Tillgänglig läsning

I denna lärresurs belyses tillgänglig läsning för barn och unga med läsnedsättning. Forskarna försöker med utgångspunkt i nationell såväl som internationell forskning ta reda på hur barn med läsnedsättningar ägnar sig åt tillgänglig läsning samt vad det betyder att läsa på olika sätt. Det ges också en övergripande bild av hur folkbibliotek har arbetat och arbetar för tillgänglig läsning för alla barn och unga.

AKK, Bliss, Daisy eller Äppelhylla – det finns gott om akronymer och kluriga benämningar som används inom bibliotekens arbete med tillgänglig läsning. Men vad betyder de egentligen? I den här ordlistan har Digiteket samlat några begrepp för olika kommunikationsstöd, medieformat, tekniska hjälpmedel och bibliotekstjänster som är bra att känna till.

Den nya tillgänglighetslagen som träder i kraft den 28 juni 2025 innebär stora förändringar för e-boksmarknaden, som i förlängningen även berör biblioteken. Lagen, som baseras på ett EU-direktiv, ställer krav på att digitala produkter och tjänster, inklusive e-böcker, ska vara tillgängliga för alla. Vad detta innebär för bibliotekens verksamhet diskuterades i ett webbinarium arrangerat av Myndigheten för tillgängliga medier (MTM).

Desirée Stensdotter, som är utbildad teckenspråks- och dövblindtolk, har på flera sätt arbetat med att utveckla tillgänglighetsarbetet både i Piteå där hon jobbar men även i hela Norrbotten. I den här intervjun ger hon sina bästa tips för bibliotek som vill jobba mer med tillgänglighet och berättar även om hur det kom sig att hon började spela in boktips på teckenspråk och så småningom även var med och tog fram en turkos hylla och en Funkisverktygslåda till biblioteket.

När bibliotekarien Sanna Gunnare började läsa Ann-Helén Laestadius bok för personer med intellektuell funktionsnedsättning i Kiruna blev det startskottet för en resa som ledde fram till ett uppskattat författarbesök med Ann-Helén Laestadius. Genom högläsningen och besöket skapades inte bara läsglädje utan också givande samtal om livet i staden och stadsflytten. När Sanna Gunnare började jobba på Kiruna stadsbibliotek 2022 blev ett av hennes uppdrag att ansvara för bibliotekets arbete för prioriterade grupper. – Jag utbildade mig till bibliotekarie ganska sent i livet. Tidigare hade jag en kandidatexamen i fonetik som jag byggde på med en masterutbildning i biblioteks- och informationsvetenskap. Innan jag hamnade på stadsbiblioteket jobbade jag i nio år på en gymnasieskolas bibliotek i Kiruna, säger Sanna. Eftersom det ingår i min tjänst att ...

Lyssnande läsning ligger i tiden. Många läser idag ljudböcker av olika anledningar. Talböcker och andra inlästa böcker vidgar tillgången till litteratur för personer som inte kan ta del av svartskrift. Men vilka förutsättningar och behov har de som läser i tillgängligt format? Under detta tillfälle med Angelägen forskning lyfter forskaren Anna Lundh och bibliotekarien Elin Nord fram olika perspektiv på lyssnande läsning samt hur biblioteken kan arbeta för dem som behöver läsa i tillgängliga format.

Att samla ord med hjälp av musik eller bilder och sedan sätta samman dem till poesi är ett av många sätt att börja skriva. I den här artikeln berättar Anna Fogelberg om skrivverksamheten Ordverkstan, som hon anordnar på en fritidsgård för personer med funktionsnedsättning. Klubb Cosmos är en fritidsgård för personer med funktionsnedsättning i Vallentuna kommun. Varje tisdag kommer besökare dit för att fika, prata, spela pingis eller biljard. Ibland ordnas även andra aktiviteter, exempelvis Ordverkstan som Vallentuna bibliotek håller i några gånger per termin.  Ordverkstan på Klubb Cosmos uppstod för några år sedan ur ett samarbete kring Funkisfestivalen. Det är en sångtävling inspirerad av Melodifestivalen för personer inom LSS som den ideella föreningen Funkisglädje driver. Alla enheterna på kulturförvaltningen i Vallentuna skulle delta i ...

Tänk om det vore möjligt att utforma en inkluderande metod för boksamtal. En metod som får personer som vanligtvis står långt ifrån litteraturen att känna ett intresse och en nyfikenhet på vad den kan väcka i oss? Med projektet Ordet och handen ville vi utforska sambandet mellan taktilitet och litteratur. Vi ville ta fram en verktygslåda för taktila boksamtal.

Personalen på Oxiebiblioteket i Malmö har tillsammans med scenkonstkollektivet Kollaborativet inrett ett sinnligt rum dit barn och unga från anpassad skola bjudits in att upptäcka och uppleva. Med hjälp av taktila material, ljus och ljud ville de skapa en berättelse bortom orden som i sin tur öppnar upp och breddar begreppet läsfrämjande. I den här artikeln skriver kulturpedagog Tove Mörkberg om projektet och vad Extraspråkligt berättande innebär.

I projektet Småländska sagor – allas sagor utforskar tre olika folkbibliotek, Berättarnätet Kronoberg och Biblioteksutveckling Blekinge Kronoberg hur man kan arbeta läsfrämjande genom berättande och sagor för målgruppen barn ochunga (och i vissa fall även vuxna) med funktionsnedsättningar. Projektet handlar om att utforska berättelsen som sådan och att genom olika uttryck uppleva den småländska sagan.  

Annika Wig från Skövde kommun har arbetat med Sommarboken för den anpassade grundskolan i Tidaholm. Genom att samarbeta med skolans personal och kollegan Katarina Larson, var målet att inkludera så många barn som möjligt. Med finansiering från Vastra Götalandsregionen kunde hon organisera författarbesök och inhandla extra böcker. Med tre lyckade träffar, där eleverna bland annat deltog i kreativa aktiviteter och utforskade bibliotekets resurser, blev projektet en succé.

Viktor Jäderlund är döv sedan födseln och använder teckenspråk för att kommunicera. I denna film skapad av Biblioteken i Malmö ger han tips på hur du kommunicerar med personer som är döva.

I den här artikeln tar två ljudboksforskare utgångspunkt i den kommersiella ljudbokens popularitet och gör nedslag i aktuell forskning. De diskuterar bland annat ljudbokens historia och historiska användningsområden och hur ljudboken och ljudbokskonsumtion påverkas av den digitala mediekulturen men även hur denna utveckling i sin tur påverkar läsarna och biblioteken.