Inspirationsartiklar

Depåbiblioteket är ett nationellt fjärrlånemagasin som byggs upp av donationer från bibliotek runt om i landet. Lånecentralen förmedlar lån både från depåbibliotekets och Umeå stadsbiblioteks samlingar till bibliotek i Sverige och ibland också utlandet. Tillsammans utgör dessa båda Sveriges depåbibliotek och lånecentral (SDLC).

Biblioteket i Östhammar har arrangerat sagostunder där högläsning kombineras med legobyggande. Ett lyckat koncept som uppmuntrar barn till eget skapande, vidgar deras inlevelseförmåga och väcker fantasin. Julia Lindell, student och praktikant på Biblioteksutveckling Region Uppsala, skriver här om idén bakom aktiviteten och varför fler bibliotek borde testa på kreativt legobyggande med högläsning. Sedan 2019 har aktivitetsdagen ”Hela huset är ditt” genomförts i kulturhuset Storbrunn i Östhammar, där även kommunens folkbibliotek är beläget. Här anordnas flera lovaktiviteter för kommunens barn. I år var temat för aktivitetsdagen Lego och ballonger. Ett tema som inspirerade Anna Forsström, barn- och ungdomsbibliotekarie på Östhammars bibliotek, att kombinera högläsning med legobyggande. Att gestalta sina tankebanor Idén bakom att använda legobyggande som metod går delvis att återfinna hos Biblioteksutveckling Region Uppsala, som ...

Har läsning alltid varit ett socialt fenomen? Och hur hänger dagens Shared Reading-rörelse ihop med upplysningstidens litterära salonger och folkrörelsernas läsfrämjande insatser under 1800- och 1900-talet? Detta och mycket mer får du svar på i denna vetenskapliga artikel skriven av universitetsadjunkt Kristin Johansson.

Hur ser vi på professionella misslyckanden och hur tar vi tillvara på dem? Kan ett bejakande av misslyckanden både bidra till ett bättre arbetsklimat och till en möjlighet att utveckla organisationen? Vad är egentligen ett misslyckande? Detta är frågor som Region Örebro län frågat sig och arbetat med under en längre tid.

I Göteborg satte projektet Bokstart igång redan 2014 som ett pilotprojekt för att främja språkutveckling och läslust bland barn i ekonomisk utsatthet. Genom hembesök och aktiviteter på lokala bibliotek delas bokgåvor ut och vårdnadshavare informeras om vikten av att främja barns språkutveckling tidigt i livet. I denna text ser Gertrud Widerberg, en av samordnarna för Bokstart i Göteborg, tillbaka på de senaste tio åren och hur arbetet förändrats.

I det här poddavsnittet möter vi Sandra Hillén och Emma Berge Kleber, som i samtal med Julia Pennler talar om sin forskning i anslutning till läsfrämjande för barn och unga. De talar bland annat om hur pandemin påverkat biblioteken på många olika sätt och om hur läsfrämjande allt som oftast kan talas om som ett insrumen för att nå något annan slags effekt än just läsning för läsnings skull.

Vilka kunskaper och kompetenser behöver bibliotekarien för att kunna arbeta med det läsfrämjande uppdraget? Jenny Lindberg, universitetslektor vid Högskolan i Borås, ger i den här artikeln en övergripande bild av de centrala kompetenser som spelar in i bibliotekariens läsfrämjande och litteraturförmedlande uppdrag. Den avslutande delen utgörs av en diskussion om bibliotekariens unika professionella kompetens och hur den kan ges spelrum på arbetsplatsen.

I denna text berättar journalisten Frida Dam Bergstedt om ett forskningsprojekt där bibliotek och lokala nyhetsmedier anordnade gemensamma aktiviteter med syfte att stärka demokratin.

Att hålla i visningar av biblioteken kan vara både svårt och utmanande. I ett försök till att inspirera biblioteksmedarbetare till att bli bättre på att hålla visningar så pratar Digiteket i denna text med en museipedagog på Malmö museum.

Noa Arvanitis är en av alla unga i Malmö. För en kort tid sedan, i samband med att hon deltog i ett undersökande kommunkoreografprojekt på biblioteket, återupptäckte Noa biblioteket som plats och dess möjligheter. Under projektredovisningen visade Noa ett intresse av att prata om och dela med sig av sina erfarenheter och tankar om biblioteket, dess roll och fokus på unga.

Språktåget samlar de tre yrkesgrupperna bibliotekarier, logopeder och sjuksköterskor inom barnhälsovården, så kallade BHV-sjuksköterskor, i deras gemensamma uppdrag att främja små barns språkutveckling genom att inspirera vårdnadshavare till att prata, ramsa, sjunga och läsa tillsammans med sina barn.

I detta tillfälle av Angelägen forskning står rösten, ljudet och samtalet som en del av det läsfrämjande arbetet i fokus. I samtalet medverkar Sirpa Bark och Julia Pennlert från Bibliotekshögskolan vid Högskolan i Borås samt Linda Willander, bibliotekschef vid Ystads stadsbibliotek.

Biblioteken som tankesmedjor en podcastserie med kortare intervjuer och reportage som kommer att publiceras under 2023 och 2024. Avsnitten är tänkta som en inspiration för alla som är engagerade i biblioteksfrågor, demokratins utveckling och digitaliseringens effekter.

I denna kunskapsöversikt presenteras en kartläggning av de centrala aktörerna för främjandet av läsning på nationell, regional och lokal nivå, samt hur deras uppdrag, ansvar och roller ser ut. I översikten ges också en inblick i det samspel som sker mellan offentliga organisationer och civilsamhället när det gäller läsfrämjande, med särskilt fokus på att identifiera delområden där samverkan är välorganiserad och inom vilka områden samverkan saknas.

När Wikipedia lanserades i januari 2001 var pedagogikforskaren Elza Dunkels en av skeptikerna. 22 år senare har hon svårt att begripa hur nätencyklopedin kunde dömas ut som en icke tillförlitlig källa. Nu hyllar hon i stället Wikipedia som en utmärkt plattform för utbildning och forskning.

Äntligen har så boken Verified: How to Think Straight, Get Duped Less, and Make Better Decisions about What to Believe Online av Mike Caulfield och Sam Wineburg släppts, en efterlängtad titel Mathias tidigare nämnt i sina MIK-utsikter. Boken är ett betydelsefullt bidrag från Caulfield och Wineburg, kända för deras arbete med källkritisk metodik. Med en djupdykning i lateral läsning som ett heuristiskt verktyg kombinerar boken noggranna beskrivningar och konkreta exempel med insiktsfulla reflektioner om informationshantering i dagens samhälle.

Barns och ungas delaktighet och inflytande är ett prioriterat område för Biblioteken i Malmö, BiM, liksom för de flesta folkbibliotek. Men hur arbetar biblioteken aktivt för att involvera barn och unga i sin verksamhet och finns det några konkreta metoder som visat sig framgångsrika?

Vad handlar studierna med fokus på barns och ungas läsning verkligen om? Vad räknas egentligen som läsning? Visar alla undersökningar samma tendens? Vem har egentligen tillfrågats i de här studierna? I samtalet pratar vi om hur den som arbetar på folkbibliotek med läsfrämjande och litteraturförmedling kan förhålla sig till medierapporteringen.

Den 26 oktober i år arrangerade Västra Götalandsregionen ett kunskapsseminarium om medie- och informationskunnighet, MIK. Följande text är manus till den föreläsning som Ulla Carlsson, professor vid Göteborgs universitet, höll under träffen.

Vid den nationella MIK-konferensen i Göteborg 2022 framhävdes betydelsen av regional samverkan för att stärka medie- och informationskunnighet. Konferensen resulterade i ett initiativ till att skapa ett interregionalt nätverk. Nätverket syftar till att bredda MIK-arbetet över olika samhällsområden och stärka de regionala aktörernas roll i att främja medie- och informationskunnigheten över hela landet. Pia-Marie Wehrling vid Västra Götalandsregionen berättar mer om detta arbete och det kunskapsseminarium som genomfördes under hösten.

Anne-Marie Körling är lärare, författare och har varit läsambassadör. Hon belyser i föreläsningen sin djupa relation till läsning, präglad av barndomsminnen och familjens kulturarv. Hon betonar vikten av förebilder i litteraturen, hur berättelser kan användas för att reflektera över livets olika skeden, och framhäver att rätt presentation av böcker kan väcka läslust. Genom att låta böckerna "tala" och genom högläsning visar hon hur litteraturen kan engagera och inspirera.

Vad är en biblioteksmaskot och hur kan den vara en del av det läsfrämjande arbetet för barn? Tre bibliotekarier i Lunds kommun berättar om arbetet med att ta fram den läsfrämjande maskoten Läsius.

Biblioterapi, det vill säga användandet av litteratur i syfte att förbättra den psykiska hälsan eller välbefinnandet är en kreativ terapiform som blivit alltmer populär i stora delar av världen under de senaste decennierna. Trots detta tvekar en del svenska bibliotek och bibliotekarier fortfarande inför att arbeta med biblioterapi. Det tycks finnas ett behov av fördjupad kunskap om vad biblioterapi är, hur det kan fungera och vad som krävs av dem som ska utföra biblioterapi för att många ska våga ge sig i kast med metoden. Denna artikel har som syfte att bemöta ett sådant behov.

Hur kan biblioteket arbeta fördjupat tillsammans med förskolan för att stärka små barns språkförmåga, flerspråkighet och självkänsla? Cecilia Rosengren, bibliotekarie på Husiebiblioteket i Malmö, och pedagoger på två förskolor i området Almgården såg en möjlighet att samarbeta i ett projekt för att stärka barns delaktighet, identitet och språkutveckling.