Forskning

I det senaste avsnittet av Angelägen forskning diskuteras bevarandet av muntliga berättartraditioner inom Sveriges nationella minoritetsspråk, och hur folkbibliotek kan spela en större roll i detta. Programmet, som spelades in på Bokmässan i Göteborg 2023, belyser de utmaningar som finns kring läs- och skrivkunnigheten i dessa språk, och utforskar strategier för att främja deras användning i tryckt form.

I den här vetenskapliga podden ges en kort bakgrund till ljudböcker och deras historia. Här görs också en genomgång av några av de mest spännande resultaten från Elisa Tattersall Wallins avhandling från 2022. Slutligen sätts digital läsning i en större kontext genom en kort inblick i de siffror om läsvanor som presenterats i den årliga SOM-undersökningen 2023. 

I den här artikeln gör Kristin Johansson, doktorand och universitetsadjunkt Högskolan i Borås, en genomgång av Svenska barns läshistoria och hur man genom historien uppfostrat genom böcker och läsning.

I denna lärresurs belyses tillgänglig läsning för barn och unga med läsnedsättning. Forskarna försöker med utgångspunkt i nationell såväl som internationell forskning ta reda på hur barn med läsnedsättningar ägnar sig åt tillgänglig läsning samt vad det betyder att läsa på olika sätt. Det ges också en övergripande bild av hur folkbibliotek har arbetat och arbetar för tillgänglig läsning för alla barn och unga.

Vid det här tillfället av Angelägen forskning stod Bibliotek som social infrastruktur och begreppet ”att biblioteka” i fokus för samtalet mellan Johanna Rivano Eckerdal, docent och universitetslektor i biblioteks- och informationsvetenskap vid Lunds universitet, och Kristina Elding, utvecklingsstrateg på bibliotek, kultur- och fritidsförvaltningen i Lund.

I den här artikeln tar två ljudboksforskare utgångspunkt i den kommersiella ljudbokens popularitet och gör nedslag i aktuell forskning. De diskuterar bland annat ljudbokens historia och historiska användningsområden och hur ljudboken och ljudbokskonsumtion påverkas av den digitala mediekulturen men även hur denna utveckling i sin tur påverkar läsarna och biblioteken.

Allsidighet och kvalitet är två begrepp som ständigt har följt folkbibliotekets verksamhet. Denna artikel fokuserar på olika aspekter av hur dessa begrepp relaterar till utbud av medier och det läsfrämjande arbetet på bibliotek.

Hur ser barns och ungas läspraktiker ut? Vilka hinder och barriärer finns för barns och ungas läsning? Detta är några av de frågor som denna kunskapsöversikt både söker problematisera och besvara.

I denna artikel ger vi en överblick över styrning av läsning i Sverige. Centrala frågor som vi både kommer att besvara och problematisera är hur läsfrämjandets historia ser ut samt vilka litteraturpolitiska insatser för att främja läsning som initierats i Sverige. Därtill beskriver vi vad som kännetecknar politiska och samhälleliga debatter om barns läsning och diskuterar även kopplingen mellan politikens syn på läsning och bibliotekens förhållningssätt, med särskilt fokus på folkbibliotekens arbete mot barn och unga. 

En ny studie har utforskat hur omvärldsbevakning sker i svenska folkbibliotek. Resultaten visar att biblioteksanställda ofta integrerar omvärldsbevakning i sina vardagliga arbetsuppgifter, drivet av sina ansvarsområden och personliga intressen. Informella nätverk och sociala medier är vanliga hjälpmedel. Omvärldsbevakningen ses som meningsfull och värdefull för både individen och organisationen, men frågan kvarstår om hur den kan stödjas och användas strategiskt.

Nu kommer det fler lärresurser på Digiteket som tar sin utgångspunkt i forskning och teorier om läsning, litteraturförmedling och biblioteksutveckling. Du som arbetar på folkbibliotek kommer därmed att få tillgång till vetenskapligt grundade lärresurser som stöd för ett vetenskapligt förhållningssätt. I artikeln ges smakprov på kommande material om barns och ungas läs- och språkutveckling, ungas läsupplevelser och de kompetenser som krävs för att främja läsning och litteratur. Under åren 2021 till och med 2023 genomförs ett nationellt kompetenslyft för folkbibliotek med fokus på barns och ungas läsning. Regeringen vill med lyftet ta ett nationellt helhetsgrepp för att säkra folkbibliotekariers kompetens med inriktning på läsfrämjande uppdrag gentemot barn och unga (se regeringens skrivelse 2020/21:95 Barns och ungas läsning). Läsfrämjandelyftet ska stärka biblioteksmedarbetarna i deras profession och ...

I detta tillfälle av Angelägen forskning diskuteras bibliotekens demokratiska roll och dessrelation till politiken och det politiska, och diskussionen kretsar kring styrdokument, politisk påverkan och hur bibliotekslagen används för att legitimera verksamheten. Trots exempel på diskrepans mellan nationell och kommunal styrning betonade båda talarna vikten av att känna sina styrdokument och ramverk. Vid detta tillfälle av Angelägen forskning samtalade Hanna Carlsson, lektor vid Linnéuniversitetet, med Nick Jones, verksamhetschef för Konst och bibliotek i Huddinge, om bibliotekens demokratiska roll i en komplex samtid. Hanna Carlsson inledde med att presentera två studier som fungerade som en gemensam utgångspunkt för samtalet. I dessa två studier har Hanna Carlsson tillsammans med andra forskare undersökt folkbiblioteken och dess relation till “politiken” och “det politiska”. Hon beskriver “politiken” som strukturen för ...

Hur använder bibliotekarier Tiktok för att nå de användare de önskar? Vilken litteratur lyfts fram och varför? Helena Olsson har undersökt bibliotekens läsfrämjande på Tiktok.

Lyssnande läsning ligger i tiden. Många läser idag ljudböcker av olika anledningar. Talböcker och andra inlästa böcker vidgar tillgången till litteratur för personer som inte kan ta del av svartskrift. Men vilka förutsättningar och behov har de som läser i tillgängligt format? Under detta tillfälle med Angelägen forskning lyfter forskaren Anna Lundh och bibliotekarien Elin Nord fram olika perspektiv på lyssnande läsning samt hur biblioteken kan arbeta för dem som behöver läsa i tillgängliga format.