Inspirationsartiklar

Anne-Marie Körling är lärare, författare och har varit läsambassadör. Hon belyser i föreläsningen sin djupa relation till läsning, präglad av barndomsminnen och familjens kulturarv. Hon betonar vikten av förebilder i litteraturen, hur berättelser kan användas för att reflektera över livets olika skeden, och framhäver att rätt presentation av böcker kan väcka läslust. Genom att låta böckerna "tala" och genom högläsning visar hon hur litteraturen kan engagera och inspirera.

Vad är en biblioteksmaskot och hur kan den vara en del av det läsfrämjande arbetet för barn? Tre bibliotekarier i Lunds kommun berättar om arbetet med att ta fram den läsfrämjande maskoten Läsius.

Biblioterapi, det vill säga användandet av litteratur i syfte att förbättra den psykiska hälsan eller välbefinnandet är en kreativ terapiform som blivit alltmer populär i stora delar av världen under de senaste decennierna. Trots detta tvekar en del svenska bibliotek och bibliotekarier fortfarande inför att arbeta med biblioterapi. Det tycks finnas ett behov av fördjupad kunskap om vad biblioterapi är, hur det kan fungera och vad som krävs av dem som ska utföra biblioterapi för att många ska våga ge sig i kast med metoden. Denna artikel har som syfte att bemöta ett sådant behov.

Hur kan biblioteket arbeta fördjupat tillsammans med förskolan för att stärka små barns språkförmåga, flerspråkighet och självkänsla? Cecilia Rosengren, bibliotekarie på Husiebiblioteket i Malmö, och pedagoger på två förskolor i området Almgården såg en möjlighet att samarbeta i ett projekt för att stärka barns delaktighet, identitet och språkutveckling.

Under 2023 tog Biblioteken i Malmö emot över hundra unga Läsambassadörer, som ett sätt att erbjuda lovlediga ungdomar ett givande sommarjobb. Ungdomarna fick också undersöka hur den egna målgruppen uppfattar bibliotekets satsning Sommarboken.

Annika Wig från Skövde kommun har arbetat med Sommarboken för den anpassade grundskolan i Tidaholm. Genom att samarbeta med skolans personal och kollegan Katarina Larson, var målet att inkludera så många barn som möjligt. Med finansiering från Vastra Götalandsregionen kunde hon organisera författarbesök och inhandla extra böcker. Med tre lyckade träffar, där eleverna bland annat deltog i kreativa aktiviteter och utforskade bibliotekets resurser, blev projektet en succé.

Hugo Ewald Hurinsky har skrivit en lättläst bok om källkritik på nätet för unga. Här kan du läsa en intervju med Hugo och även ta del av hans föreläsning på MIK-dagen 2023.

Kan vuxna bli bättre läsfrämjare genom att lyssna mer på barn? Hur kan biblioteken bli bättre på att fånga upp unga läsares röster och ge dem inflytande över bokbeständet? Forskaren Martin Hellström gräver mer i dessa frågor.

Emma Majberger är frilansande skönlitterär översättare engagerad i Översättarcentrum och Författarförbundet. Hon lyfter fram betydelsen av flerspråkighet och läsning genom sitt deltagande i projektet Världens läsare. Hon besöker översättare, bibliotek runtom i Sverige, engagerar barn och ungdomar i språkfrågor och lyfter fram flerspråkighet som en tillgång. 

Tina Mackic är regissör och författare och skapare av "Sommarskuggan". I ett samtal med Annsofie Andersson diskuteras den betydelsefulla roll figuren spelar i barns liv, från att engagera dem i litteratur till att erbjuda tröst på sjukhus. Hon lyfter också de böcker hon skrivit om karaktären och hur den fick sitt karakteristiska utseende.

I denna MIK-utsikt tar Mathias Cederholm upp den tilltagande misstron mot bilder som visat sig under Israel-Hamas/Gazakriget, ljugande chattbotar och en amerikansk diskussion om attacker på vetenskapssamhället och demokratin. Men också en 16-årig fact-checker, hur man kan skapa ”fake news” i skolan och en antologi om unga och medier. Samt det där med ”interoperabilitet” som ett sätt att få sociala medier att bli mer som användarna vill ha dem.

Emma Majberger är frilansande skönlitterär översättare engagerad i Översättarcentrum och Författarförbundet. Hon lyfter fram betydelsen av flerspråkighet och läsning genom sitt deltagande i projektet Världens läsare. Hon besöker översättare, bibliotek runtom i Sverige, engagerar barn och ungdomar i språkfrågor och lyfter fram flerspråkighet som en tillgång. 

Biblioteken som tankesmedjor en podcastserie med kortare intervjuer och reportage som kommer att publiceras under 2023 och 2024. Avsnitten är tänkta som en inspiration för alla som är engagerade i biblioteksfrågor, demokratins utveckling och digitaliseringens effekter.

Kvalitet och kvalitetslitteratur är begrepp som alla bibliotekarier måste förhålla sig till. Men vad betyder egentligen kvalitet i ett litteratursammanhang? Och hur omsätts kvalitetsperspektiv på litteratur i konkret bibliotekspraktik? Detta och mycket mer försöker forskaren Karl Berglund ta reda på i denna text.

Högläsning kan vara en givande och rolig metod att arbeta läsfrämjande på, även för en ung eller vuxen målgrupp. Men för den som aldrig testat att högläsa kan det dock kännas svårt och som ett stort steg att komma igång. I den här korta guiden har Digitekets redaktör Maria Lorentzon därför punktat ner tio tips som en hjälp på vägen.

I den här intervjun berättar Elisabet Johansson och Rebecka Hinn, utvecklingsledare på myndigheten, om vilket uppdrag Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor har och på vilket sätt myndigheten är relevant för biblioteksmedarbetare. De tipsar samtidigt om några relevanta rapporter och material som myndigheten tagit fram.

Tina Mackic är regissör och författare och skapare av "Sommarskuggan". I ett samtal med Annsofie Andersson diskuteras den betydelsefulla roll figuren spelar i barns liv, från att engagera dem i litteratur till att erbjuda tröst på sjukhus. Hon lyfter också de böcker hon skrivit om karaktären och hur den fick sitt karakteristiska utseende.

Våren 2021 startade bibliotekarierna Paula Bueno och Fatou Camara upp bokklubben Lätta Tyngden på ungdomsavdelningen PUNKTmedis vid Tranströmerbiblioteket i Stockholm. Bokklubben är tänkt att vara en plattform där ungdomar erbjuds ett tryggt sammanhang där de genom samtal om litteratur får inspiration och gemenskap. 

Språk och kommunikation är avgörande för barns utveckling och lärande, det är forskningen enig om. Vilka metoder och arbetssätt främjar språk- och läsutveckling hos små barn? Vilken plats kan leken ha på biblioteket? Kan folkbiblioteken integrera lek för att främja berättelser och läsning? 

Kristina Göransson och Britt-Inger Rörborn från Bergs kommun startade “EPA book club” för att försöka möta det sjunkande läsintresset bland unga killar. De kombinerade skolans och bibliotekets resurser och involverade influencern Felix Eriksson och författaren Pär Sahlin i projektet. Bokklubben, där de också bjöd på pizza och läsk, blev en stor succé.

Tina Mackic är regissör och författare och skapare av "Sommarskuggan". I ett samtal med Annsofie Andersson diskuteras den betydelsefulla roll figuren spelar i barns liv, från att engagera dem i litteratur till att erbjuda tröst på sjukhus. Hon lyfter också de böcker hon skrivit om karaktären och hur den fick sitt karakteristiska utseende.

Det är inlevelsen i fiktionen som leder till den djupare förståelsen av livet och världen. Detta visar tydligt en lång rad vetenskapliga undersökningar av läsande barn och unga, som får tänka och samtala kring det lästa på ett öppet sätt där deras egna tankar lyfts upp, synliggörs och utgör grunden för samtalen. Litteraturläsningen och skönlitteraturens fiktionella och estetiska förutsättning behöver lyftas i sin egen rätt i allt läsfrämjande arbete.

I det senaste avsnittet av Angelägen forskning diskuteras bevarandet av muntliga berättartraditioner inom Sveriges nationella minoritetsspråk, och hur folkbibliotek kan spela en större roll i detta. Programmet, som spelades in på Bokmässan i Göteborg 2023, belyser de utmaningar som finns kring läs- och skrivkunnigheten i dessa språk, och utforskar strategier för att främja deras användning i tryckt form.

I denna MIK-utsikt tar jag upp några aspekter på problem i vår digitala informationsvärld i anslutning till de förfärliga händelserna i Israel/Gaza. Sedan följer en rad nya iakttagelser från AI-fronten, samt en liten koll på vaccinmotståndare som sprider konstigheter om WHO.