Läsfrämjande och litteraturförmedling

Varför får biblioteken egentligen lådor med böcker från Kulturrådet, och vad ska de göra med dem? Sedan 1970-talet har Sverige haft ett statligt litteraturstöd med syfte att främja mångfald och kvalitet i litteraturutgivningen. Från litteraturutredningen 1968 till dagens bibliotekssatsningar har stödet varit avgörande för att ge utrymme åt smalare och konstnärligt intressanta böcker som annars skulle ha svårt att konkurrera på marknaden. Lär dig mer om litteraturstödets historia, praktik och betydelse i denna artikelserie! Denna artikels innehåll är tagen från Kulturrådets skrift Garanterat bra böcker vars innehåll vi tycker förtjänar en större spridning. Innehållet i skriften publiceras i en serie antal artiklar på Digiteket och återpubliceras med godkännande av Kulturrådet. Sverige stöttar förlagen, Danmark författarna medan Norge och Finland prioriterar bibliotekens inköp. Så skulle de ...

Många bibliotek har fått upp ögonen för den norska metoden Lesersørvis! Kärnan i metoden går ut på att förstå vad en läsare har uppskattat i en bok genom att identifiera ett antal nycklar. Digiteket har träffat Vanja Øyrås, som står bakom Lesersørvis, för att få veta mer om hur metoden används på bibliotek och hur den skiljer sig från sin amerikanska motsvarighet Readers’ Advisory.

Varför får biblioteken egentligen lådor med böcker från Kulturrådet, och vad ska de göra med dem? Sedan 1970-talet har Sverige haft ett statligt litteraturstöd med syfte att främja mångfald och kvalitet i litteraturutgivningen. Från litteraturutredningen 1968 till dagens bibliotekssatsningar har stödet varit avgörande för att ge utrymme åt smalare och konstnärligt intressanta böcker som annars skulle ha svårt att konkurrera på marknaden. Lär dig mer om litteraturstödets historia, praktik och betydelse i denna artikelserie! Denna artikels innehåll är tagen från Kulturrådets skrift Garanterat bra böcker vars innehåll vi tycker förtjänar en större spridning. Innehållet i skriften publiceras i en serie antal artiklar på Digiteket och återpubliceras med godkännande av Kulturrådet. Stora delar av min tidiga ungdom tillbringade jag på Skellefteå stadsbibliotek. Det kunde bli tre–fyra ...

Varför får biblioteken egentligen lådor med böcker från Kulturrådet, och vad ska de göra med dem? Sedan 1970-talet har Sverige haft ett statligt litteraturstöd med syfte att främja mångfald och kvalitet i litteraturutgivningen. Från litteraturutredningen 1968 till dagens bibliotekssatsningar har stödet varit avgörande för att ge utrymme åt smalare och konstnärligt intressanta böcker som annars skulle ha svårt att konkurrera på marknaden. Lär dig mer om litteraturstödets historia, praktik och betydelse i denna artikelserie! Denna artikels innehåll är tagen från Kulturrådets skrift Garanterat bra böcker vars innehåll vi tycker förtjänar en större spridning. Innehållet i skriften publiceras i en serie antal artiklar på Digiteket och återpubliceras med godkännande av Kulturrådet. 1974 betraktas som en vattendelare i svensk kulturpolitik. Än i dag är den statliga kulturpolitiken ...

Varför får biblioteken egentligen lådor med böcker från Kulturrådet, och vad ska de göra med dem? Sedan 1970-talet har Sverige haft ett statligt litteraturstöd med syfte att främja mångfald och kvalitet i litteraturutgivningen. Från litteraturutredningen 1968 till dagens bibliotekssatsningar har stödet varit avgörande för att ge utrymme åt smalare och konstnärligt intressanta böcker som annars skulle ha svårt att konkurrera på marknaden. Lär dig mer om litteraturstödets historia, praktik och betydelse i denna artikelserie! Denna artikels innehåll är tagen från Kulturrådets skrift Garanterat bra böcker vars innehåll vi tycker förtjänar en större spridning. Innehållet i skriften publiceras i en serie antal artiklar på Digiteket och återpubliceras med godkännande av Kulturrådet. Modigare barnböcker med litteraturstöd Helena Lindh intervjuar Erik Titusson, förlagschef och förläggare Lilla Piratförlaget. För ...

Varför får biblioteken egentligen lådor med böcker från Kulturrådet, och vad ska de göra med dem? Sedan 1970-talet har Sverige haft ett statligt litteraturstöd med syfte att främja mångfald och kvalitet i litteraturutgivningen. Från litteraturutredningen 1968 till dagens bibliotekssatsningar har stödet varit avgörande för att ge utrymme åt smalare och konstnärligt intressanta böcker som annars skulle ha svårt att konkurrera på marknaden. Lär dig mer om litteraturstödets historia, praktik och betydelse i denna artikelserie!

Under våren deltog Nyköpings bibliotek och Biblioteksutveckling Sörmland i kampanjen #EveryBookItsReader på Wikipedia. Kampanjen vänder sig till bibliotekarier och bokälskare. Vad var det som gjorde att Malin Johansson på Nyköpings bibliotek blev nyfiken på att delta och hur kom det sig att bibliotekarien Laurie Bridges ursprungligen startade kampanjen? Sedan 2023 pågår den globala kampanjen #EveryBookItsReader under april månad. Syftet är att förbättra Wikipedias innehåll när det gäller litteratur. På svenskspråkiga Wikipedia saknas det många artiklar som rör barnlitteratur, men även artiklar om författare som bor och verkar i andra länder och som skriver på andra språk än svenska och engelska. Malin Johansson, bibliotekarie på Nyköpings bibliotek, blev intresserad av kampanjen för att den kombinerar bibliotekets uppdrag kring läsfrämjande och MIK, medie- och informationskunnighet: – När ...

Återkommande bok- och skrivklubbar, ett omfattande mangabibliotek och unga läsambassadörer – folkbiblioteken i Söderköping, Gislaved och Halmstad har arbetat på olika sätt för att nå och engagera unga i sin verksamhet. Detta presenterade de under ett webbinarium med temat barnrätt i praktiken.

Hur påverkar artificiell intelligens våra relationer? Vad händer med privatlivet i en uppkopplad värld? Under hösten 2024 möttes läsare och teknikexperter i en nyskapande bokcirkel för att bland annat utforska dessa framtidsfrågor. Med science fiction-romaner som utgångspunkt och forskare som samtalspartners skapades ett forum där teknikens möjligheter och utmaningar belystes ur både mänskliga och samhälleliga perspektiv.

När bibliotekarien Sanna Gunnare började läsa Ann-Helén Laestadius bok för personer med intellektuell funktionsnedsättning i Kiruna blev det startskottet för en resa som ledde fram till ett uppskattat författarbesök med Ann-Helén Laestadius. Genom högläsningen och besöket skapades inte bara läsglädje utan också givande samtal om livet i staden och stadsflytten. När Sanna Gunnare började jobba på Kiruna stadsbibliotek 2022 blev ett av hennes uppdrag att ansvara för bibliotekets arbete för prioriterade grupper. – Jag utbildade mig till bibliotekarie ganska sent i livet. Tidigare hade jag en kandidatexamen i fonetik som jag byggde på med en masterutbildning i biblioteks- och informationsvetenskap. Innan jag hamnade på stadsbiblioteket jobbade jag i nio år på en gymnasieskolas bibliotek i Kiruna, säger Sanna. Eftersom det ingår i min tjänst att ...

En helt prestige- och prestationslös bokcirkel där man läser det man vill, och pratar om det man läst med andra, om man vill. Kan det vara något för folkbiblioteket? Ja, det menar Simon Lundin som tillsammans med två kollegor håller i en tyst bokcirkel på Malmö stadsbibliotek.

Hur kan folkbibliotek arbeta med barnrätt i praktiken? Det är temat för en webbinarieserie som Digiteket arrangerar tillsammans med ett antal regionala biblioteksverksamheter. Utvärdera mer med barn och räds inte för att släppa på den egna kontrollen – så löd två råd från de inbjudna gästerna vid det första tillfället. För att möjliggöra för personal på folkbibliotek att utveckla sitt barnrättsarbete samarbetar några regionala biblioteksverksamheter med att arrangera en serie webbinarier på olika teman tillsammans med Digiteket: Barnrätt i praktiken. Under hösten 2024 sker samarbetet med Region Jönköpings län, Region Kalmar län, Region Uppsala och Västra Götalandsregionen. Under 2025 är tanken att webbinarieserien ska fortsätta med andra regioner.    Mot bakgrund av Kulturrådets satsning Läsfrämjandelyft för folkbibliotek har höstens två tillfällen temat läsfrämjande barnrättsarbete. Detta första ...

Fyra norrbottniska kommuner har samarbetat i ett projekt för att främja läsning hos ungdomar med hjälp av digitala verktyg. Detta har lett framtill bland annat VR-upplevelser, Booktok, miniatyrböcker, AI-mordgåtor och en epa-bokklubb. I denna artikel berättar två av deltagarna i projektet om hur det gick och vilka lärdomar de fått med sig.

Hur kommer det sig att folkbibliotekens utbud av digitala böcker ser så olika ut hos olika bibliotek fastän många delar samma distributör och tekniska gränssnitt? Vilka möjligheter finns för bibliotek att själva påverka för att kunna erbjuda en bättre biblioteksanpassad och användarvänlig tjänst? För att förstå detta och andra klurigheter har Biblioteksutveckling Sörmland tillsammans med bibliotekspersonal i regionen arbetat fram en visuell ekologi för digitala böcker. Digiteket har ställt några frågor till Jessica Malmström, biblioteksutvecklare på region Sörmland, och Anna Corlin, bibliotekarie i Strängnäs, om den nya visualiseringen. Varför behövs en visuell ekologi för digitala böcker på folkbibliotek? – Vi upplever själva att det är svårt att på djupet förstå hur system och aktörer hänger ihop. Flödet för den digitala boken i bibliotekssystemet är komplext. ...

I början av 2023 besökte personal från Nordmalings bibliotek skolklasser i lågstadiet för att högläsa och samtala om boken Historien om Bodri av Hédi Fried. Boken skildrar Förintelsen ur ett barnperspektiv. I den här artikeln skriver skolbibliotekarien Moa Wållberg om hur det var att läsa en bok med ett så tungt innehåll för barn och varför det är viktigt.

Våren 2019 startade Växjö bibliotek boktipstjänsten Bokakuten. En digital tjänst där lässugna får personliga boktips. I den här artikeln berättar bibliotekarierna Mathilda Bosnjak och Sofie Petersson om hur tjänsten fungerar och varifrån de fick idén.  

Kan vi tala om kvalitet för barnlitteratur utifrån hur böcker är skrivna och utformade, eller bör barnlitterär kvalitet bedömas utifrån vad barnen uppskattar?  I samarbete med Biblioteksutveckling i Västra Götalandsregionen arrangerade Digiteket webbinariet “Barnboksbeståndet – om kvalitet och barns delaktighet” som nu finns tillgängligt att se i efterhand.