Läsfrämjande och litteraturförmedling

Tina Mackic är regissör och författare och skapare av "Sommarskuggan". I ett samtal med Annsofie Andersson diskuteras den betydelsefulla roll figuren spelar i barns liv, från att engagera dem i litteratur till att erbjuda tröst på sjukhus. Hon lyfter också de böcker hon skrivit om karaktären och hur den fick sitt karakteristiska utseende.

Våren 2021 startade bibliotekarierna Paula Bueno och Fatou Camara upp bokklubben Lätta Tyngden på ungdomsavdelningen PUNKTmedis vid Tranströmerbiblioteket i Stockholm. Bokklubben är tänkt att vara en plattform där ungdomar erbjuds ett tryggt sammanhang där de genom samtal om litteratur får inspiration och gemenskap. 

Kristina Göransson och Britt-Inger Rörborn från Bergs kommun startade “EPA book club” för att försöka möta det sjunkande läsintresset bland unga killar. De kombinerade skolans och bibliotekets resurser och involverade influencern Felix Eriksson och författaren Pär Sahlin i projektet. Bokklubben, där de också bjöd på pizza och läsk, blev en stor succé.

Tina Mackic är regissör och författare och skapare av "Sommarskuggan". I ett samtal med Annsofie Andersson diskuteras den betydelsefulla roll figuren spelar i barns liv, från att engagera dem i litteratur till att erbjuda tröst på sjukhus. Hon lyfter också de böcker hon skrivit om karaktären och hur den fick sitt karakteristiska utseende.

Det är inlevelsen i fiktionen som leder till den djupare förståelsen av livet och världen. Detta visar tydligt en lång rad vetenskapliga undersökningar av läsande barn och unga, som får tänka och samtala kring det lästa på ett öppet sätt där deras egna tankar lyfts upp, synliggörs och utgör grunden för samtalen. Litteraturläsningen och skönlitteraturens fiktionella och estetiska förutsättning behöver lyftas i sin egen rätt i allt läsfrämjande arbete.

I den här vetenskapliga podden ges en kort bakgrund till ljudböcker och deras historia. Här görs också en genomgång av några av de mest spännande resultaten från Elisa Tattersall Wallins avhandling från 2022. Slutligen sätts digital läsning i en större kontext genom en kort inblick i de siffror om läsvanor som presenterats i den årliga SOM-undersökningen 2023. 

I den här artikeln gör Kristin Johansson, doktorand och universitetsadjunkt Högskolan i Borås, en genomgång av Svenska barns läshistoria och hur man genom historien uppfostrat genom böcker och läsning.

Att locka barn till läsning är inte alltid en lätt uppgift i dagens samhälle, men att se till att alla barn har tillgång till böcker som är intressanta för just dem är ett viktigt steg för att lyckas.

I den här artikeln tar två ljudboksforskare utgångspunkt i den kommersiella ljudbokens popularitet och gör nedslag i aktuell forskning. De diskuterar bland annat ljudbokens historia och historiska användningsområden och hur ljudboken och ljudbokskonsumtion påverkas av den digitala mediekulturen men även hur denna utveckling i sin tur påverkar läsarna och biblioteken.

Allsidighet och kvalitet är två begrepp som ständigt har följt folkbibliotekets verksamhet. Denna artikel fokuserar på olika aspekter av hur dessa begrepp relaterar till utbud av medier och det läsfrämjande arbetet på bibliotek.

Hur ser barns och ungas läspraktiker ut? Vilka hinder och barriärer finns för barns och ungas läsning? Detta är några av de frågor som denna kunskapsöversikt både söker problematisera och besvara.

I denna artikel ger vi en överblick över styrning av läsning i Sverige. Centrala frågor som vi både kommer att besvara och problematisera är hur läsfrämjandets historia ser ut samt vilka litteraturpolitiska insatser för att främja läsning som initierats i Sverige. Därtill beskriver vi vad som kännetecknar politiska och samhälleliga debatter om barns läsning och diskuterar även kopplingen mellan politikens syn på läsning och bibliotekens förhållningssätt, med särskilt fokus på folkbibliotekens arbete mot barn och unga. 

Barn- och ungdomsbibliotekarien Lina Andersson på Mariestads stadsbibliotek ville testa att arrangera radioteater på biblioteket, men det blev inte alls som förväntat. I den här artikeln skriver hon om det värdefulla i att inte ge upp en misslyckad idé och hur utvärdering kan göras lite i taget.

Jonas Frånander, bibliotekarie i Göteborg, berättar här om ett Shared reading-projekt i samarbete Fontänhuset. Hans personliga berättelse tar även upp hur han själv gick från att vara icke-läsare till att älska litteraturen och dess möjligheter.

När Tidaholms bibliotek fick frågan om de ville vara med på en magisk vecka vid Hellidens slott tackade de genast ja. Kunde detta bli ett sätt att locka nya besökare till biblioteket?

Som rollspelare roar jag mig ibland med att titta runt på biblioteken jag kommer till för att se vilka rollspel som står i hyllorna – och hur de är sorterade. Inte sällan är antalet rollspel noll. Detta trots att det är en litteraturform som Sverige just nu dominerar på världsmarknaden. I ljuset av detta är det extra roligt att se rollspelssamlingen på Umeå bibliotek som uppgår till över 400 volymer! Umeå stadsbibliotek firar nu 20 år av rollspel på hyllorna och Digiteket pratar därför med biblioteksmedarbetarna Maria Lindgren och Tobias Johansson om hur man kan arbeta med rollspel på bibliotek.   Bakgrund Rollspel kan betyda många saker. Vissa tänker direkt på digitala rollspel som Dragon Age, The Witcher eller Cyberpunk 2077, när de hör ordet rollspel ...

Vad är biblioterapi och vad ska man tänka på om man vill börja arbeta med det? Två erfarna bibliotekarier i Halmstad berättar i denna artikel om de lärt sig under de år de jobbat med metoden.

För den oinvigde kan det vara svårt att hålla koll på alla olika sorters mangaserier. Digiteket ringde upp en av landets mest etablerade mangatecknare för att ta reda på mer om manga. Hon ger även några handfasta tips på vad biblioteken kan tänka på när de köper in och organiserar sina mangahyllor.

Anja Gatu, Emma Karinsdotter och Kristina Sigunsdotter är alla tre lästa och omtyckta barnboksförfattare. De gör ofta författarbesök på skolor och bibliotek för att träffa barn, berätta om sina böcker och inspirera till läsning. Digiteket bestämde sig för att prata med de tre författarna om deras erfarenheter och vilka råd de kan ge till bibliotekarier när de ska arrangera författarbesök som vänder sig till barn.

Under flera år har Maria Nikolajeva, professor emerita vid University of Cambridge, genomfört barnlitterära vandringar för vuxna i Stockholm. Att delta i en vandring är en sinnlig och medryckande upplevelse, där ett samspel mellan plats och text fördjupar läsningen och ger nya perspektiv.  Maria Nikolajeva har varit tongivande inom forskningen om barnlitteratur under sin mångåriga verksamhet inom det akademiska fältet. Hon har varit verksam som professor i litteraturvetenskap på Stockholms universitet under dryga tio år och tillträdde 2008 en professur i barnlitteratur på University of Cambridge. Nikolajeva har en omfattande vetenskaplig publicering och hennes böcker om barnlitteratur är väl använda inom högre utbildning.  I samband med sin pensionering för knappt fyra år sedan flyttade Nikolajeva tillbaka till Stockholm och har sedan dess arrangerat barnlitterära vandringar ...

Östersunds bibliotek arbetar målmedvetet med att stärka kompetensen inom läsfrämjande för barn och unga. I mitten av april 2023 gästade Maj Eriksson, bibliotekschef på Östersunds bibliotek, läsfrämjandelyftets nystartade frukostträff. Artikeln publicerades ursprungligen på Kulturrådets webbplats. Den publiceras här i något utökad form. Östersunds kommun har ungefär 65 000 invånare och har ett huvudbibliotek, tre integrerade områdesbibliotek, två bokbussar samt 37 anställda biblioteksmedarbetare. Biblioteket har ett tydligt uppdrag från kultur- och fritidsnämnden att fokusera på barn och unga och då särskilt på barn och unga i socioekonomiskt svaga områden.  Arbetet med läsfrämjandelyftet tog fart redan i slutet av 2022, så snart man fått besked om att man erhållit medel. Att trycka på startknappen direkt var ett genomtänkt och strategiskt beslut, som i sin tur ledde till att ...

Vilken verksamhet ska biblioteket satsa på? Hur kan biblioteket vara en relevant plats för barn och unga? Vad ingår i det läsfrämjande uppdraget? Det är frågor som vi diskuterat många gånger och som vi ständigt återkommer till.