Inspirationsartiklar

Nu är Digitekets statistik från förra året äntligen på plats och i denna artikel presenterar vi det mest relevanta. Vilka kurser var mest populära och vilka artiklar var de mest lästa? Vilka regioner ligger i topp och vilka kommuner är bäst när det gäller användning av Digiteket? Allt detta och mycket mer hittar du i denna artikel om året som gått fylld av siffror, staplar och procentenheter.

Det pratas ofta om att barn och unga ska göras delaktiga i olika sammanhang, men det är inte alltid självklart vad som menas då delaktighet kan göras på många sätt och ta sig olika former. I den här artikeln belyses olika perspektiv på barn och ungas delaktighet och medskapande i relation till folkbibliotek och läsning.

Tonläget i den folkliga debatten har höjts och fler tjänstepersoner utsätts för hot och hat. Många aktörer har dragit sig undan från det offentliga rummet och demokratin är ifrågasatt. Biblioteken ska enligt bibliotekslagen välkomna alla och verka för det demokratiska samhällets utveckling genom kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning. Hur kan folkbiblioteken möjliggöra konstruktiva och civiliserade möten mellan meningsmotståndare i en politiskt turbulent tid?  

Allt fler bibliotek arbetar idag med att skapa beredskap i sina verksamheter och vissa har också fått utpekade roller i den kommunala beredskapsplaneringen. I detta avsnitt av Angelägen forskning fördjupas kunskapen om vilka hot som kan komma att riktas mot biblioteksverksamheten.

Personalen på Oxiebiblioteket i Malmö har tillsammans med scenkonstkollektivet Kollaborativet inrett ett sinnligt rum dit barn och unga från anpassad skola bjudits in att upptäcka och uppleva. Med hjälp av taktila material, ljus och ljud ville de skapa en berättelse bortom orden som i sin tur öppnar upp och breddar begreppet läsfrämjande. I den här artikeln skriver kulturpedagog Tove Mörkberg om projektet och vad Extraspråkligt berättande innebär.

Gammelstads bibliotek i Luleå blev inspirerade av den uråldriga traditionen sagoberättande vid lägereld. I sitt lilla bibliotek har de byggt upp en magisk skog och lånar aspekter från rollspelens värld för att introducera barn till böcker och läsning. En utsänd från Region Norrbotten fick vara med på sagostunden. Bibliotekarierna Annika Riekkola och Hanna Eitzenberger fick idén till sagostunderna när de deltog i ett webbinarium med bibliotek från båda sidor av Bottenviken. – Ett av biblioteken hade haft jubileum och därför också många sagostunder för både vuxna och barn och en av bibliotekarierna där sa ”om man läser sagor, då måste man ha en lägereld”. Det glimmade verkligen kring deras berättande och det var det som satte fart på vår fantasi, menar Annika. Vi vill göra ...

I det här poddavsnittet möter vi Cecilia Gärdén som samtalar med Julia Pennlert om delat lärande på bibliotek och mer specifikt om hur chefer kan stödja bibliotekspersonalens kompetensutveckling inom läsfrämjande och litteraturförmedling.

Vilket uppdrag har Skolverket, i synnerhet när det gäller skolbiblioteksverksamhet? På vilket sätt är det relevant för folkbiblioteksmedarbetare att ha kännedom om myndighetens arbete?

Skolbibliotek och folkbibliotek har båda ett läsfrämjande uppdrag gentemot barn och unga, oavsett om det gäller läsning för lärande eller läsning för nöje. Den här kunskapsöversikten går igenom aktuella internationella studier och ger en bild av hur skolbibliotek arbetar med läsfrämjande och vad folkbibliotek kan lära sig och inspireras av från skolbibliotekens arbete. I översikten ges forskningen om skolbibliotekens läsfrämjande arbete störst utrymme. 

Lunds stadsbibliotek var tidigt ute med att föra KulturCrew-modellen in i biblioteksverksamheten. I den här texten berättar medarbetarna på Lunds stadsbibliotek om vad KulturCrew-initiativet konkret lett till i biblioteksverksamheten, om sina erfarenheter och sina tips.

I det här poddavsnittet möter vi Ola Pilerot som samtalar med Julia Pennlert om begreppet forskningsbaserat arbetssätt, vad begreppet består av och hur det kan ta sig ut i den konkreta verksamheten. Under samtalet diskuteras också folkbibliotekens omvärldsbevakning utifrån färska forskningsresultat.

Nu finns KB:s material Bibliotek och beredskap sammanfattat i en 20 minuter lång film. Filmen kan exempelvis användas som ett underlag för en gemensam kunskapshöjning på arbetsplatsen.

Det sägs att man lär sig mycket mer av sina misslyckanden än av sina framgångar. Detta är något som Ebba Metsmaa, Hannes Menberg Svensson och Johanna Aspelin på Kirsebergsbiblioteket i Malmö har tagit fasta på. De ville starta en biblioteksklubb för och tillsammans med unga, men det visade sig vara mycket svårare än de hade väntat sig. Här delar de med sig av viktiga lärdomar och reflektioner som de fick längs vägen.

I den här vetenskapliga artikeln utforskas utmaningarna och strategierna för att främja läsning på Sveriges nationella minoritetsspråk. Med utgångspunkt i de unika förutsättningarna för dessa språk tas befintlig forskning från såväl Sverige som internationellt upp. Artikelns syfte är att ge folkbiblioteken verktyg och metoder för att stärka minoritetsspråken och kulturerna de bär på, samt att lyfta fram vikten av delaktighet och representation i detta arbete.

Det är lätt att drabbas av panik när man läser nyheter om lösenordsläckor. Men hur vet jag om just min e-postadress har läckt ut och hamnat i fel händer? Och hur ska jag göra om jag har drabbats? Här kommer några enkla tips.

I det här poddavsnittet möter vi Jenny Johannisson som i samtal med Julia Pennlert talar om hur den kulturpolitiska styrningen av läsfrämjande insatser har gått till och hur den går till, vilka utmaningar som finns och om huruvida det går att dra några slutsatser kring framgångsfaktorer för sådan styrning.

Hur kan vi tillsammans öka vår litteraturkännedom för att bli bättre på att tipsa om böcker för barn och unga? Den frågan ställde sig barn- och ungdomsbibliotekarien Maria Höglund Boberg på Smedjebackens bibliotek. Under en av Kulturrådets frukostträffar blev hon inspirerad till att skapa interna bokpåsar för all personal att läsa och samtala om. Nu utgör de kollegiala bokpåsarna en av flera delar som ingår i Smedjebackens alldeles egna Läsfrämjandelyft.

I det här poddavsnittet möter vi Julia Pennlert och Lisa Ohlsson Dahlqvist, som i samtal talar om tillgänglig läsning och hur detta är en viktig förutsättning för att kunna delta i den demokratiska processen. Vi lyssnare får en översikt över MTMs verksamhet och några av de olika sätt som de tillgängligör läsning men också en fördjupning kring hur tillgänglig läsning är så mycket mer än bara format.

Depåbiblioteket är ett nationellt fjärrlånemagasin som byggs upp av donationer från bibliotek runt om i landet. Lånecentralen förmedlar lån både från depåbibliotekets och Umeå stadsbiblioteks samlingar till bibliotek i Sverige och ibland också utlandet. Tillsammans utgör dessa båda Sveriges depåbibliotek och lånecentral (SDLC).

Biblioteket i Östhammar har arrangerat sagostunder där högläsning kombineras med legobyggande. Ett lyckat koncept som uppmuntrar barn till eget skapande, vidgar deras inlevelseförmåga och väcker fantasin. Julia Lindell, student och praktikant på Biblioteksutveckling Region Uppsala, skriver här om idén bakom aktiviteten och varför fler bibliotek borde testa på kreativt legobyggande med högläsning. Sedan 2019 har aktivitetsdagen ”Hela huset är ditt” genomförts i kulturhuset Storbrunn i Östhammar, där även kommunens folkbibliotek är beläget. Här anordnas flera lovaktiviteter för kommunens barn. I år var temat för aktivitetsdagen Lego och ballonger. Ett tema som inspirerade Anna Forsström, barn- och ungdomsbibliotekarie på Östhammars bibliotek, att kombinera högläsning med legobyggande. Att gestalta sina tankebanor Idén bakom att använda legobyggande som metod går delvis att återfinna hos Biblioteksutveckling Region Uppsala, som ...

Har läsning alltid varit ett socialt fenomen? Och hur hänger dagens Shared Reading-rörelse ihop med upplysningstidens litterära salonger och folkrörelsernas läsfrämjande insatser under 1800- och 1900-talet? Detta och mycket mer får du svar på i denna vetenskapliga artikel skriven av universitetsadjunkt Kristin Johansson.

Hur ser vi på professionella misslyckanden och hur tar vi tillvara på dem? Kan ett bejakande av misslyckanden både bidra till ett bättre arbetsklimat och till en möjlighet att utveckla organisationen? Vad är egentligen ett misslyckande? Detta är frågor som Region Örebro län frågat sig och arbetat med under en längre tid.

I Göteborg satte projektet Bokstart igång redan 2014 som ett pilotprojekt för att främja språkutveckling och läslust bland barn i ekonomisk utsatthet. Genom hembesök och aktiviteter på lokala bibliotek delas bokgåvor ut och vårdnadshavare informeras om vikten av att främja barns språkutveckling tidigt i livet. I denna text ser Gertrud Widerberg, en av samordnarna för Bokstart i Göteborg, tillbaka på de senaste tio åren och hur arbetet förändrats.

I det här poddavsnittet möter vi Sandra Hillén och Emma Berge Kleber, som i samtal med Julia Pennler talar om sin forskning i anslutning till läsfrämjande för barn och unga. De talar bland annat om hur pandemin påverkat biblioteken på många olika sätt och om hur läsfrämjande allt som oftast kan talas om som ett insrumen för att nå något annan slags effekt än just läsning för läsnings skull.