Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell (CC BY 4.0)

Den här artikeln beskriver Region Skånes initiativ Fem bibliotek – fem träffar. Här möts fem bibliotek fem gånger för ett kollegialt utbyte och lärande utifrån konkreta verksamhetsexempel.

Sedan 1982 infaller varje år i slutet september eller början av oktober Banned Books Week. 2023 var det året för första gången som en nationell kampanj även i Sverige. I denna intervju berättar verksamhetsledaren för Svenska PEN, en av initiativtagarna bakom kampanjen, varför det är viktigt att lyfta frågor om förbjuden litteratur.

I den här artikeln gör Kristin Johansson, doktorand och universitetsadjunkt Högskolan i Borås, en genomgång av Svenska barns läshistoria och hur man genom historien uppfostrat genom böcker och läsning.

I Kungälv startades 2023 projektet "Fängslad litteratur" på biblioteket med syfte att lyfta frågor om demokrati, yttrandefrihet och mänskliga rättigheter. Detta har resulterat i dels en litteratursamling bestående av förbjuden litteratur, dels programverksamhet på biblioteket på samma ämne.

Att locka barn till läsning är inte alltid en lätt uppgift i dagens samhälle, men att se till att alla barn har tillgång till böcker som är intressanta för just dem är ett viktigt steg för att lyckas.

I denna lärresurs belyses tillgänglig läsning för barn och unga med läsnedsättning. Forskarna försöker med utgångspunkt i nationell såväl som internationell forskning ta reda på hur barn med läsnedsättningar ägnar sig åt tillgänglig läsning samt vad det betyder att läsa på olika sätt. Det ges också en övergripande bild av hur folkbibliotek har arbetat och arbetar för tillgänglig läsning för alla barn och unga.

Vid det här tillfället av Angelägen forskning stod Bibliotek som social infrastruktur och begreppet ”att biblioteka” i fokus för samtalet mellan Johanna Rivano Eckerdal, docent och universitetslektor i biblioteks- och informationsvetenskap vid Lunds universitet, och Kristina Elding, utvecklingsstrateg på bibliotek, kultur- och fritidsförvaltningen i Lund.

I denna MIK-utsikt tar Mathias Cederholm upp en ny våg av AI-tjänster samt YouTubes roll i spridningen av konspirationsteorier. Forskningsläget kring bekämpning av missinformation på nätet diskuteras, parallellt med lärdomar från "infodemin" under covid-19. Tips: Missa inte Naomi Kleins senaste boksläpp.

I den här artikeln tar två ljudboksforskare utgångspunkt i den kommersiella ljudbokens popularitet och gör nedslag i aktuell forskning. De diskuterar bland annat ljudbokens historia och historiska användningsområden och hur ljudboken och ljudbokskonsumtion påverkas av den digitala mediekulturen men även hur denna utveckling i sin tur påverkar läsarna och biblioteken.

Allsidighet och kvalitet är två begrepp som ständigt har följt folkbibliotekets verksamhet. Denna artikel fokuserar på olika aspekter av hur dessa begrepp relaterar till utbud av medier och det läsfrämjande arbetet på bibliotek.

Myndigheten Digg har ansvar för frågor kring digital tillgänglighet och ser till att offentliga aktörer uppfyller kraven i tillgänglighetslagstiftningen. Vid upphandling av tekniska system är det viktigt att ställa och kontrollera krav på detta. Många bibliotek står inför utmaningar när det kommer till upphandling av olika former av biblioteksteknik. Ilias Bennani från Digg ger i en film goda råd kring hur man bör tänka om upphandling med fokus på tillgänglighet, och Digiteket har sammanfattat filmens viktigaste punkter. Myndigheten Digg (Myndigheten för digital förvaltning) är ansvarig för digital tillgänglighet och är de som utför tillsynen och kontrollen över att offentliga aktörer uppnår kraven i tillgänglighetslagstiftningen. Ett sätt att säkerställa att man gör rätt är att man kravställer och kontrollerar den digitala tillgängligheten vid inköp av nya ...

I Vaggeryds kommun finns Språknätverk Vaggeryds kommun. Detta nätverk har en gemensam strävan att ge alla barn i Vaggeryds kommun de bästa förutsättningarna för ett rikt och varierat språkande.

I en ny rapport kartlägger Statens medieråd olika aktörers främjande av medie- och informationskunnighet i Sverige 2021–2022. I kartläggningen lyfts folkbiblioteken fram som en positiv förebild för resten av Sverige och vi sammanfattar hur de omnämns i denna artikel.

Hur ser barns och ungas läspraktiker ut? Vilka hinder och barriärer finns för barns och ungas läsning? Detta är några av de frågor som denna kunskapsöversikt både söker problematisera och besvara.

I denna artikel ger vi en överblick över styrning av läsning i Sverige. Centrala frågor som vi både kommer att besvara och problematisera är hur läsfrämjandets historia ser ut samt vilka litteraturpolitiska insatser för att främja läsning som initierats i Sverige. Därtill beskriver vi vad som kännetecknar politiska och samhälleliga debatter om barns läsning och diskuterar även kopplingen mellan politikens syn på läsning och bibliotekens förhållningssätt, med särskilt fokus på folkbibliotekens arbete mot barn och unga. 

Barn- och ungdomsbibliotekarien Lina Andersson på Mariestads stadsbibliotek ville testa att arrangera radioteater på biblioteket, men det blev inte alls som förväntat. I den här artikeln skriver hon om det värdefulla i att inte ge upp en misslyckad idé och hur utvärdering kan göras lite i taget.

Konspirationsteorier, alternativmedicin och sociala medier: Digiteket listar MIK-relaterade böcker för din egna fortbildning eller som inköpsinspiration om man vill stärka MIK-närvaron i bibliotekets hyllor.

Wikimedia Sverige lanserar "Wikipedia för hela Sverige" för att bredda och jämna ut kunskapen på sina plattformar. Med fokus på underrepresenterade områden och grupper, initierar de samarbeten i fyra pilotlän, särskilt med bibliotek, för att främja kunskapsdelning och engagemang.

Jonas Frånander, bibliotekarie i Göteborg, berättar här om ett Shared reading-projekt i samarbete Fontänhuset. Hans personliga berättelse tar även upp hur han själv gick från att vara icke-läsare till att älska litteraturen och dess möjligheter.

När Tidaholms bibliotek fick frågan om de ville vara med på en magisk vecka vid Hellidens slott tackade de genast ja. Kunde detta bli ett sätt att locka nya besökare till biblioteket?

Umeå stadsbibliotek har i 20 år byggt upp Sveriges troligen största rollspelssamling med över 400 volymer, trots att många bibliotek saknar rollspel helt. Bibliotekarierna delar här med sig av hur satsningen vuxit fram och ger tips till andra bibliotek som vill göra något liknande.