Angelägen forskning: bibliotek och beredskap

Allt fler bibliotek arbetar idag med att skapa beredskap i sina verksamheter och vissa har också fått utpekade roller i den kommunala beredskapsplaneringen. I detta avsnitt av Angelägen forskning fördjupas kunskapen om vilka hot som kan komma att riktas mot biblioteksverksamheten.

Samtalet utgår från rapporten Hoten mot kulturarven – En analys av aktörsdrivna hot mot kulturarv i Sverige. Rapporten har skrivits av Anna McWilliams och Sofia Olsson, som är forskare på Totalförsvarets forskningsinstitut. Den har skrivits på uppdrag av Riksantikvarieämbetet. I rapporten analyserar forskarna olika antagonistiska hot som kan komma att riktas mot kulturarvet. I samtalet deltar Anna McWilliams.

Samtalet leds av Linda Wagenius. Linda jobbar som biblioteksutvecklare på Biblioteksutveckling Gotland. Med tanke på det allmänna säkerhetspolitiska läget och Gotlands geografiska läge sker där en snabb rustning av försvar och beredskap. Biblioteken på Gotland har fått rollen att fungera som informationspunkter vid höjd beredskap. Det innebär att biblioteken ska sprida viktig samhällsinformation vidare till sina lokalsamhällen.

Folkbiblioteken som en del av kulturarvet

Inledningsvis reflekterar Anna och Linda kring hur och om folkbiblioteken är en del av kulturarvet. Anna berättar att kulturarv kan definieras på många olika sätt:

– I rapporten har vi framför allt utgått från materiella objekt såsom arkiv, samlingar, byggnader, men även immateriella företeelser som språk, seder och traditioner. Man får inte heller glömma bort det digitala, det är en viktig del av kulturarvet nu, säger Anna.

Utifrån detta reflekterar Linda kring hur bibliotekens verksamhet kommer in i denna breda definition av kulturarv:

– Visst har biblioteken skyddsvärda samlingar och byggnader. Men för folkbiblioteken tänker jag att det framför allt är mötesplatsen och den utåtriktade verksamheten som är det viktiga och det som framför allt behöver skyddas. I kriget i Ukraina ser vi att det verkligen behövs sådana här verksamheter för att skapa uthållighet och en fungerande vardag samtidigt som kriget pågår. För kriget pågår ju inte lika mycket på alla platser samtidigt.

Linda framhåller också det läsfrämjande arbetet på biblioteken, där skönlitteraturen kan ha en läkande kraft genom olika terapeutiska metoder.

Kulturarvet som en del av totalförsvaret

I och med återuppbyggnaden av totalförsvaret har också frågan om kulturarvets roll i totalförsvaret väckts. I samtalet berättar Linda och Anna exempelvis om Försvarsberedningens rapport Kraftsamling och MSB:s lista för samhällsviktiga funktioner, där kulturarvet och kulturlivets roll för att skapa uthållighet och motståndskraft framhålls. Detta har också utmynnat i att Riksantikvarieämbetet fått i uppdrag att inrätta ett råd för skydd av kulturarv, tillsammans med bland andra Riksarkivet och Kungliga biblioteket.

Hotbildsanalys

Den breda definitionen av kulturarv som Anna utgår från öppnar också upp för en bred palett av hot som en antagonist kan komma att rikta mot kulturarvsinstitutionerna. Hotbilden kan exempelvis komma ur att verksamheterna symboliserar det demokratiska samhället, eller som ett sätt för antagonisten att styra historieskrivningen. I rapporten identifieras fyra övergripande hot:

• Fysisk förstörelse
• Stöld
• Cyberhot
• Påverkan

Utifrån respektive hot bör varje kulturarvsaktör ställa sig denna fråga: Vad skulle ett realiserat hot få för konsekvenser för vår verksamhet? I rapporten på sidan 30 finns en illustration som kan fungera som ett stöd för att besvara denna fråga.

Linda och Anna konstaterar att kulturarvet tycks vara särskilt utsatt i militära konflikter och det finns erfarenhet av dessa fyra hot i faktiska krigssituationer, exempelvis från Ukraina. Men vissa av dessa hot är aktuella redan idag, inte minst cyberhot och påverkanskampanjer, vilket det finns konkreta erfarenheter av på bibliotek runt om i Sverige.

– Cyberattacker har tyvärr blivit allt vanligare. Det är något som jag tror att många har en medvetenhet om just nu. Detta tenderar att bli värre strax innan ett krig, för man vill skapa så mycket kaos i samhället som man bara kan, säger Anna.

Kris och beredskap

Den rapport som Anna skrivit har avgränsats till att analysera hot som en antagonist riktar mot Sverige. Många bibliotek bygger sitt arbete med beredskap på erfarenheter från pandemin. Det var en kris som visade på den centrala roll som bibliotek spelar för många människor. Linda och Anna är överens om att det finns krissituationer som beredskapen också behöver omfatta. Klimatrelaterade kriser väntas exempelvis öka i framtiden och är ett av de största hoten vi står inför.

Lokal beredskapsplanering

Samtalet tydliggör att bibliotekens arbete med beredskap i grunden består i att planera för hur ordinarie verksamhet ska upprätthållas under extraordinära förhållanden. För att göra det behöver man förstå de hot som kan komma att riktas mot verksamheten. Dessa hot kan vara generella utifrån den geografiska positionen. Sådana hotbildsanalyser ska finnas i varje kommun och region. Men hotbilden kan också vara specifik utifrån den verksamhet som biblioteket bedriver. Att göra en hotbildsanalys är därför en central del av beredskapsarbetet.

– Efter att man läst vår rapport kanske man känner sig lite överväldigad: “Gud, ska vi vara rädda för allting nu?” Det ska man såklart inte vara. Däremot, dessa saker händer och de händer redan idag, och vi behöver göra riskanalyser så att inte förtroendet till biblioteket urholkas. Dessa saker blir så mycket svårare att hantera när man blir tagen på sängen, säger Anna.

Använd gärna detta avsnitt av Angelägen forskning som ett sätt att fördjupa kunskapen om beredskap och totalförsvar på arbetsplatsen. Sändningen kan också användas som underlag för dialog med huvudmannens beredskapssamordnare, som behöver förstå bibliotekens specifika utsatthet för att till fullo kunna planera för verksamhetens skydd och beredskap.

Förslag på diskussionsfrågor utifrån samtalet

• Rapporten kategoriserar hoten i fyra kategorier: fysisk förstörelse, stöld, cyberhot och påverkan. Vilka av dessa hot har ni redan idag en beredskap för, och vilka har ni inte tagit höjd för i verksamheten?
• Vilka aktörer skulle eventuellt vilja skada er verksamhet? Vilket syfte skulle de ha? Hur kan de gå till väga och vilka konsekvenser skulle det få för verksamheten? Till er hjälp finns en illustration på sidan 30 i rapporten.
• Biblioteken kan erbjuda förströelse, men också verksamhet som gör att allmänheten kan förstå vad som händer i samhället runt omkring. Hur kan denna verksamhet förstärkas i fredstid och vid kris och krig?
• Bibliotek ska ju enligt bibliotekslagen prioritera särskilda grupper i sin verksamhet. Hur kan biblioteket arbeta för att upprätthålla den prioriteringen vid kris och krig?
  

Fördjupande material

• Rapporten Hoten mot kulturarven – En analys av aktörsdrivna hot mot kulturarv i Sverige av Anna McWilliams och Sofia Olsson, Totalförsvarets forskningsinstitut (2024)
• Rapporten Kraftsamling. Inriktningen av totalförsvaret och utformningen av det civila försvaret av Försvarsberedningen (2023)
• Lista med viktiga samhällsfunktioner – Utgångspunkt för att stärka samhällets beredskap, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (2023)
• Rutten demokrati – Konspirationspropaganda, rasism och våld av Hannah Pollack Sarnecki Anna Lioufas Mathilde Jarlsbo, Totalförsvarets forskningsinstitut (2023)
• Handbok: Att möta informationspåverkan. Handbok för kommunikatörer, Myndigheten för psykologiskt försvar (2018)
• Digitekets tema Beredskap. Här samlas material som handlar om hur bibliotek arbetar med beredskap och närliggande kompetensutveckling
• Kurs på Digiteket: … Men det får man väl inte säga i det här jäkla landet!? Censur och yttrandefrihetens omfång (2020)
• Paper: Learning lessons from the cyber-attack. British Library cyber incident review, British Library (2024)