…Men det får man väl inte säga i det här jäkla landet!? Censur och yttrandefrihetens omfång

De fysiska biblioteken och deras många digitala mötesplatser är en naturlig del av landets många gånger stolta demokratiska tradition. På biblioteken möts människor och idéer och det fria utbytet av åsikter är också centralt i bibliotekslagen:

”§ 2 Biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska verka för det demokratiska samhällets utveckling genom att bidra till kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning.”

På grund av detta och på grund av att vi också ser tecken på att den är en arena som mer och mer politiseras, blir det därför naturligt att belysa frågor som rör frågor kring yttrandefrihetens omfång i anslutning till biblioteken, vad man får och inte får säga i bibliotekens sociala medier. Det är också viktigt att fokusera på hur biblioteken ska agera när deras roll ifrågasätts genom politiska påverksansoperationer eller mediala drev.

Eftersom Digiteket fokuserar på digitala frågor lägger vi fokus på gränsdragningar i bibliotekens digitala system. Frågorna som avhandlas i kursen kan givetvis översättas och appliceras även i analoga sammanhang.

Syfte

Syftet med denna kurs är att förbereda biblioteksmedarbetare och chefer för de utmaningar som en eventuellt ökad politisering av biblioteken medför: hur man hanterar drev, hur man undviker att dra till sig de som vill få diskussioner att spåra ut och handla om perifera symbolfrågor. 

Syftet är också att klargöra och förtydliga några av de begrepp som används i diskussionerna kring yttrandefriheten och dess omfång och sedan, utifrån dessa, titta på hur folkbiblioteken påverkas i dessa diskussioner. I takt med att politiseringen av kultursfären ökar, kommer biblioteken ha nytta av att ha reflekterat över dessa begrepp och kanske också skapat policy kring hur man bemöter besökares tankar kring till exempel censur och yttrandefrihet.

Kunskapsmål

När du är klar med denna kurs bör du:

• ha fått en grundläggande insikt kring yttrandefrihetsgrundlagen och begreppet censur
• ha fått praktiska exempel på hur denna kan påverka ett biblioteks digitala närvaro
• ha fått konkreta och förhoppningsvis inspirerande insikter kring hur tjänsten Bibblan svarar förhåller sig till dessa begrepp och hur de resonerar i policyfrågor
• ha fått konkreta tips kring hur man agerar i sociala medier vid förekomsten av drev eller tydlig politisering av frågor.
• ha fått praktiska tips kring hur ni som organisation kan förbereda er för att effektivt kunna hantera dessa frågor.

Upplägg

Kursen består av fem lektioner och behandlar både lagstiftning, sociala medier och praktiska tankar kring hur man kan hantera påverkansoperationer och drev. Till varje lektion finns det frågor, reflektioner och övningar kopplade till arbetet på ert bibliotek. 

Definition av “riktade påverksansoperationer”

I denna kurs använder vi uttrycket riktade påverkansoperationer, och detta uttryck kan vara bra att ha definierat innan vi går vidare. Att våra användare och medier har åsikter om de vi på biblioteken gör är bara bra och naturligt. När biblioteken fattar beslut som upprör användare eller kanske gör faktiska misstag kan det också få extra många reaktioner, på biblioteken och i sociala medier. Även detta är precis som det ska. Inget av detta är riktade påverkansoperationer. Vad som däremot är riktade påverkansoperationer är när en specifik grupp, koordinerat och med ett bakomliggande syfte, närmar sig biblioteken med avsikt att påverka, att flytta gränser eller att skrämma. Oftast är det mycket tydligt när ett bibliotek drabbas av en dylik påverkansoperation. Från ingenstans alls dräller de plötsligt in e-post och brev från medborgare som alla har en snarlik agenda – att ifrågasätta varför biblioteket gör x, eller att visa missnöje med att biblioteket valt att inte göra y. Oftast kan dessa riktade påverksansoperationer kopplas till en specifik individ eller grupp som på ett forum, på en webbsida eller på en plattform, uppmanat medlemmar att höra av sig till biblioteket i denna fråga. Det kan röra sig om ett politiskt parti, en intresseorganisation eller en profilerad influencer. Oavsett vilket handlar det inte om spontana reaktioner från bibliotekets vanliga användare utan koordinerade insatser från människor som kanske inte ens ingår i bibliotekets vanliga målgrupp.

Brasklapp

Det finns inte ett specifikt rätt sätt att handskas med frågor kring yttrandefrihet och gränsdragning. Sveriges kommuner har olika policys och våra folkbibliotek är fyllda med kloka människor med lång erfarenhet av att göra avvägningar i dessa känsliga frågor. Att blandade grupper i samhället, eller för all del media, har åsikter om vad biblioteken gör eller inte gör är verkligen inget nytt. Men med internet har steget mellan att ha åsikter och uttrycka dem publikt blivit kortare, och genomslaget större. Denna kurs kommer alltså inte med några absolut svar. Snarare är denna kurs menad att vara ett stöd för alla de medarbetare som kastar sig ut på denna arena, och vill ha något att luta sig mot, och för beslutsfattare som kanske i kursen ser möjligheter till förtydligande och förbättringar av redan existerande rutiner. 

Puffbild av Gordon Johnson från Pixabay.