Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell (CC BY 4.0)

Jonas Frånander, bibliotekarie i Göteborg, berättar här om ett Shared reading-projekt i samarbete Fontänhuset. Hans personliga berättelse tar även upp hur han själv gick från att vara icke-läsare till att älska litteraturen och dess möjligheter.

När Tidaholms bibliotek fick frågan om de ville vara med på en magisk vecka vid Hellidens slott tackade de genast ja. Kunde detta bli ett sätt att locka nya besökare till biblioteket?

Som rollspelare roar jag mig ibland med att titta runt på biblioteken jag kommer till för att se vilka rollspel som står i hyllorna – och hur de är sorterade. Inte sällan är antalet rollspel noll. Detta trots att det är en litteraturform som Sverige just nu dominerar på världsmarknaden. I ljuset av detta är det extra roligt att se rollspelssamlingen på Umeå bibliotek som uppgår till över 400 volymer! Umeå stadsbibliotek firar nu 20 år av rollspel på hyllorna och Digiteket pratar därför med biblioteksmedarbetarna Maria Lindgren och Tobias Johansson om hur man kan arbeta med rollspel på bibliotek.   Bakgrund Rollspel kan betyda många saker. Vissa tänker direkt på digitala rollspel som Dragon Age, The Witcher eller Cyberpunk 2077, när de hör ordet rollspel ...

Anja Gatu, Emma Karinsdotter och Kristina Sigunsdotter är alla tre lästa och omtyckta barnboksförfattare. De gör ofta författarbesök på skolor och bibliotek för att träffa barn, berätta om sina böcker och inspirera till läsning. Digiteket bestämde sig för att prata med de tre författarna om deras erfarenheter och vilka råd de kan ge till bibliotekarier när de ska arrangera författarbesök som vänder sig till barn.

En ny studie har utforskat hur omvärldsbevakning sker i svenska folkbibliotek. Resultaten visar att biblioteksanställda ofta integrerar omvärldsbevakning i sina vardagliga arbetsuppgifter, drivet av sina ansvarsområden och personliga intressen. Informella nätverk och sociala medier är vanliga hjälpmedel. Omvärldsbevakningen ses som meningsfull och värdefull för både individen och organisationen, men frågan kvarstår om hur den kan stödjas och användas strategiskt.

En spelcirkel – en bokcirkel fast med datorspel – hur funkar det? Här berättar Biblioteken i Kristianstad om sin populära variant; om varför de startade den, hur de gick till väga, och om allt de lärde sig på vägen.

Under flera år har Maria Nikolajeva, professor emerita vid University of Cambridge, genomfört barnlitterära vandringar för vuxna i Stockholm. Att delta i en vandring är en sinnlig och medryckande upplevelse, där ett samspel mellan plats och text fördjupar läsningen och ger nya perspektiv.  Maria Nikolajeva har varit tongivande inom forskningen om barnlitteratur under sin mångåriga verksamhet inom det akademiska fältet. Hon har varit verksam som professor i litteraturvetenskap på Stockholms universitet under dryga tio år och tillträdde 2008 en professur i barnlitteratur på University of Cambridge. Nikolajeva har en omfattande vetenskaplig publicering och hennes böcker om barnlitteratur är väl använda inom högre utbildning.  I samband med sin pensionering för knappt fyra år sedan flyttade Nikolajeva tillbaka till Stockholm och har sedan dess arrangerat barnlitterära vandringar ...

Östersunds bibliotek arbetar målmedvetet med att stärka kompetensen inom läsfrämjande för barn och unga. I mitten av april 2023 gästade Maj Eriksson, bibliotekschef på Östersunds bibliotek, läsfrämjandelyftets nystartade frukostträff. Artikeln publicerades ursprungligen på Kulturrådets webbplats. Den publiceras här i något utökad form. Östersunds kommun har ungefär 65 000 invånare och har ett huvudbibliotek, tre integrerade områdesbibliotek, två bokbussar samt 37 anställda biblioteksmedarbetare. Biblioteket har ett tydligt uppdrag från kultur- och fritidsnämnden att fokusera på barn och unga och då särskilt på barn och unga i socioekonomiskt svaga områden.  Arbetet med läsfrämjandelyftet tog fart redan i slutet av 2022, så snart man fått besked om att man erhållit medel. Att trycka på startknappen direkt var ett genomtänkt och strategiskt beslut, som i sin tur ledde till att ...

Vad händer när man kombinerar traditionell slöjd, digitala metoder och ett öppet och flexibelt bibliotek? Ja, bibB.l.a. bland annat! Digiteket pratar med Helena Broms som har varit med och utarbetat satsningen i Region Jämtland Härjedalen.  Film om där Susann Myrenhammar slöjdkonsulent, Helena Broms, biblioteksutvecklare och Hanna Eskelin, digital biblioteksutvecklare berättar om projektet bibBl.a. Publicerad av Biblioteksutveckling region JH på Youtube. Berätta om bibBl.a., Helena. – bibBl.a. började som en idé till ett makerspace med dåvarande projektledaren Alida Johansson. Sedan lades det till tankar utifrån bland annat Agenda 2030. Och vad är då bibBl.a.? – bibBl.a. utgår från fem utvalda mål från Agenda 2030: “Klimatförändringarna”, “God utbildning för alla”, ”Jämställdhet”, “Minskad ojämlikhet” och “Hållbar industri”. Från dessa har det skapats ett projekt där traditionell slöjd möter ...

När Finlands svenska biblioteksförening arrangerade sina biblioteksdagar i maj 2023 låg fokus i hög grad på högskolebibliotek. Som ett led i det tämligen nystartade expertnätverket för anställda vid högskolebibliotek kunde dessa bibliotekarier nu träffas för att diskutera relevanta frågor. Digiteket passade på att intervjua tre representanter från vetenskapsbiblioteken vid Åbo Akademi och Tritonia. I Vasa finns idag två vetenskapsbibliotek, Åbo Akademis bibliotek i Vasa och Tritonia.  Åbo Akademis bibliotek i Vasa, eller Academillbiblioteket som det också kallas, utgör en av fyra filialer av Åbo Akademis bibliotek och ligger på bottenplan i akademins vackra tegelbyggnad i Vasa. Här arbetar fyra bibliotekarier med kursverksamhet för och handledning av studenter, låneservice och bestånd samt annan service såsom skrivkvällar i samarbete med Språkcentret.  Vetenskapsbiblioteket Tritonia är beläget på Vasa ...

Under två soliga majdagar höll Finlands svenska biblioteksförening årets upplaga av Finlands svenska biblioteksdagar, denna gång i den österbottniska staden Vasa. Digiteket var på plats för att berätta om den nylanserade plattformen och det utökade uppdraget inom läsfrämjande samt för att ta del av programmet som hade temat Digital nutid via historiens vingslag. Finlands svenska biblioteksförening firar 85-årsjubileum i år, och årets upplaga av biblioteksdagarna hade ett rekordstort besöksantal med 103 anmälda deltagare från såväl Finland som Sverige. Dagarna samlar biblioteksanställda från hela Svenskfinland en gång om året, och tidigare upplagor har arrangerats på olika orter eller digitalt (under pandemin).  Finlands svenska biblioteksförening Föreningen grundades 1938 men hette då Österbottens svenska biblioteksförening. Denna slogs sedermera ihop med biblioteksföreningen för södra Finland. Tre gånger om året ...

I mitten av maj besökte Digiteket Finlands svenska biblioteksdagar i Vasa, arrangerade av Finlands svenska biblioteksförening. Under dagarna tog vi tillfället i akt att intervjua ordförande Anna-Maria Malm och vice ordförande Gun Vestman om föreningens arbete. Finlands svenska biblioteksförening grundades 1938 men hette då Österbottens svenska biblioteksförening. Denna slogs sedermera ihop med biblioteksföreningen för södra Finland.  Föreningen får idag ekonomiskt stöd av bland annat undervisnings- och kulturministeriet samt Svenska kulturfonden. Styrelsen består av medlemmar från olika delar av Finland som träffas fysiskt, digitalt eller genom hybridmöten för att planera sin verksamhet. Föreningens arbete ses av arbetsgivarna som en tillgång i de biblioteksanställdas vardag, och styrelsemedlemmarna har därför möjlighet att sköta sina uppdrag på arbetstid. Förutom att arrangera biblioteksdagarna publicerar föreningen bland annat bibliotekstidningen Bibban tre ...

Vad händer inuti barnen då de läser en bok, ser en teaterföreställning eller deltar under en musikstund? Vilka tankar rör sig i deras inre och hur kan biblioteket arbeta för att få barnen att gå från tanke till ord? Hur kan biblioteket vidare arbeta för att den vuxne och barnet ska mötas i ett samtal om det upplevda och därigenom gynna språkstimulerande och språkutvecklande aktiviteter för de yngre barnen i samspel med de vuxna? Detta undersöker biblioteken i Svedala kommun i projektet Läs med alla sinnen. Folkbiblioteken har en lång och stolt historia som arrangörer av barnkultur. Teaterföreställningar, filmvisningar och sagostunder hör till de flesta biblioteks repertoar – men vad händer med berättelsen när den är slut? Och vad händer i barnen när de går ...

Nyligen publicerade Digiteket en vägledning för hur man kan jobba med kollegialt lärande i sitt uppdrag som läsfrämjare. Men vad innebär egentligen kollegialt lärande och hur kan man använda det som en metod på sin arbetsplats? Vi var med under en workshop där biblioteksmedarbetare i Skåne fick testa på metoden och ställde frågor till arrangörerna och deltagarna. Varje år anordnar Biblioteksutveckling i Region Skåne SUD – Stora utvecklingsdagen, en dag där folkbibliotek i Skåne har möjlighet att inspireras och dra lärdomar av varandra genom att berätta om olika projekt och utvecklingsinsatser de genomfört under året. Temat för årets träff var “Samtal” och under eftermiddagen fick de som ville ta chansen att testa på “Kollegialt lärande i samtal”. Workshoppen arrangerades av Tove Eriksson Mrozowski och Fanny ...

Att transkribera och skapa undertexter är något av det tråkigaste man kan göra, men nödvändigt för att alla ska kunna ta del av videos innehåll. Det är också väldigt, väldigt tidskrävande. Det finns dock olika tekniska lösningar som kan underlätta, och med ny teknik baserad på AI är dessa idag så mycket bättre än förr. En av dessa är den välkända tjänsten Texta mig! som nu fått ett stort tekniskt ansiktslyft och som kan komma att underlätta ditt arbete rejält! Digiteket har skrivit om tjänsten Texta mig! ett flertal gånger tidigare.Texta mig! är en webbaserad tjänst som skapar en undertext till dig som du sedan kan ladda upp till Youtube, eller vilken videotjänst du nu använder.  Nu har tjänsten uppdaterats med en ny taligenkänningsmodell som ...

Temat för Biblioteksdagarna 2023 var öppenhet – vilket speglade såväl program som innehåll i montrar och posters. Vi har här samlat kurser och artiklar som på olika sätt berör programpunkterna och medverkande utställare. Vem i hela världen kan vi lita på? Thomas Nygren, professor i didaktik vid Uppsala universitet, föreläste om AI, källkritik och desinformation. Om detta finns en hel del matigt på Digiteket. Bland annat ett tema om AI, ett tema om prebunkning och en kurs för hur man kan undvika att bli lurad eller lura andra. Thomas Nygren är inblandad i flera artiklar på Digiteket och har bland annat skrivit en artikel om bildning och utbildning emot desinformation. Nygren har också varit delaktig i skapandet av de europeiska riktlinjerna för hur man kan ...

PUNKTmedis är Stockholms stadsbiblioteks profilerade ungdomsbibliotek, centralt beläget på Medborgarplatsen i Stockholm. Alla är välkomna in att titta och låna, men ungdomsavdelningen är till för ungdomar. ”Vuxna får titta men inte sitta”.

Att samla ord med hjälp av musik eller bilder och sedan sätta samman dem till poesi är ett av många sätt att börja skriva. I den här artikeln berättar Anna Fogelberg om skrivverksamheten Ordverkstan, som hon anordnar på en fritidsgård för personer med funktionsnedsättning. Klubb Cosmos är en fritidsgård för personer med funktionsnedsättning i Vallentuna kommun. Varje tisdag kommer besökare dit för att fika, prata, spela pingis eller biljard. Ibland ordnas även andra aktiviteter, exempelvis Ordverkstan som Vallentuna bibliotek håller i några gånger per termin.  Ordverkstan på Klubb Cosmos uppstod för några år sedan ur ett samarbete kring Funkisfestivalen. Det är en sångtävling inspirerad av Melodifestivalen för personer inom LSS som den ideella föreningen Funkisglädje driver. Alla enheterna på kulturförvaltningen i Vallentuna skulle delta i ...

Denna instans av MIK-utsikten lyfter nya boken Foolproof, som är oundgänglig ifall man är intresserad av frågan varför människor faller för missinformation och vad man kan göra åt det. Dessutom uppmärksammas en ny metastudie om hur man kan hjälpa människor att undvika falla för konspirationsteorier, samt en del exempel på intressanta nya MIK-relaterade hjälpmedel i den snabbt växande AI-djungeln och arbetet med en AI-lag i EU. MIK-utsikten är en artikelserie av skribenten Mathias Cederholm som syftade till att sammanfatta och omvärldsbevaka MIK-området utifrån olika perspektiv. Artiklarna publicerades under perioden 2022-2024 och därför kan visst innehåll ha blivit inaktuellt sedan dess. Digitekets redaktion gör årligen en bedömning om innehållet som helhet fortsatt är relevant och aktuellt. För dem som är intresserade av problem kring missinformation, varför ...

När Sverige uppvisar sjunkande besökssiffror och minskad utlåning på svenska folkbibliotek satsar biblioteken på innovativa metoder för att göra litteraturen tillgänglig för alla. Ta del av hur biblioteken kombinerar läsfrämjande och litteraturförmedling med badhusbesök, i en ny trend där popup-aktiviteter och uppsökande verksamhet blir allt vanligare för att nå ut till dem som sällan besöker bibliotek eller läser. I den här artikeln kan du läsa mer om ett samarbete i fyra delar mellan biblioteket och badhuset i Trelleborg. I Trelleborg pågår just nu ett pilotprojekt i fyra delar som bygger på ett samarbete mellan bibliotek och badhus. Syftet med projektet är att hitta sätt att främja både läsning, högläsning och simkunnighet hos barn. I pilotprojektet, som kommer att utvärderas tidig höst 2023, ingår de tre ...

Biblioteksverksamhet ska finnas tillgänglig för alla, som det heter i Bibliotekslagen – men hur tillgängligt är egentligen folkbibliotek ur ett kognitivt perspektiv? Inte särskilt, visade det sig när vi på biblioteket i Simrishamn tog oss an frågan. När man pratar om tillgänglighet är det kanske först och främst fysisk sådan man tänker på – enkelt avhjälpta hinder som till exempel möjliggör framkomlighet för rullstolsburna. Eller så är det innehållet i bibliotekets bestånd som man vill tillgängliggöra genom talböcker, lättläst och medier på andra språk. Men tillgänglighet handlar också om att du, när du stiger in i biblioteket, rent kognitivt ska förstå och kunna läsa av rummet. Vad biblioteket har för funktioner, var funktionerna och tjänsterna finns någonstans och hur du använder dem. Läsfrämjande rum Att ...