Gå direkt till innehållet
En samling mangaböcker i olika färger med bokryggen utåt står på en bokhylla.
Manga av Craig Stanfill , 2010. Licens: Creative Commons Erkännande Dela Lika 2.0. Bilden är bearbetad.

Med blod, svett och tårar – att bygga upp ett mangabibliotek

En fråga många bibliotek brottas med är hur de ska nå ut till målgruppen unga. Två bibliotekarier och manganördar i Gislaved bestämde sig för att bygga upp ett stort mangabestånd och dessutom involvera ungdomarna i processen. Här berättar de bland annat om hur det gick till när de byggde upp ett stort mangabibliotek, hur man skapar relationer med unga med hjälp av manga och anime och varför att arbeta med unga ibland är som att springa uppför ett berg.

Att arbeta med målgruppen unga är som att springa i motvind upp mot en bergstopp samtidigt som ungdomarna kör uppför berget i en Ferrari utan bromsar. När man själv har tagit sig upp till toppen är det inte alls ovanligt att ungdomarna redan ”swoshat” vidare till nästa bergstopp och man själv är ensam kvar, trött och smått frustrerad. Känner ni igen det?

Det är inte så att vi inte märker av ungdomstrenderna komma och börjar springa – för det gör vi. Det handlar mer om att vårt arbete är strukturerat på ett sätt som inte är gjort för att arbeta med målgruppen, något som kräver snabba beslut eftersom ungdomar kan vara ombytliga och inte alltid är så pålitliga. Ungdomarna vill mycket – nästan allt faktiskt – men när ska man ha tid för intressen och hobbyer då alla ställer krav och begär prestation?

Med det här i åtanke vill vi berätta om vår mangaavdelning för unga vuxna. Det är en avdelning som det visserligen tagit tid och ansträngning att bygga upp, men som är den populäraste avdelningen i biblioteket för målgruppen. Och avdelningen verkar vara här för att stanna.

EN animerad bild av kvinnor som båda bär kimono och har typiskt manga-utseende med stora ögon. Den till vänster har rött hår och den till höger har mörkbrunt hår.
Tea Andreasson till vänster och Kristina Serey Mendez till höger som AI-genererade mangafigurer skapade av dem själva med hjälp av verktyget Midjourney. Dessa används i marknadsföringen av mangaavdelningen och är ansiktena utåt för alla bibliotekets mangaaktiviteter. Licens: AI-genererad bild, troligtvis Public domain, PDM.

Vilka är vi?

Vi är Kristina Serey Mendez, barn- och ungdomsbibliotekarie med fokus på läsfrämjande arbete, och Tea Andreasson, gymnasie- och folkbibliotekarie. Kristina har arbetat som bibliotekarie i nio år och Tea i drygt elva år: två år som skol- och folkbibliotekarie på en F-6-skola och nio år som gymnasiebibliotekarie.

Utgångspunkt (foten på berget)

Vi arbetar på ett integrerat folk- och gymnasiebibliotek i Gislaveds kommun, som har en befolkningsmängd på cirka 30 000. Gymnasiet har cirka 1 300 elever och 200 anställda. Att jobba på ett integrerat bibliotek är alltid lite klurigt. Det är svårt att få den där relationen till ungdomarna som man behöver för att locka med dem i verksamheten eftersom vi inte kan fokusera på dem fullt ut då vi även har vårt uppdrag mot allmänheten. Genom åren har vi försökt skapa aktiviteter av olika slag för ungdomar på deras fritid i en mängd olika former, men ungdomarna har inte den relationen till vare sig oss eller biblioteket som behövs för att ryckas med och vilja spendera sin fritid med oss. En tendens hos ungdomarna vi möter är att man ser biblioteket mer som en studieplats än en plats för kultur och läsglädje. Läsandet finns där men upplevs mer som en studieform än en fritidsaktivitet, och är allt som oftast förknippat med olika krav och prestationer från skolans håll.

Man har alltså två olika uppdrag som ska genomföras samtidigt, med olika prioriteringar som krockar med varandra.

Folkbibliotekets verksamhet prioriterar tillgänglighet och öppettider hos inte bara huvudbiblioteket utan även alla kommunens filialer, medan skolbibliotekets uppdrag är mer strukturerat kring relationer med skolans lärare som ett stöd i skolans verksamhet, samarbete med skolpersonal och möjligheten att använda biblioteket inom alla skolans ämnen. Man har alltså två olika uppdrag som ska genomföras samtidigt, med olika prioriteringar som krockar med varandra. Skoleleverna har ingen egen bibliotekslokal utan samsas med alla kommunens invånare när det gäller både rum och tid. Rummet är med andra ord inte deras. Därför är det svårt att skapa den där relationen med dem som behövs för att kunna locka dem till att vara en del av verksamheten även på fritiden.

Hur var det tidigare?

Manga har varit trendigt bland ungdomar tidigare, med en intressekurva som kan liknas vid en bergochdalbana. Intresset för manga har peakat hårt under vissa perioder och sen fallit snabbt, upp och ner i omgångar. Senast den föll, på tidigt 2010-tal, var då man slutade att översätta manga till svenska. Då tappade vi en del av läsarskaran – de som inte kunde tillräckligt bra engelska. Varför det slutade översättas vet vi inte, men enligt våra bokhandlare, som vi pratar med lite titt som tätt, blev försäljningen av engelsk manga inte mindre under den tiden. Idag märker vi inte av att ungdomarna behöver översatta verk. Faktum är att även barn i mellanstadieåldern hellre läser sin manga på engelska än på svenska. Engelsk text förknippas inte längre lika starkt med prestationsångest, utan är kopplat till en lustfylld läsning. En generation som kommunicerar mycket med bilder och använder det engelska språket mycket genom sociala medier och online-spel är den vi jobbar mot nu. Det läsfrämjande arbetet bör även innefatta litteratur med bilder när målet är att bygga upp läsförståelse, mängdträning och läslust.

Även om den minskade mängden översättningar i början av 00-talet och runt 2010 gjorde att många svenska bibliotek slutade eller drastiskt minskade sina inköp av mangaböcker, så upplevde vi inte det som att läsandet av manga på engelska avtog hos gruppen ungdomar. Här kan det vara värt att påpeka att utifrån vad vi har kunnat se så har manga på engelska aldrig funnits på BTJ:s listor eller liknande inköpsresurser till de svenska bibliotekens förfogande. Upphandling av engelsk mangalitteratur fanns vid denna tidpunkt möjligtvis på några få bibliotek, men vad vi kunde se gjordes inte inköp av manga i någon större omfattning av folkbiblioteken. Ungdomarna anpassade sina läsvanor efter tillgängligheten, det vill säga de lånade inte mangaböcker på bibliotek längre eftersom böckerna inte fanns eller var inkompletta serier, utan läste istället online på olika plattformar. Här finns än idag ett problem med piratkopieringen på nätet, speciellt för bokhandlarna som specialiserar sig på att sälja manga, men å andra sidan säger vår kontaktperson på bokhandeln att det ändå har fört något positivt med sig. De läser manga online men vill ändå äga den fysiska serien. Tyvärr erbjuder inte de e-bokstjänster biblioteket har idag någon manga.

Sedan tidigare hade vårt bibliotek en del klassiska mangaserier för barn och ungdom. Naruto, One Piece och Fullmetal Alchemist fanns tidigare på svenska, till dess att översättningarna upphörde. De var då placerade på Hci/Serier tillsammans med grafiska romaner och seriealbum. Där fick de inte det utrymme vi tyckte de förtjänade, utan svaldes av de stora färgglada grafiska romanerna.

Varför ett mangabibliotek? 

Ett rum med boktråg fyllda med mangaserier. Närmast kameran syns en bok som det står "Akira" på. Längst bort i rummet sitter det hyllor med uppställda böcker på.
Mangatrågen. Foto av Tea Andreasson ©

Attack on Titan fick bli vårt startskott. Vi märkte att ungdomarna pratade mycket om denna tv-serie och hade diskussioner om innehållet, nu såg vi en möjlighet att öppna upp en mangaavdelning för unga och vuxna. Ungdomarna hade hittat ett intresse i anime – alltså manga som animerad film eller tv-serie – som även fanns representerad i tryckt format i form av manga och manhwa (koreansk manga). Var detta en chans att fånga upp en målgrupp som vanligtvis är svår att nå?

Vi såg hur Ferrarin började varva och vi sprang. Det var nu det hände.

Vi hade ett möte med kollegor där vi brainstormade fram mangatitlar inom olika genrer; vi ville naturligtvis att det skulle finnas något att läsa för alla. Jujutsu Kaisen, Monster, A Silent Voice, Your Name, I Think Our Son Is Gay, Goodnight Punpun och Akira var några av titlarna som skreks ut.

Vi har märkt att det ibland finns förutfattade meningar kring att vuxna inte läser manga. Det är långt ifrån sant. Vi har ett flertal låntagare i vår egen ålder som är mangaslukare. Det är många i vår generation som läst de äldre serierna (Akira, Ghost in the Shell, Naruto, One Piece osv.) och fortfarande värdesätter manga som litterär konstform. 

Farthinder (urval) 

Våren 2021 gjorde vi ett urval av manga att köpa in, vi hade tagit fram en hel lista med titlar. Planen var att köpa in de första tre i varje serie och sedan utöka efter intresse. Det vi inte hade räknat med i vår kalkyl var att serierna vi var intresserade av inte gick att köpa från vår upphandlade leverantör. Det resulterade i att vi fick vända oss till specialiserade leverantörer inom genren. Även för dessa var det svårt att få tag på de första delarna i de klassiska äldre bokserierna. Det blev ett väldigt pusslande med många bevakningslistor för att försöka få ihop vårt bestånd. De specialiserade bokhandlarna var änglar och hjälpte inte bara till med importer utan tipsade även om andra serier, som vi inte hade med på vår lista, eller titlar som vi kunde köpa in istället för serier som det inte gick att få tag på de första delarna i.

Därför frångick vi det klassiska bibliotekstänket och satte allt i alfabetisk titelordning med titelavgränsare istället. Det har senare visat sig vara något av det bästa vi gjort.

Idag är det mycket lättare att få tag på de första delarna i äldre serier. De allra flesta har börjat tryckas upp igen i och med att mangatrenden är på uppgång.

Var ska de stå? 

Hur skulle vi då göra med placeringen i biblioteksrummet? Vi ville inte att mangaböckerna skulle dränkas i vårt ordinarie bestånd. Vi beslutade oss för att återanvända en typ av boktråg som tidigare hade använts för cd-skivor. Idag har vi ett tråg med manga på barnavdelningen med mer barnanpassat innehåll och ett större mangatråg på vuxenavdelningen med innehåll riktat mot den äldre målgruppen. Vi valde trågen för att vi ville att besökarens första intryck av boken skulle vara framsidan, och inte bokryggen, eftersom vi tycker att de är väldigt visuellt tilltalande. På trågens andra sida valde vi att placera vårt bestånd av grafiska romaner och övriga seriealbum. Vårt mål var att försöka skapa en slags oas av text och bildkonst.

Vi insåg ganska snabbt att de flesta låntagarna inte hade någon aning om vem författarna till mangaböckerna var men kände däremot till namnet på specifika titlar. Vi tror att detta till stor del berodde på att de sett animeserien och därför ville läsa mangaserien som den var baserad på. Därför frångick vi det klassiska bibliotekstänket och satte allt i alfabetisk titelordning med titelavgränsare istället. Det har senare visat sig vara något av det bästa vi gjort. Det är nämligen inte alltid supertydligt på omslaget vem författaren till verket är. Dessutom är det inte ovanligt med ”spin-offs” av bokserier av andra författare än den ursprungliga. Idag har vi 198 olika mangaserier med sammanlagt 1 650 volymer och ett 30-tal fristående verk.

En närbidld på boktråg fyllda med mangaserier. Mellan böckerna sitter genomskinliga plastavdelare med text längst upp varje. På dem längst fram står det "Love me for who I am" och "My status as an assassin". Framför plastavdelarna syns två böcker med tecknade figurer i mangastil.
Mangatrågen. Foto av Tea Andreasson ©

Till en början kunde vi fylla trågen med alla delarna, men trots att mycket ständigt var utlånat så blev de snart överfulla. Nu har vi de första fem delarna i trågen och resterande i öppet magasin. Det är långt ifrån optimalt, då gymnasieeleverna har begränsad tillgång till vår nedervåning (där det öppna magasinet står). Anledningen till detta är att nedervåningen sedan långt tid tillbaka är tillgänglig endast för allmänna låntagare och för grundskolan. Visst hade det varit superbt med en stor mangaavdelning, en hel våning, från golv till tak, bara manga, manga och åter manga – det är vår dröm. Men till dess att vi kan uppfylla denna dröm så är detta den bästa lösningen vi har. 

Vem ska läsa? 

Vi har haft tillfällen då vi köpt in serier som vi tror ska placeras på barnavdelningen, men vid genomläsning omplacerats på vuxenavdelningen. Ett roligt exempel är The Promised Neverland som handlar om en grupp söta föräldralösa barn på ett barnhem. Supergulligt och oskyldigt tills man får veta att … nä, vi ska inte spoila för er, köp in hela serien. Denna serie är fortfarande en av personalens favoriter, och när nya delar släpptes skickades böckerna från kontor till kontor eftersom så många ville läsa dem. Ett annat exempel är Everything is Fine (ledtråd: titeln ljuger). Ibland ringer vi till den specialiserade bokhandeln, som hjälpte oss i början av 2021, och frågar var vi ska placera en serie när vi inte riktigt kan avgöra det själva, eller ber om hjälp från våra ”spioner”. ”Spionerna” är ungdomar och vänner vi har kontakt med som läser mycket manga online. När vi ber dem så skummar de igenom våra inköpsförslag, och vi ber dem förklara vad (om något) som skulle kunna vara av en natur som kanske inte passar på just den hylla eller avdelning vi valt att placera den på. Det kan handla om både handling och bilder, eller en kombination av dessa. 

Ett papper med text och bilder sitter på en skrivplatta. Endast rubriken på pappret går att läsa och där står det "Mangabladet". Längst ner till höger i bild syns en laminerad tecknad figur med en text ovanför som inte går att urskilja.
Ett nummer av ”Mangabladet”. Foto av Tea Andreasson ©

Mangabladet 

2021 hade vi ett rätt smalt bestånd av våra egenvalda titlar, och vi vet sedan tidigare att det inte alltid blir superbra när medelålders tanter och farbröder ”bestämmer” vad ungdomarna vill läsa. Hur gör man då när man har en gymnasieskola med 1 300 elever? Vi tog fram ett häfte som vi ställde vid mangatrågen som vi kallade för Mangabladet. Där presenterade vi de nyaste titlarna och vilka böcker som var bibliotekariernas snackisar, men där fanns också en sida som hette ”To be continued …” där låntagarna själva fick skriva ner vilka fortsättningsdelar de tyckte vi skulle köpa in. Just detta har varit till stor nytta för oss bibliotekarier eftersom det gör att vi har mer koll på vilka serier som är populära bland låntagarna. För det är ju så att mangaserier kan bli många, många volymer långa (Mästerdetektiven Conan och One Piece är uppe i över 100 delar), och vi kan omöjligen köpa in allt eftersom vi har en begränsad budget. Sist i bladet kommer en sida där eleverna får önska nya titlar själva. I början köpte vi in nästintill alla inköpsförslag, vi ville ju ha ett brett bestånd och vi fördelade budgeten för att kunna uppnå detta. När vi nu har etablerat ett bestånd så har vi betydligt mindre budget att röra oss med, vilket är en utmaning på en avdelning som är så populär. Ska vi prioritera nya titlar eller fortsättningsdelar? Vi hade redan i februari 2024 gjort av med hälften av vår årliga budget bara på inköpsförslag på fortsättningsdelar.

Ungdomarna är numera väldigt duktiga på att interagera med oss och komma med förslag både i Mangabladet och personligen, men det har tagit några år för dem att kunna känna sig trygga med oss och för oss att kunna skapa personliga relationer med dem. När vi köper in böcker som inte är inköpsförslag brukar vi utgå från mangaböckernas egen ålderskategori, den står på baksidan av de flesta böcker och den stämmer oftast överens med hur vi själva tänker. Böcker som är klassade som E och A (E står för “Everyone” och A står för “All Ages” enligt den vanligaste ålderskategoriseringen för manga) gör sig till exempel bäst på barnavdelningen.

Mangakategorisering

E – Everyone / A – All Ages
Kan jämföras med den rekommenderade filmåldersgränsen barntillåten. Alla åldrar kan läsa boken.

Y – Youth
Kan jämföras med filmåldersgränsen från 11 år. Kan innehålla måttligt med grovt språk och en del referenser som kan vara svåra att förstå för yngre, men fungerar oftast bra för äldre låg- och mellanstadieelever, beroende på barnets mognad.

T – Teens
Från 13 år och uppåt. Kan innehålla något grovt språk och våldsamma scener. Även sexuell anspelning kan finnas.

OT – Older Teens
Unga vuxna. Kan jämföras med filmåldersgränsen 15 år. Kan innehålla en högre grad av grovt språk, våldsamma scener och sexuella situationer. Här kan man behöva läsa igenom boken innan man ställer ut den. Det kan förekomma extremt innehåll i dessa serier. Till exempel våldtäktsscener och suicidala handlingar – utan att de är alltför grafiska.

M – Mature / 18+
Vi köper väldigt sällan in M-manga då de tenderar att innehålla mycket och grova sexuella scener. Med tanke på vårt breda utbud av andra serier kan vi snabbt hitta en liknande serie som är kategoriserad i de lägre kategorierna.

Det har funnits tillfällen när någon skrivit ett inköpsförslag i häftet och andra låntagare direkt efter har kommenterat att boken är för sexuellt grafisk eller att handlingen är extremt misogyn eller liknande, så det finns även ett intresse hos ungdomarna att hyllan hålls fri från alltför grovt innehåll. Det finns naturligtvis titlar i tråget med jobbiga ämnen, men vi försöker hålla utbudet rent från böcker med alltför extremt innehåll.

Ibland säger vi direkt nej till inköpsförslag, om det är till exempel pornografiskt innehåll. Vissa böcker är dock gränsfall, och då blir avvägningen genast svårare. Måttliga sexuella referenser har vi inget problem med på vuxenavdelningen, utan det handlar mer om den övergripande handlingen eller grovt sexuellt explicita skildringar. ”Spionerna” hjälper oss med input här, vi brukar även diskutera innehållet med andra kollegor. Den senaste boken vi köpte in som har tveksamt innehåll kommer att få gå upp för diskussion med gymnasiebibliotekets ambassadörer, som träffas några gånger per år för att prata om verksamhetsfrågor riktade till målgruppen. Vi kommer väga in deras åsikter, men det slutgiltiga beslutet ligger hos oss. På barnavdelningen har vi hittills inte haft så mycket problem med opassande material, där har vi en grupp som inte heller är lika involverad i inköpen. Om vi märker att en bok innehåller grovt språk eller har sexuellt innehåll flyttar vi upp den till vuxenavdelningen. På så sätt finns böckerna ändå, men är inte lika tillgängliga för den yngre målgruppen.

Bredvid serietrågen finns ett mindre tråg som vi kallar ONE BOOK in ONE PUNCH-tråget (klyftigt va?). Där finns mangaböcker som getts ut i endast en del. Till exempel finns där Hamlet som manga och andra klassiker, men även samlingsutgåvor och Junji Itōs samtliga verk.

Vi fortsatte marknadsföringen av mangaavdelningen med mangaworkshoppar tillsammans med Nosebleed Studio och följde även upp dessa med fortsättningsworkshoppar. Där fick deltagarna lära sig teckna manga, prata om serier och filmer som de tycker om, diskutera olika stilar inom manga och översättandet av utländsk manga. Det var en väldigt uppskattad aktivitet hos ungdomarna och de önskade själva att vi skulle göra det fler gånger. Vi skapade även våra manga-”alter egon” som vår kollega till vår stora glädje senare utvecklade i det digitala verktyget Midjourney. Dessa är nu våra ansikten utåt för alla våra mangaaktiviteter. 

Uppe på toppen!

Att arbeta med mangalitteratur är både lätt och svårt. Det är högt tryck på mangaböcker och de mest populära titlarna är ofta utlånade, samtidigt som mangavärlden är i ständig rörelse. Det vi däremot märkt av är att mangaböcker inte reserveras i lika hög grad som andra böcker. Istället kommer ungdomarna till biblioteket, bläddrar igenom böckerna i trågen och lånar det som finns. Om just den delen i en bokserie de vill ha är utlånad påbörjar de istället en ny serie. På så sätt rör sig beståndet ständigt och det är endast ett fåtal serier som rör sig lite eller långsamt.

Vi testade att skapa en bokcirkel kring manga, men det var svårt att skapa intresse för den. Det kan ha att göra med att majoriteten av eleverna har skolskjuts till kommunens mindre orter och landsbygden och därmed inte kan stanna kvar efter skoltid, men även att de inte verkar intresserade av att diskutera just manga i en bokcirkel. För ungdomarna verkar mangalitteraturen istället vara en avslappnande läsaktivitet som man inte vill analysera alltför mycket, i alla fall inte tillsammans med oss vuxna.

I arbetet med ungdomar som målgrupp behöver deras behov och önskemål vara centrala, och allt kanske inte alltid behöver förankras i verksamhetens mål och uppdrag direkt.

Det här med aktiviteter för åldersgruppen unga är väldigt klurigt. Det är svårt att peka på någon anledning till varför de inte vill vara med på bibliotekets aktiviteter. Ibland hör man från ungdomarna själva att det inte finns tid till aktiviteter på fritiden. Det stämmer säkert att många unga idag känner så. Om man tittar på de senaste rapporterna, såsom Ungdomsbarometerns trendrapport och generationsrapport, ser man att ungdomarna idag inte värdesätter gemenskap i subkulturer på samma sätt som tidigare. Man träffas inte i grupper för att umgås utöver sin närmsta krets eller familj. Istället prioriterar man sig själv och sina individuella intressen. Vi tror att detta till stor del kan förklara varför det är så svårt att få ungdomarna att stanna kvar hos oss på biblioteket efter skoltid, intresset för gemenskap i nya grupper är helt enkelt inte lika stort längre. En annan anledning kan vara bibliotekets läge. Eftersom biblioteket sitter ihop med skolan så vill inte ungdomarna vara kvar i området utanför skoltid. Platsen är fortfarande förknippad med stress, krav och prestation. För att få en relation till den här gruppen behöver vi då utvidga vår verksamhet utanför själva biblioteket och arbeta mer uppsökande på platser där ungdomar vistas, eller med ämnen som intresserar ungdomarna utanför skolan. I arbetet med ungdomar som målgrupp behöver deras behov och önskemål vara centrala, och allt kanske inte alltid behöver förankras i verksamhetens mål och uppdrag direkt. Arbetet är en process, ibland en snabb process och ibland en väldigt långdragen. Det viktiga är att man låter det få ta den tid det tar. 

Framtiden 

Som gymnasiebibliotekarier möter vi många elever vars enda relation till läsning är de analytiska övningarna man måste göra i skolan till den bok läraren har valt eller i bästa fall de själva har valt att läsa i ett skolämne. Därför känner vi också att det finns en fördel med att låta mangaböckerna få vara en positiv – icke prestationskrävande – läsaktivitet för att kunna skapa den där läslusten vi vill att de ska känna. Därmed inte sagt att vi inte arbetar med samtal kring mangalitteratur. Vi pratar mycket om manga med våra låntagare (och även mycket anime och spelkultur – det går ju hand i hand), men vi har valt att lägga fokus på dessa samtal istället för på aktiviteter.

Det gäller att vara snabb i svängarna när böckerna väl blir tillgängliga, men också hålla koll på nya serier som man vill köpa.

Vi kommer att fortsätta styra upp vår bokcirkel för de få som är intresserade av aktiviteten, men vikten kommer att läggas på Mangabladet – som ungdomarna faktiskt läser och använder sig av. Vi har en ständig bevakning av nya titlar, lyssnar på tips om animeserier som det pratas om på rasterna och försöker uppdatera beståndet med nya delar i de populära serierna i den mån vår budget räcker till. Vi har också pratat om att i framtiden kunna anordna en föreläsning med mangafokus. Sen finns ju även den där våningen med mangaböcker från golv till tak kvar i våra drömmar.

Avslutningsord  

Att utveckla ett helt nytt bestånd, oavsett om det är manga eller något annat, tar tid. Man ska som bibliotekspersonal inte glömma bort att man i detta fall arbetar för en målgrupp som också har stor inblick i litteraturen, och därför är det viktigt att låta dem vara delaktiga i inköpsprocessen. När det gäller mangaserier kan det vara problematiskt att köpa in alla delar. Vad mangalitteraturen beträffar så har vi haft svårigheter att införskaffa och komplettera vissa serier som blir slutsålda hos leverantörerna. Det gäller att vara snabb i svängarna när böckerna väl blir tillgängliga, men också hålla koll på nya serier som man vill köpa. Det är tidskrävande på ett helt annat sätt än BTJ:s litteraturlistor. Man får ha koll på både specialiserade bokhandlares topplistor och animeströmningstjänster för att hänga med i trenderna.

Det har varit kämpigt att bygga beståndet, men det har framförallt varit superkul att utveckla en avdelning avsedd för en kultur som annars blivit lite åsidosatt i biblioteksvärlden. Detta har smittat av sig på kollegor som tidigare inte har varit mangaläsare – men som nu är det.

Detta har bland annat lett fram till att läsvanorna i gruppen killar i åldern 13–19 år har frodats på ett helt nytt sätt. Vi märker av en helt ny mängdläsning i den målgruppen. Tjejerna har naturligtvis också varit involverade i inköpsprocessen och lånat mangaserier, både romantiska serier och äventyrsserier.

Tre anledningar till att bygga upp ett mangabestånd

  1. Det är en medieform som är populär hos dagens unga generation och som de är bekväma med. Enligt oss främjar manga också en lustfylld läsning då den innehåller både bild, text och populärkulturella referenser.
  2. Det finns en mangaserie för alla. Tycker du om action? Perfekt. Kärlek? Japp. Historiska romaner? Check.
  3. Har ni problem med att ungdomarna tycker att en bok är för tjock? Inga problem. De kan lätt läsa 40 mangaböcker i samma bokserie utan att reagera över sidantal eller tjocklek på boken.

Boktips

Vi får ofta frågan om vilka våra mangafavoriter är. Här har ni våra topp tre.

En animerad bild av en kvinna med rött hår framför en bokhylla som läser ur en bok för två barn. Kvinnan och barnen har typiskt manga-utseende med stora ögon.
En annan variant av Tea Andreasson som AI-genererad mangafigur. Licens: troligtvis Public domain, PDM.

Teas topp tre:

Monster av Naoki Urasawa – En klassiker. Tyskland, 1980-tal. Dr Kenzo Tenma ställs inför det svåra beslutet att antingen rädda livet på en ung pojke eller borgmästaren, som båda behöver opereras samtidigt. Han väljer att rädda pojken – Johan – vilket ger stora oanade konsekvenser då Johan visar sig växa upp till en kallblodig mördare. Kenzo kan inte släppa sitt val och beslutar sig för att själv sätta stopp för honom. En katt och råtta-thriller med många oväntade oväntade vändningar i berättelsen.

Erased av Kei Sanbe – När Satoru var barn blev flera av hans kamrater kidnappade och dödade av en hittills okänd förövare. Som vuxen får han förmågan att flytta sig genom tiden. Nu har han chans att rädda sina vänner, men hur? Tyvärr kan han inte alltid lita på sin tidsförflyttningsförmåga och allt han gör i dåtiden påverkar framtiden. Tycker ni om den här bör ni också läsa Tokyo Revengers.

The Promised Neverland av Kairu Shirai – Sicket fint litet barnhem. Jag hoppas att det blir en gullig liten historia om vännerna Emma, Norman och Ray. Men oj, så fel man kan ha … Du sitter på helspänn hela tiden och det är omöjligt att sluta läsa.

En animerad bild av en kvinna med svart hår framför en bokhylla som läser ur en bok för fyra barn. Kvinnan och barnen har typiskt manga-utseende med stora ögon.
En annan variant av Kristina Serey Mendez som AI-genererad mangafigur. Licens: troligtvis Public domain, PDM.

Kristinas topp tre:

Solo Leveling av Chugong – Välkommen till en värld där det varje dag öppnas upp portaler till så kallade Dungeons. De enda människorna som får gå in i en Dungeon är Hunters. Hunters är rangordnade efter olika klasser, där S-klassen är bland de bästa och E-klassen är den sämsta. Huvudkaraktären heter Jinwoo och bor i Korea, och han har smeknamnet ”den svagaste Huntern” bland sina kollegor då han är extremt svag E-klass. Men efter en misslyckad ”dungeon dive” får Jinwoo möjligheten att bli en ”spelare”, detta ger honom möjligheten att levla upp och på så sätt förbättra sin rankning men med sitt eget liv som insats.  

Dr. Stone av Riichiro Inagaki – På ett ögonblick förstenas hela jordens befolkning och flera tusen år efter det vaknar seriens huvudkaraktär Senku upp från sin långa påtvingade vila. Världen är inte sig lik, naturen har tagit tillbaka det som tillhörde den. Så nu gäller det för Senku att ta sig själv och mänskligheten tillbaka till vad de var innan försteningen. Men Senku är (lite beroende på hur man ser det) helt fel, eller helt rätt, person att vakna upp.

Moriarty the Patriot av Ryosuke Takeuchi – Bakom varje stor hjälte finns en ännu större skurk. Har du någonsin undrat hur Sherlock Holmes ärkerival Moriarty blev en mästerskurk? I denna mangaserie får man följa i Moriartys fotspår och se vem mannen bakom namnet är. Är han verkligen en nemesis till Sherlock eller ger Moriartys bakgrund en större inblick i ett samhälle byggt på lögner? Vem är den verkliga hjälten egentligen …?

Upphovsrätt och licens för innehåll på aktuell sida

Observera att innehållet (texten, bilder, video och så vidare) på sidan kan vara licensierad i enlighet med olika licenser.

Texten på denna sida är licensierat enligt Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell (CC BY 4.0).

Detta innebär att du:

  • får kopiera och dela vidare materialet i vilket medium eller format som helst
  • får remixa, återanvända och bygga på materialet
  • får använda det i kommersiella syfte och sammanhang
  • inte behöver fråga om lov.

Om du bearbetar, delar eller använder texten:

  • Ge ett korrekt Erkännande
    • ange verkets namn,
    • ange vem som skapat verket,
    • ange länk till verkets ursprungsplats,
    • ange länk till upphovspersonens webbsida (frivilligt, men trevligt),
    • ange vilka delar som eventuellt är bearbetade
    • länka till licensen.

Ett korrekt erkännande skulle kunna se ut så här:

Allt du skulle vilja veta om Creative Commons, men varit för skraj att fråga om, av Ola Nilsson. Texten är licensierad med Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell (CC BY 4.0).

Kommentarer

Katja 15/05/2024

Jättebra artikel. Vi fördjupar oss just nu i Manga med "föreläsning" av en Manganerd, egenläsning, studiebesök osv och då kom artikeln precis rätt. Ta med mig förklaring till varför genret har varit så åsidosatt (översättningar, btj-listor, inte tillgängligt hos avtalade leverantörer) och hur man ändå kommer åt böckerna (specialistbokhandeln). Jättefin inledning med ungdomarna och bergstopparna. Tusen tack för en välskriven artikel som kom precis i rätt tid.

Vad tog du med dig från artikeln?

Digiteket-redaktionen vill gärna veta mer om hur du har använt artikeln.


Fält markerade med * är obligatoriska. Redaktionen granskar kommentarer innan de publiceras. Din e-post kommer inte publiceras.