Inspirationsartiklar

I denna kunskapsöversikt presenteras en kartläggning av de centrala aktörerna för främjandet av läsning på nationell, regional och lokal nivå, samt hur deras uppdrag, ansvar och roller ser ut. I översikten ges också en inblick i det samspel som sker mellan offentliga organisationer och civilsamhället när det gäller läsfrämjande, med särskilt fokus på att identifiera delområden där samverkan är välorganiserad och inom vilka områden samverkan saknas.

När Wikipedia lanserades i januari 2001 var pedagogikforskaren Elza Dunkels en av skeptikerna. 22 år senare har hon svårt att begripa hur nätencyklopedin kunde dömas ut som en icke tillförlitlig källa. Nu hyllar hon i stället Wikipedia som en utmärkt plattform för utbildning och forskning.

Äntligen har så boken Verified: How to Think Straight, Get Duped Less, and Make Better Decisions about What to Believe Online av Mike Caulfield och Sam Wineburg släppts, en efterlängtad titel Mathias tidigare nämnt i sina MIK-utsikter. Boken är ett betydelsefullt bidrag från Caulfield och Wineburg, kända för deras arbete med källkritisk metodik. Med en djupdykning i lateral läsning som ett heuristiskt verktyg kombinerar boken noggranna beskrivningar och konkreta exempel med insiktsfulla reflektioner om informationshantering i dagens samhälle.

Barns och ungas delaktighet och inflytande är ett prioriterat område för Biblioteken i Malmö, BiM, liksom för de flesta folkbibliotek. Men hur arbetar biblioteken aktivt för att involvera barn och unga i sin verksamhet och finns det några konkreta metoder som visat sig framgångsrika?

Vad handlar studierna med fokus på barns och ungas läsning verkligen om? Vad räknas egentligen som läsning? Visar alla undersökningar samma tendens? Vem har egentligen tillfrågats i de här studierna? I samtalet pratar vi om hur den som arbetar på folkbibliotek med läsfrämjande och litteraturförmedling kan förhålla sig till medierapporteringen.

Den 26 oktober i år arrangerade Västra Götalandsregionen ett kunskapsseminarium om medie- och informationskunnighet, MIK. Följande text är manus till den föreläsning som Ulla Carlsson, professor vid Göteborgs universitet, höll under träffen.

Vid den nationella MIK-konferensen i Göteborg 2022 framhävdes betydelsen av regional samverkan för att stärka medie- och informationskunnighet. Konferensen resulterade i ett initiativ till att skapa ett interregionalt nätverk. Nätverket syftar till att bredda MIK-arbetet över olika samhällsområden och stärka de regionala aktörernas roll i att främja medie- och informationskunnigheten över hela landet. Pia-Marie Wehrling vid Västra Götalandsregionen berättar mer om detta arbete och det kunskapsseminarium som genomfördes under hösten.

Anne-Marie Körling är lärare, författare och har varit läsambassadör. Hon belyser i föreläsningen sin djupa relation till läsning, präglad av barndomsminnen och familjens kulturarv. Hon betonar vikten av förebilder i litteraturen, hur berättelser kan användas för att reflektera över livets olika skeden, och framhäver att rätt presentation av böcker kan väcka läslust. Genom att låta böckerna "tala" och genom högläsning visar hon hur litteraturen kan engagera och inspirera.

Vad är en biblioteksmaskot och hur kan den vara en del av det läsfrämjande arbetet för barn? Tre bibliotekarier i Lunds kommun berättar om arbetet med att ta fram den läsfrämjande maskoten Läsius.

Biblioterapi, det vill säga användandet av litteratur i syfte att förbättra den psykiska hälsan eller välbefinnandet är en kreativ terapiform som blivit alltmer populär i stora delar av världen under de senaste decennierna. Trots detta tvekar en del svenska bibliotek och bibliotekarier fortfarande inför att arbeta med biblioterapi. Det tycks finnas ett behov av fördjupad kunskap om vad biblioterapi är, hur det kan fungera och vad som krävs av dem som ska utföra biblioterapi för att många ska våga ge sig i kast med metoden. Denna artikel har som syfte att bemöta ett sådant behov.

Hur kan biblioteket arbeta fördjupat tillsammans med förskolan för att stärka små barns språkförmåga, flerspråkighet och självkänsla? Cecilia Rosengren, bibliotekarie på Husiebiblioteket i Malmö, och pedagoger på två förskolor i området Almgården såg en möjlighet att samarbeta i ett projekt för att stärka barns delaktighet, identitet och språkutveckling.

Under 2023 tog Biblioteken i Malmö emot över hundra unga Läsambassadörer, som ett sätt att erbjuda lovlediga ungdomar ett givande sommarjobb. Ungdomarna fick också undersöka hur den egna målgruppen uppfattar bibliotekets satsning Sommarboken.

Annika Wig från Skövde kommun har arbetat med Sommarboken för den anpassade grundskolan i Tidaholm. Genom att samarbeta med skolans personal och kollegan Katarina Larson, var målet att inkludera så många barn som möjligt. Med finansiering från Vastra Götalandsregionen kunde hon organisera författarbesök och inhandla extra böcker. Med tre lyckade träffar, där eleverna bland annat deltog i kreativa aktiviteter och utforskade bibliotekets resurser, blev projektet en succé.

Hugo Ewald Hurinsky har skrivit en lättläst bok om källkritik på nätet för unga. Här kan du läsa en intervju med Hugo och även ta del av hans föreläsning på MIK-dagen 2023.

Kan vuxna bli bättre läsfrämjare genom att lyssna mer på barn? Hur kan biblioteken bli bättre på att fånga upp unga läsares röster och ge dem inflytande över bokbeständet? Forskaren Martin Hellström gräver mer i dessa frågor.

Emma Majberger är frilansande skönlitterär översättare engagerad i Översättarcentrum och Författarförbundet. Hon lyfter fram betydelsen av flerspråkighet och läsning genom sitt deltagande i projektet Världens läsare. Hon besöker översättare, bibliotek runtom i Sverige, engagerar barn och ungdomar i språkfrågor och lyfter fram flerspråkighet som en tillgång. 

Tina Mackic är regissör och författare och skapare av "Sommarskuggan". I ett samtal med Annsofie Andersson diskuteras den betydelsefulla roll figuren spelar i barns liv, från att engagera dem i litteratur till att erbjuda tröst på sjukhus. Hon lyfter också de böcker hon skrivit om karaktären och hur den fick sitt karakteristiska utseende.

I denna MIK-utsikt tar Mathias Cederholm upp den tilltagande misstron mot bilder som visat sig under Israel-Hamas/Gazakriget, ljugande chattbotar och en amerikansk diskussion om attacker på vetenskapssamhället och demokratin. Men också en 16-årig fact-checker, hur man kan skapa ”fake news” i skolan och en antologi om unga och medier. Samt det där med ”interoperabilitet” som ett sätt att få sociala medier att bli mer som användarna vill ha dem.

Emma Majberger är frilansande skönlitterär översättare engagerad i Översättarcentrum och Författarförbundet. Hon lyfter fram betydelsen av flerspråkighet och läsning genom sitt deltagande i projektet Världens läsare. Hon besöker översättare, bibliotek runtom i Sverige, engagerar barn och ungdomar i språkfrågor och lyfter fram flerspråkighet som en tillgång. 

Biblioteken som tankesmedjor en podcastserie med kortare intervjuer och reportage som kommer att publiceras under 2023 och 2024. Avsnitten är tänkta som en inspiration för alla som är engagerade i biblioteksfrågor, demokratins utveckling och digitaliseringens effekter.

Kvalitet och kvalitetslitteratur är begrepp som alla bibliotekarier måste förhålla sig till. Men vad betyder egentligen kvalitet i ett litteratursammanhang? Och hur omsätts kvalitetsperspektiv på litteratur i konkret bibliotekspraktik? Detta och mycket mer försöker forskaren Karl Berglund ta reda på i denna text.

Högläsning kan vara en givande och rolig metod att arbeta läsfrämjande på, även för en ung eller vuxen målgrupp. Men för den som aldrig testat att högläsa kan det dock kännas svårt och som ett stort steg att komma igång. I den här korta guiden har Digitekets redaktör Maria Lorentzon därför punktat ner tio tips som en hjälp på vägen.

I den här intervjun berättar Elisabet Johansson och Rebecka Hinn, utvecklingsledare på myndigheten, om vilket uppdrag Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor har och på vilket sätt myndigheten är relevant för biblioteksmedarbetare. De tipsar samtidigt om några relevanta rapporter och material som myndigheten tagit fram.

Tina Mackic är regissör och författare och skapare av "Sommarskuggan". I ett samtal med Annsofie Andersson diskuteras den betydelsefulla roll figuren spelar i barns liv, från att engagera dem i litteratur till att erbjuda tröst på sjukhus. Hon lyfter också de böcker hon skrivit om karaktären och hur den fick sitt karakteristiska utseende.