbar under sommaren så är det bra om de känner till projektet. Kanske kan de hjälpa till att förbereda ett urval av bra högläsningsböcker eller erbjuda skolbiblioteket som en plats för lässtunder? På de skolor där skolbibliotekarien engagerat sig i projektet har hen även varit ett bra stöd och samarbetspartner för fritidshandledaren, och i sina utvärderingar har Läsa äger-ungdomarna berättat att det har varit värdefullt att ha tillgång till skolbibliotekets böcker.

Slutligen så är det här ett projekt som bygger på många samarbeten och därför tar det också tid att bygga upp. Ju fler gånger vi genomfört Läsa äger desto lättare har det blivit, både för att personalen på fritids känner till projektet och för att vi har hittat metoder som fungerar för både oss, fritids, barnen och ungdomarna tillsammans. Så även om det tagit tid att bygga upp är det samtidigt just samarbetet som gör att projektet kan växa, utvecklas och engagera fler, vilket i sin tur gör Läsa äger till ett långsiktigt läsfrämjande arbete.