”Sen går jag hem när det stänger” – Nyanländas erfarenhet av folkbibliotek
Rysslands invasion av Ukraina har gjort att samhället, och inte minst biblioteken, återigen behöver mobilisera för att ta emot flyktingar till Sverige. Hur kan vi dra lärdom av folkbibliotekens roll i samband med flyktingströmmarna 2015? Ola Pilerot sammanfattar i denna artikel sin studie “Sen går jag hem när det stänger” om nyanländas biblioteksanvändning.
För snart fyra år sedan avslutades ett forskningsprojekt som syftade till att utveckla kunskaper om hur folkbiblioteken används och kan vara till nytta för personer som nyligen anlänt till Sverige. Studien rapporterades i skriften ”Sen går jag hem när det stänger” – En studie av nyanländas biblioteksanvändning (Pilerot & Lindberg, 2018). Rapporten ska inte minst ses i skenet av det fortsatt pågående kriget i Syrien. Det inleddes 2011 och har sedan dess lett till att omkring halva landets befolkning är på flykt – bortemot 14 miljoner människor. Under 2015 kom omkring 160 000 asylsökande till Sverige, många av dem från Syrien. De här händelserna fick som bekant stor påverkan på hela det svenska samhället. Bland annat märktes det på folkbiblioteken som i allt högre grad tog emot besökare från andra länder, en heterogen kategori biblioteksanvändare som har kommit att gå under benämningen nyanlända.
I och med Rysslands krig i Ukraina ser vi än en gång hur människor tvingas på flykt. UNHCR uppskattar att nära 3 miljoner människor har lämnat Ukraina på grund av den ryska invasionen. Vi har således anledning att återigen förvänta oss nya användargrupper på folkbiblioteken, nyanlända från Ukraina.
Av ”Sen går jag hem när det stänger”-studien lärde vi oss att biblioteket kan vara av stor betydelse för den som är nyanländ. Biblioteksrummet, samlingarna – både de fysiska och de digitala – och personalen används flitigt av målgruppen. Språkkaféer och läsecirklar erbjuder möjligheter till språkutveckling men leder också till att människor möts. Deltagarna i studien betonade att biblioteksrummet kan fungera som en tillflyktsort, som en plats som ger stadga i vardagen och som en resurs för studier. Sammanfattningsvis lärde vi oss att biblioteken bidrar till nyanländas delaktighet i samhället och att de används på olika sätt beroende på den nyanlända personens livssituation.
Det hade varit bra om vi inte hade haft anledning att påminna om den här studien, men tyvärr måste samhället – och dess folkbibliotek – återigen mobilisera för att på ett värdigt sätt ta emot människor på flykt undan krig och elände.
Ola Pilerot är professor i biblioteks- och informationsvetenskap vid Högskolan i Borås. De senaste åren har han bland annat forskat om biblioteksarbete för nyanlända och om nyanländas användning av bibliotek. Mer om Ola och hans forskning kan läsas på Högskolan i Borås presentationssida.
