Digitala böcker på folkbibliotek – hur funkar det egentligen?

Hur kommer det sig att folkbibliotekens e-boks-utbud ser så olika ut hos olika bibliotek fastän många delar samma distributör och tekniska gränssnitt? Vilka möjligheter finns för bibliotek att själva påverka för att kunna erbjuda en bättre biblioteksanpassad och användarvänlig tjänst? För att förstå detta och andra klurigheter har Biblioteksutveckling Sörmland tillsammans med bibliotekspersonal i regionen arbetat fram en visuell ekologi för digitala böcker.

Digiteket har ställt några frågor till Jessica Malmström, biblioteksutvecklare på region Sörmland, och Anna Corlin, bibliotekarie i Strängnäs, om den nya visualiseringen.

Varför behövs en visuell ekologi för digitala böcker på folkbibliotek?

– Vi upplever själva att det är svårt att på djupet förstå hur system och aktörer hänger ihop. Flödet för den digitala boken i bibliotekssystemet är komplext. Både när det gäller vad som händer med den faktiska bokfilen och med den metadata som följer med boken. Det är ofta en kedja av faktorer som påverkar hur det till slut ser ut. Olika aktörer har också olika roller och det finns intressekonflikter som påverkar både hur de agerar och samspelet dem emellan.

– Vi ser också att det finns en tendens hos biblioteken att behandla de digitala böckerna mer som databasabonnemang än som litteratur. Det vill säga, det finns en förväntan att det ska fungera så mycket som möjligt på automatik. Risken är då att biblioteken inte upptäcker brister i användarupplevelsen, glömmer bort att ha läsaren i fokus och inte tar tillvara på möjligheterna att använda det digitala beståndet i sitt läsfrämjande arbete. För att vi på biblioteken ska kunna arbeta med det digitala beståndet på ett likvärdigt sätt som med det fysiska behöver vi öka vår kunskap om de digitala tjänsterna, om hur de fungerar och varför. Vi behöver kunna påverka så att tjänsterna blir bättre för våra användare. Vi tror att den visuella ekologin för digitala böcker kan vara ett stöd i att uppnå detta.

Vilken nytta tänker ni att personal på biblioteken kan ha av en visuell ekologi?

– Vi hoppas att ekologin blir ett verktyg i det mediestrategiska arbetet genom att 

• öka medvetenheten kring det digitala beståndet och det löpande arbetet med digitala böcker
• bidra till en gemensam vokabulär, både för oss internt i biblioteksvärlden och i samtal med externa aktörer
• bidra till bättre förståelse för vad vi själva kan påverka
• vara ett stöd vid upphandling
• vara ett stöd i strävan mot mer användarvänliga tjänster.

Vilka är era viktigaste insikter efter arbetet?

– Det är nog insikten att vi behöver känna ett större ägarskap för det digitala utbudet. Vi behöver bättre dra nytta av vår bibliotekariekompetens i arbetet med de digitala böckerna och arbeta aktivt med inval, utbud och beståndsvård, precis som vi gör med det fysiska beståndet. Men eftersom det digitala bokflödet fungerar på ett annat sätt än det tryckta behöver vi andra kunskaper. Vi måste helt enkelt behandla den digitala litteraturen på delvis andra sätt för att den ska fungera på motsvarande sätt som den fysiska.

– Vi behöver också bli bättre på att kommunicera med leverantörer och distributörer, och veta vad det är vi ska fråga efter. För att kunna ställa krav och föra diskussioner med rätt part är det viktigt att förstå vilka roller och relationer de olika aktörerna har. Ingen av aktörerna i flödet har full förståelse för helheten eller för vad konsekvenserna blir för resten av flödet. Den helhetsbilden behöver vi i biblioteksvärlden därför hitta själva.

– En annan insikt som vi tar med oss från arbetet är att folkbiblioteken som samlad aktör tjänar på att formulera gemensamma krav för att få bättre digitala tjänster. Som enskilt bibliotek och mindre aktör är det svårt att få gehör för krav eller utvecklingsförslag till en distributör. Det här kräver i sin tur att vi bättre förstår vad som är bibliotekens gemensamma behov. Ofta kan det se ut som om olika bibliotek har mycket olika behov, men vi tror att alla bibliotek har samma behov av flexibla tjänster. Alltså att det ska vara möjligt att göra inställningar och välja olika alternativ utifrån den situation som biblioteket är i för tillfället.

Vad händer nu?

– Här i Sörmland kommer vi att utforska hur ekologin kan användas som stöd i det mediestrategiska arbetet, och för att jobba för effektivare arbetssätt tillsammans.

– Kanske kan ekologin ge inspiration till bibliotek att våga arbeta mer aktivt med samverkan kring digitala böcker på nya sätt? Samverkan innebär inte, som vi ser det, att folkbiblioteken lämnar över ansvaret för den egna verksamheten. Men vissa stötestenar kan bara lösas genom att vi som folkbibliotek talar med gemensam röst. Om fler har kunskap om system och flöden ökar vi också vår kapacitet att tillsammans driva en biblioteksutveckling som gynnar alla, oavsett var i landet det är. 

Se visualiseringen