Folkbibliotek i glesbygd utifrån ett demokratiperspektiv
Villkoren för bibliotek i glesbygd utifrån ett demokratiperspektiv var det tredje temat för forskningsserien angelägen forskning. Joacim Hansson, professor i Biblioteks- och informationsvetenskap vid Linnéuniversitet och Karin Råghall, bibliotekarie i Västerbotten samtalade om frågorna.
Deras samtal kretsade kring vad det innebär att arbeta på mindre bibliotek i glesbygdsmiljöer, samt om tillämpningen av bibliotekslagen i relation till det omgivande samhället, urbana normer och digitalisering. Joacim Hansson påpekade att det finns många olika sorters glesbygder med olika förutsättningar, vilket innebär att folkbibliotekens uppdrag och prioriteringar behöver utformas och bestämmas utifrån lokala behov och i dialog med bibliotekens användare.
Karin och Joacim berörde flera utmaningar, som exempelvis att arbetet med folkbiblioteksverksamhet i glesbygden ofta innebär att hantera många uppdrag när utbudet av annan samhällsservice är begränsat. De breda uppdragen ställer krav på biblioteksmedarbetarnas kompetenser och förmåga att hantera komplexa arbetsuppgifter. Samverkan är därför en viktig faktor för att kunna uppfylla bibliotekslagens alla skrivelser och de förväntningar som finns på ett folkbibliotek, menar Joacim Hansson.
Både Joacim och Karin lyfte fram att Stärkta bibliotek har haft stor betydelse. Det har varit positivt att biblioteken själva fått definiera vad som ska åstadkommas samt kunnat arbeta med lokala tillämpningar.
Sist men inte minst berördes vad bibliotek i stort kan lära av biblioteken i glesbygd. Bland annat nämndes att det ofta finns en närhet mellan biblioteksmedarbetare och invånarna. Ur demokratiaspekt kan detta vara viktigt eftersom demokrati bygger på samtal mellan människor. Karin och Joacim berörde även att det finns många folkbibliotek i glesbygd som är förvaltningskommuner för nationella minoriteter och urfolket samer. I Västerbotten pågår samarbeten för att stärka och synliggöra insatser med och för den samiska befolkningen. Karin Råghall avslutar med att det är angeläget att dela olika erfarenheter och kunskaper mellan bibliotek och att det finns mycket att lära av varandra.
Angelägen forskning sändes live på Digiteket. Du kan se hela samtalet i efterhand här. Denna film innehåller ingen visuell information utan består bara av folk som pratar, detta medför att ingen syntolkad version har bedömts behövas.
Fördjupande material
Joacim Hanssons rapport Folkbibliotek i glesbygd (2019)
Karin Råghalls artikel Glesbygdsvardagen bakom statistiken (2021)
Angelägen forskning
Angelägen forskning är ett samarrangemang mellan Kungliga biblioteket och Kulturrådet. Det är ett forskarforum som presenterar och diskuterar aktuell forskning som en fortbildning för biblioteksmedarbetare. Angelägen forskning är en serie seminarier som äger rum cirka fem gånger under ett år. Aktuell Angelägen forskning kan alltid nås via Digiteket.