Vägar till läslust: Från tv till bok –Sommarskuggan lockar till läsning

Tina Mackic är regissör och författare och skapare av ”Sommarskuggan”. I ett samtal med Annsofie Andersson diskuteras den betydelsefulla roll figuren spelar i barns liv, från att engagera dem i litteratur till att erbjuda tröst på sjukhus. Hon lyfter också de böcker hon skrivit om karaktären och hur den fick sitt karakteristiska utseende.

Den 8 maj 2023 arrangerade Förvaltningen för kulturutveckling i Västra Götalandsregionen en välbesökt inspirationsdag under namnet Vägar till läslust. Konferensen planerades utifrån en av biblioteksprojektet Sommarbokens grundidéer – att främja den kravlösa fritidsläsningen. Från TV till bok – Sommarskuggan lockar till läsning är en av de föreläsningar som genomfördes under inspirationsdagen.

Sommarskuggans skapare berättar om hur den populära tv-skurken klev in i böckernas värld och engagerar samt lockar barn till läsning.

Tina Mackic, regissör och författare samtalar med Annsofie Andersson, journalist, Förvaltningen för kulturutveckling. samtalar om böckerna och tv-serien ”Sommarskuggan”. Publicerad av VGR Kulturutveckling på Vimeo.

Sammanfattning

Nedan följer en kort sammanfattning av huvuddragen i föreläsningen.

Tina Mackic, manusförfattare, filmregissör, tv-producent och författare från Kungälv, pratade om sin skapelse Sommarskuggan. Den populära figuren är känd både från tv och som bokkaraktär och dess ursprung kan spåras tillbaka till SVT:s Sommarlov 2016. Den säsongen ville produktionsteamet införliva en skurkfigur i programmet, som skulle passa in i ett planerat superhjältetema.

Trots att teamet var överens om behovet av en skurk för att kontrastera superhjältarna mötte idén motstånd från högre chefer. De var oroliga för att en skurk skulle bryta mot programmet Sommarlovs trygga atmosfär, särskilt med tanke på den rådande oroliga globala situationen. Målet blev då att skapa en “snäll” skurk.

Tidiga skisser av figuren upplevdes som att de kunde vara skrämmande, särskilt för barn, och designen omarbetades. Med inspiration från en kattbild blev Sommarskuggans utseende ändrat. Det slutgiltiga resultatet blev en figur som både barn och vuxna kunde uppskatta och interagera med.

Den här dräkten syddes upp och jag kan säga att när den kom in oannonserad på redaktionen där vi satt för att planera sommaren så skrek vi, för den var så läskig på riktigt. Jag menar, lång och med det svarta tyget och verkligen helt död i ansiktet. Så då tänkte vi att om vi blev så rädda, vad kommer Sveriges barn bli?

Sommarskuggan var ursprungligen tänkt att vara en engångskaraktär, men dess popularitet växte och tack vare barnens uppskattning beslutade SVT att behålla karaktären. Denna popularitet ledde till att en hel värld kring Sommarskuggan skapades. Dräktens design förändrades över tid, bland annat genom att ögonen gjordes gula istället för gröna för att undvika problem med green screen-teknik. 

Skaparna insåg potentialen i karaktären och kände att den skulle bli framgångsrik, men hade inte förutsett hur stor den verkligen skulle bli. En indikation på Sommarskuggans enorma framgång var när posten som vanligtvis skickades till programledare började skickas direkt till Sommarskuggan istället. 

Sommarskuggan beskrivs som en magisk dräkt som en känd person tar på sig. Med dräkten får personen magiska krafter och ställer till med bus, bland annat genom att kasta skuggslem på folk. Denna karaktär har blivit så ikonisk att en av programledarna, Alex Hermansson, till och med tatuerade in en bild av Sommarskuggan på sin fot.

Sommarskuggan är en magisk dräkt som en känd person tar på sig, och med dräkten så får personen magiska krafter och ställer till med en massa bus. Den kan till exempel göra skuggtromber som kan virvla upp och förstöra ganska dramatiskt, men framför allt så brukar den kasta skuggslem.

En viktig aspekt av programmet är interaktionen med barnen och att hålla deras intresse vid liv. Grundidén med Sommarskuggan bygger på ett mysterium, likt en Scooby-Doo-historia, där tittarna försöker lista ut vem som döljer sig bakom masken. Genom åren har flera kända ansikten dolts bakom masken, bland annat Malin Olsson, Hasse Andersson och Tusse.

2019 utvidgades Sommarskuggans universum när den första boken Sommarskuggan och halloween-buset släpptes.

Tina och Annsofie diskuterar övergången av Sommarskuggan från tv till böcker. De betonade att i böckerna kunde Sommarskuggan komma närmare barnen, vilket var en rolig upplevelse eftersom det erbjöd mer frihet än tv-produktion. Istället för begränsningar som budget och arbetstider kunde författaren helt förlita sig på sin fantasi. Denna övergång hjälpte också till att uppmuntra barn att läsa, eftersom de redan var bekanta med karaktären från tv. Författaren poängterar vikten av att barn känner igen en karaktär från andra medier som tv och hur det kan fungera som en brygga till läsning. 

Barn tänker inte att det är en bok eller en film eller serie. För dem är det samma värld. Det spelar ingen roll att det är Tiktok, det är fortfarande samma värld, fast de konsumerar berättelsen på ett annat sätt.

Sommarskuggan är särskilt lockande eftersom den attraherar en rad åldersgrupper, från små barn till äldre barn, som alla intresserar sig för karaktären på olika sätt. Bibliotekarier kan också använda Sommarskuggan för att uppmuntra barn att läsa, genom att integrera karaktären i spel och aktiviteter.

Sommarskuggans värld har också vuxit bortom böcker och tv. Figuren ritas av barn i skolan, den finns på lekstugor och till och med i läromedel för lågstadiet. Ett särskilt rörande exempel ges från onkologen i Uppsala, där vårdpersonal byggde Sommarskuggan på en droppställning för att lugna och distrahera en liten pojke under hans behandling.

Det är en balansgång mellan att hålla Sommarskuggan spännande men inte för skrämmande, särskilt på tv. Den måste vara engagerande utan att skrämma barnen. I böckerna, däremot, tillåts texten vara lite läskigare eftersom illustrationerna tenderar att vara gulliga.

Om deltagarna

Tina Mackic är regissör och författare. Annsofie Andersson är journalist och arbetar på Förvaltningen för kulturutveckling.

Vägar till läslust  

Katarina Larson, Malin Carlsson och Therese Ytter från Förvaltningen för kulturutveckling VGR berättar mer om konferensen.  

Den 8 maj 2023 arrangerade Förvaltningen för kulturutveckling en välbesökt inspirationsdag med titeln Vägar till läslust. Namnet på konferensen speglade vår avsikt som var att visa på det smörgåsbord av möjligheter som det arbetas med runt om i Sverige för att främja läsning och läslust på bibliotek. Inspirationskälla var biblioteksprojektet Sommarboken och en av dess grundpelare – den kravlösa fritidsläsningen.

Konferensen hade även som målsättning att ta avstamp i olika aspekter som visat sig påverka läsningen och på så sätt lyfta vikten av att möta upp och intressera sig för den miljö där den blivande läsaren befinner sig. Läsaren kan finnas i skolan, i en EPA-traktor eller i en jakt på Sommarskuggan. Vi ville även synliggöra tankegångar och fungerande praktiska metoder som arbetats fram på bibliotek utifrån olika behov och situationer, exempelvis klasstillhörighet, språkkunskaper, fysiska avstånd eller olika funktionsvariationer.

Det var även viktigt att inspirera och uppmuntra publiken till att faktiskt pröva någon eller alla dessa vägar till läslust hemma, på sina egna bibliotek. Detta för att berika det lokala arbetet med böcker och läsning med målgruppen barn och ungdomar.

Detta resulterade i att konferensens program innehöll allt från bokgympa till tips på hur man får ungdomar delaktiga på biblioteket genom att låta dem bilda ett referensråd. Detta visar på vikten av att låta läslusten och inte läskraven styra!

Alla föreläsningar från konferensen finns samlade här.