Vägar till läslust: Läslust i skola och på bibliotek

Anne-Marie Körling är lärare, författare och har varit läsambassadör. Hon belyser i föreläsningen sin djupa relation till läsning, präglad av barndomsminnen och familjens kulturarv. Hon betonar vikten av förebilder i litteraturen, hur berättelser kan användas för att reflektera över livets olika skeden, och framhäver att rätt presentation av böcker kan väcka läslust. Genom att låta böckerna ”tala” och genom högläsning visar hon hur litteraturen kan engagera och inspirera.

Den 8 maj 2023 arrangerade Förvaltningen för kulturutveckling i Västra Götalandsregionen en välbesökt inspirationsdag under namnet Vägar till läslust. Konferensen planerades utifrån en av biblioteksprojektet Sommarbokens grundidéer – att främja den kravlösa fritidsläsningen. Läslust i skola och på bibliotek är en av de föreläsningar som genomfördes under inspirationsdagen.

Skolor och bibliotek har samma mål men olika metoder för att få fler barn och unga att läsa. Anne-Marie Körling utgår från skolans värld och berättar om sina metoder och hur det ser ut med läsandet i klassrummet.

Se föreläsningen Läslust i skola och på bibliotek på Förvaltningen för kulturutveckling i Västra Götalandsregionens Youtube-kanal.

Sammanfattning

Nedan följer en kort sammanfattning av huvuddragen i föreläsningen.

I den här föreläsningen talar Anne-Marie Körling om hur litteraturen kan fungera som ett verktyg för att uttrycka känslor, såsom kärlek. Hon poängterar hur berättelser och dikter kan få förnyad aktualitet i våra liv vid olika tillfällen och påminna oss om tidigare läsupplevelser.

Jag var fem år och tittade på mormors bok och glasögon och så gick jag in i köket där hon var och så frågade jag: ”Mormor, när får jag mina läsglasögon?” ”Åh”, sa hon, ”det kommer dröja, det kommer dröja länge. Vi får hoppas att det dröjer länge.” Och jag fattade inte varför jag inte skulle få bli en läsare, så jag kände att det där inte var ett bra perspektiv.

Anne-Marie reflekterar vidare kring begreppet läslust och hur viktigt det är att litteraturen känns angelägen för läsaren. Hon betonar att böcker bör beröra läsaren och att böckerna ska presenteras på ett sätt som gör dem intressanta. Istället för att enbart prata om böcker, menar Anne-Marie att det är effektivt att låta böckerna ”tala” genom att läsa utdrag från dem. Elever och lyssnare blir nyfikna och vill veta mer om berättelserna. Hon ger i föreläsningen exempel på hur engagerande detta kan vara genom att högläsa början av tre olika böcker.

Böcker bör få göra ”arbetet” själva, genom att presentera sig för potentiella läsare på ett engagerande sätt. Litteraturvetaren och författaren Magnus Persson har i sin bok Den goda boken påpekat att passionerade läsare inte behöver övertygas om läsningens värde. Detta leder till reflektionen att man som passionerad läsare inte heller behöver övertyga andra om läsandets nöje. Istället bör man skapa en inbjudande atmosfär där läsning känns intressant och är tillgänglig. Ett sätt att göra detta är genom att presentera böcker på ett inbjudande sätt, till exempel genom att ordna “bjudning” med några böcker utlagda för att bläddras i. Många skolor försummar presentationen av böcker, vilket kan minska elevernas intresse för läsning. Det finns stora skillnader mellan klassrum när det gäller hur böcker presenteras, vilket också påverkar elevernas relation till läsning.

Jag dukar upp när eleverna kommer in och så får de gå i tre, fyra minuter och liksom titta på böckerna. De gör det om de är vackert framställda och ordnade. Det är inte böckerna i skolan så ofta. När vi slarvar med att lägga fram böcker, så slarvar vi också med boken. Boken behöver få ett varmt mottagande av oss

Lärare och andra vuxna bör vara generösa och stöttande mot dem som är längst ifrån böckernas värld, särskilt mot pojkar som ofta behöver extra stöd och uppmuntran när det kommer till läsning. Det är också viktigt att respektera varje individs relation till en bok, eftersom varje läsares livserfarenhet vävs in i den bok de läser. Därför kan det vara skadligt att avråda barn från att läsa en viss bok, särskilt om det är deras favoritbok. Läsning bör uppmuntras som något som har personligt värde för individen, snarare än något som värderas av andra.

Varje gång jag högläser någonting så möts jag av frågor: Vilken är boken? Får man låna den? Får jag titta i den där boken? Och alla de där frågorna kommer av att boken har presenterat sig, inte av att jag presenterar boken

Det är viktigt att vara tålmodig i arbetet med att främja läsning. Även om positiva effekter kanske inte märks direkt kan de uppstå över tid. Det handlar om att vara ihärdig, våga fortsätta med högläsning och visa hur man tänker när man läser. Slutligen nämner Anne-Marie att hon snart kommer ut med en bok om pojkar och läsning, där hon diskuterar utmaningarna många pojkar möter i samband med läsning, inklusive förväntningar på hur de borde bete sig.

Det är viktigt att inte tvinga sin läslust på andra men samtidigt uppmuntra dem att utforska litteratur. Att visa genuint intresse för vad eleverna läser och engagera sig i samtal med dem om deras läsning kan vara en av de mest läsfrämjande insatserna. Många elever känner sig mer engagerade när deras lärare eller bibliotekarie verkligen vill veta något om boken de läser.

Skolbibliotekets roll i skolan är avgörande. Många elever besöker skolbiblioteket regelbundet när det är schemalagt, men när det inte är schemalagt försvinner många elever, särskilt pojkar. Det finns en uppfattning om att skolbiblioteket inte är en integrerad del av skolans verksamhet, vilket kan påverka elevernas besök där.

Det första biblioteksbesöket, tänker jag, handlar om att hälsa och välkomna och att inte prata så mycket om läsaren som är där och läsarens osäkerhet. Utan liksom prata om boken som läsaren håller i, fråga var läsaren hittade den här boken och kanske fråga vilka andra böcker hen tittar på.

Anne-Marie understryker vikten av att inte bedöma böcker eller läsarens val eftersom varje läsare tar med sina egna erfarenheter och tolkningar när de läser. Det är viktigt att uppmuntra till läsning snarare än att kritisera eller ifrågasätta läsarens förmåga. Hon avslutar med en uppmaning att vara nyfiken, eftersom det alltid finns nya saker att upptäcka i livet och i litteraturen.

Om deltagarna

Anne-Marie Körling är lärare, författare och Sveriges läsambassadör 2015–2017. Hon har bland annat gett ut boken Pojkars läsande och lärande.

Alla föreläsningar från konferensen finns samlade här.