Steget före i folkbiblioteket: Ny studie om folkbibliotekariers omvärldsbevakning
En ny studie har utforskat hur omvärldsbevakning sker i svenska folkbibliotek. Resultaten visar att biblioteksanställda ofta integrerar omvärldsbevakning i sina vardagliga arbetsuppgifter, drivet av sina ansvarsområden och personliga intressen. Informella nätverk och sociala medier är vanliga hjälpmedel. Omvärldsbevakningen ses som meningsfull och värdefull för både individen och organisationen, men frågan kvarstår om hur den kan stödjas och användas strategiskt.
Litteraturen på området ”omvärldsbevakning i folkbibliotekskontext” är begränsad, såväl till omfång som till innehåll. Den etablerade forskningen är ofta av normativ och föreskrivande karaktär, med betoning på hur metodisk bevakning och strategisk analys av omvärlden bör gå till i lärande organisationer. Ansatsen i forskningsstudien Steget före i folkbiblioteket är en annan, mer undersökande och deskriptiv. Fenomenet omvärldsbevakning undersöks här empiriskt, genom biblioteksanställdas egna beskrivningar av hur de definierar sin professionella omvärld, hur de håller koll på vad de behöver veta för att kunna göra ett gott jobb; både i relation till arbetsplatsens krav och den egna ambitionsnivån. Härigenom nyanseras bilden av omvärldsbevakning, såsom den tar form på svenska folkbibliotek.
Materialet som har analyserats i studien samlades in under hösten 2022 och består av närmare 800 enkätsvar samt transkriptioner från åtta semistrukturerade intervjuer. Utifrån ett praktikteoretiskt perspektiv behandlas i studien fyra forskningsfrågor med fokus på omvärldsbevakningens föremål, tillvägagångssätt, omsättning i biblioteksarbetet samt dess (potentiella) gagn för verksamheten.
Resultaten visar att omvärldsbevakning ofta pågår löpande, integrerat i vardagens arbetsuppgifter. Anställdas specifika ansvarsområden på jobbet och deras personliga intressen utgör starka drivkrafter, liksom viljan att göra ett gott jobb och erbjuda kvalificerad biblioteksservice. Mer eller mindre informella nätverk stimulerar och bidrar till spaningar och ajourhållning kring vad som händer lokalt, nationellt och globalt. Samtidigt framgår det i studien att förekommande initiativ till organisering och styrning av det aktiva men informella lärandet på arbetsplatserna, inte sällan rinner ut i sanden. Även om öronmärkt tid för omvärldsbevakning förekommer, ibland kallad lästid, så är det vanligare att aktiviteterna integreras och så att säga bäddas in i andra, mer konturfasta, arbetsuppgifter.
Omvärldsbevakning uppmuntras gärna av chefer, men många anställda tvekar ändå inför att exempelvis läsa litteratur i tjänsten, då läsningen kan uppfattas som för mycket av ett personligt intresse. Det händer till och med att sådan aktivitet kamoufleras eller döljs på jobbet; ofta överförs den till fritiden. Balansgången mellan det privata och det professionella är välkänd och omvittnad bland studiens deltagare. Många beskriver gynnsamma influenser mellan fritiden och yrkesverksamheten, men talrika är även exemplen på när den fria tiden (och andra resurser) tas i anspråk för jobbets skull. De sociala medierna utgör effektiva kanaler, samtidigt som gränsen mot de privata aktiviteterna är betänkligt porös.
Jag skulle vilja ha en rutin eller mer systematiskt kolla, men att det är lite svårt. Det är så många olika kanaler och det är bra, men det är också lite rörigt, det är svårt att samla ihop allt och man får känslan av att har man inte koll på allt så missar man alltid något. Det skulle jag inte säga att jag egentligen har… det är mer att man… ens egen känsla av att man vill veta är väl en bra strategi?
Citat från ”Anna”
De flesta deltagare upplever en tydlig koppling mellan den löpande omvärldsbevakningen och biblioteksverksamheten. Konkreta idéer och uppslag kan ofta omsättas direkt i programverksamhet, litteratur- och medieinköp eller läsfrämjande. Den typ av omvärldsbevakning som handlar om att vara påläst och allmänbildad lyfts ibland mer fram som ett sätt att kunna göra ett gott intryck och arbete i informationsdisken. För ett proaktivt arbetssätt, där bibliotekets besökare kan erbjudas mer än det direkt efterfrågade, behövs viss kunskapsmarginal. Den marginalen kan förstås just som ett sätt ”att vara steget före” i biblioteket.
Att omvärldsbevakning ofta upplevs som berikande och meningsfull av de anställda, kan även översättas till ett värde för biblioteksorganisationen. Utan den benägenheten att utforska arbetets potential – ingen lärande organisation. En viktig iakttagelse rör också den kollektiva aspekten av omvärldsbevakning, där summan av medarbetarnas omvärldsbevakning betingar ett stort värde för arbetsplatsen, trots att den ofta bedrivs enskilt.
Sammantaget ger resultaten en komplex bild av omvärldsbevakning vid svenska folkbibliotek, med stora variationer mellan landets arbetsplatser och kommuner. Bilden av en brokig och dynamisk praktik framträder, där medarbetarnas sätt att hålla sig informerade i arbetet inte alltid är artikulerade, regelbundna eller strikt metodiska. Detta ger i sin tur upphov till nya frågor som riktas vidare till bibliotekssektorn och forskningen att hantera: Hur kan den omvärldsbevakning som bedrivs främjas utan att styras för hårt, och hur kan de anställda ges likvärdiga men ändå flexibla förutsättningar? Finns det med nuvarande arbetsformer möjlighet att identifiera och tillvarata den intressedrivna kunskapsutvecklingen som en strategisk resurs i biblioteksorganisationen, utan ålagda krav på mätbar effekt och metodisk stringens? Är det ens önskvärt?
Ladda ner Steget före i folkbiblioteket: En studie om omvärldsbevakning på svenska folkbibliotek
Intervju med forskarna om studien av Svensk Biblioteksförening.
Jenny Lindberg är universitetslektor på institutionen för biblioteks- och informationsvetenskap i Borås.
Ola Pilerot är professor i biblioteks- och informationsvetenskap vid Högskolan i Borås. De senaste åren har han bland annat forskat om biblioteksarbete för nyanlända och om nyanländas användning av bibliotek.
Puffbild och toppbild och rapportens omslagsfoto av Fallon Michael från Unsplash. Fri användning under Unsplash-licensen.
