Angelägen forskning

En ny studie har utforskat hur omvärldsbevakning sker i svenska folkbibliotek. Resultaten visar att biblioteksanställda ofta integrerar omvärldsbevakning i sina vardagliga arbetsuppgifter, drivet av sina ansvarsområden och personliga intressen. Informella nätverk och sociala medier är vanliga hjälpmedel. Omvärldsbevakningen ses som meningsfull och värdefull för både individen och organisationen, men frågan kvarstår om hur den kan stödjas och användas strategiskt.

Nu kommer det fler lärresurser på Digiteket som tar sin utgångspunkt i forskning och teorier om läsning, litteraturförmedling och biblioteksutveckling. Du som arbetar på folkbibliotek kommer därmed att få tillgång till vetenskapligt grundade lärresurser som stöd för ett vetenskapligt förhållningssätt. I artikeln ges smakprov på kommande material om barns och ungas läs- och språkutveckling, ungas läsupplevelser och de kompetenser som krävs för att främja läsning och litteratur. Under åren 2021 till och med 2023 genomförs ett nationellt kompetenslyft för folkbibliotek med fokus på barns och ungas läsning. Regeringen vill med lyftet ta ett nationellt helhetsgrepp för att säkra folkbibliotekariers kompetens med inriktning på läsfrämjande uppdrag gentemot barn och unga (se regeringens skrivelse 2020/21:95 Barns och ungas läsning). Läsfrämjandelyftet ska stärka biblioteksmedarbetarna i deras profession och ...

I detta tillfälle av Angelägen forskning diskuteras bibliotekens demokratiska roll och dessrelation till politiken och det politiska, och diskussionen kretsar kring styrdokument, politisk påverkan och hur bibliotekslagen används för att legitimera verksamheten. Trots exempel på diskrepans mellan nationell och kommunal styrning betonade båda talarna vikten av att känna sina styrdokument och ramverk. Vid detta tillfälle av Angelägen forskning samtalade Hanna Carlsson, lektor vid Linnéuniversitetet, med Nick Jones, verksamhetschef för Konst och bibliotek i Huddinge, om bibliotekens demokratiska roll i en komplex samtid. Hanna Carlsson inledde med att presentera två studier som fungerade som en gemensam utgångspunkt för samtalet. I dessa två studier har Hanna Carlsson tillsammans med andra forskare undersökt folkbiblioteken och dess relation till “politiken” och “det politiska”. Hon beskriver “politiken” som strukturen för ...

Hur använder bibliotekarier Tiktok för att nå de användare de önskar? Vilken litteratur lyfts fram och varför? Helena Olsson har undersökt bibliotekens läsfrämjande på Tiktok.

Hur kan biblioteken spela en roll i samhällets strävan efter hållbar utveckling? Detta panelsamtal kretsar kring bibliotekens utmaningar och möjligheter att bidra till hållbar samhällsutveckling genom att arbeta för ökad delaktighet och tillgänglighet.

Lyssnande läsning ligger i tiden. Många läser idag ljudböcker av olika anledningar. Talböcker och andra inlästa böcker vidgar tillgången till litteratur för personer som inte kan ta del av svartskrift. Men vilka förutsättningar och behov har de som läser i tillgängligt format? Under detta tillfälle med Angelägen forskning lyfter forskaren Anna Lundh och bibliotekarien Elin Nord fram olika perspektiv på lyssnande läsning samt hur biblioteken kan arbeta för dem som behöver läsa i tillgängliga format.

På vilka sätt kan den digitala läsningen och den digitala läsaren egentligen tolkas och förstås? Hur kan egentligen digitaliseringens påverkan på samhället i stort påverka läsfrämjande och litteraturförmedling? Det söker Julia Pennlert, Högskolan i Borås, svar på i den här forskningsartikeln. Artikeln tar upp såväl teoretiska diskussioner som praktiska konsekvenser för digital läsning.

Kristin Alfredsson Ågren visar i sin avhandling att ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning behöver mer stöd för att kunna vara delaktiga i samhället med dess pågående snabba digitalisering. Digiteket pratar mera med Kristin om hennes resultat och också hennes mer än vanligt tillgängliga avhandling!