Talboksmodellen och Legimus i framtiden

Hur kan du som bibliotekarie stötta läsare med funktionsnedsättning i framtiden? I takt med att allt fler e-böcker görs tillgängliga från början behöver bibliotekarier kunna guida till digital läsning på olika sätt. Även bibliotekstjänsten Legimus och den svenska talboksmodellen påverkas av förändringar som sker i omvärlden.

I det här samtalet mellan Kristin Nord och Cecilia Gärdén, strateger på MTM, kommer du att få veta mer om MTM:s arbete med att utveckla talboksmodellen i nära dialog med både bibliotekssektorn, brukarorganisationer och bokbranschen. Ett pågående arbete för att bättre möta dagens förutsättningar. Samtalet hölls på Bokmässans biblioteksscen i september 2025.

Samtalet

En lätt bearbetning av texten har gjorts, från talspråk till skriftspråk. Underrubriker har också satts för att underlätta läsningen.

Inledning

Kristin Nord: Välkomna till detta samtal live från biblioteksscenen på Bokmässan i Göteborg. Vi vill också hälsa välkomna till er som följer oss digitalt. Jag heter Kristin Nord.

Cecilia Gärdén: Och jag heter Cecilia Gärdén. Vi är båda strateger på Myndigheten för tillgängliga medier.

Kristin Nord: Detta samtal ska handla om den transformation som just nu pågår i det vi på MTM kallar ekosystemet för tillgänglig läsning. Vi kommer att beskriva bakgrunden till förändringarna, men vi ska också blicka framåt och resonera kring MTM:s och bibliotekens roller i framtiden när det gäller att stödja läsning och tillgodose de behov som finns vad gäller tillgänglig litteratur.

Om MTM och den svenska talboksmodellen

Kristin Nord: Vi utgår från att de flesta här känner till MTM, men här kommer en kort presentation. Myndigheten för tillgängliga medier är ett nationellt kunskapscentrum för tillgängliga medier. Vi främjar universell utformning av litteratur, nyheter och samhällsinformation. Vi arbetar också med att tillgänglighetsanpassa litteratur och medier utifrån läsarnas behov.

När vi ska diskutera de förändringar som nu sker på myndigheten och i Legimus behöver vi börja med det som utgör vår grund. År 1980 bildades Talboks- och punktskriftsbiblioteket, ett statligt specialbibliotek. Detta skedde i samband med att den svenska talboksmodellen introducerades. Cecilia, kan du berätta vad den svenska talboksmodellen är?

Cecilia Gärdén: Staten och biblioteken har samarbetat i snart 50 år. Detta samarbete kallas den svenska talboksmodellen. MTM:s ansvar är dels att anpassa medierna, dels att sprida kunskap och information om dem samt att förmedla och distribuera dem. Detta sker genom det digitala biblioteket Legimus och genom de lokala biblioteken – folkbiblioteken, universitets- och högskolebiblioteken, skolbiblioteken och sjukhusbiblioteken. Det är ni som möter läsarna som möter läshinder och guidar dem till läsning. Därtill finns de regionala biblioteksverksamheterna som på olika sätt stöttar framför allt folkbiblioteken i dessa frågor.

Legimus idag

Kristin Nord: Legimus är navet i talboksmodellen. Hur skulle du beskriva Legimus idag?

Cecilia Gärdén: Legimus är en central del i bibliotekens arbete för att göra läsning tillgänglig för fler. Tjänsten finns för personer med funktionsnedsättningar som gör det svårt att läsa tryckt text. Idag ingår 2 200 bibliotek från alla biblioteksformer i samarbetet. I Legimus finns barn- och ungdomslitteratur, skönlitteratur, facklitteratur och kurslitteratur för studenter på våra universitet och högskolor.

Litteraturen finns på flera språk, och samlingen omfattar ungefär 170 000 böcker som är inlästa från 1950-talet och framåt. Cirka 120 000 läsare är registrerade i Legimus, och förra året lånade de ungefär 1,6 miljoner böcker. De flesta strömmade böckerna, men några behövde ladda ner dem för att kunna läsa.

Legimus är alltså en nationell tjänst som gör läsning möjlig för fler och hjälper biblioteken att nå en av de prioriterade målgrupperna enligt bibliotekslagen.

Omvärldsförändringar

Cecilia Gärdén: Kristin, mycket händer nu med talboksmodellen, Legimus och vårt myndighetsuppdrag. Kan du beskriva vad som händer i omvärlden som påverkar tillgänglig läsning?

Kristin Nord: Om vi blickar bakåt har läsare med syn- eller läsnedsättning under mycket lång tid varit helt beroende av att litteratur anpassas i efterhand i särskilda tillgängliga format. Talboken är ett exempel – den har producerats i olika former sedan 1950-talet i Sverige. MTM tillgänglighetsanpassar idag förlagsutgivna böcker till talböcker med stöd av ett undantag i upphovsrätten.

Utan dessa särskilda format och anpassningar har läsare som möter denna typ av läshinder inte kunnat ta del av skön-, fack- eller kurslitteratur. Det har krävts statligt stöd för detta.

Så är det fortfarande i stor utsträckning, men nu ser vi en rörelse där den digitala omställningen tillsammans med ny lagstiftning skapar nya förutsättningar. Det europeiska tillgänglighetsdirektivet genomförs i Sverige genom lagen om tillgänglighet till vissa produkter och tjänster, som ställer särskilda tillgänglighetskrav på e-bokstjänster.

Om man betraktar detta ur ett bredare perspektiv kan man säga att MTM och marknaden har fungerat som två separata spår som nu börjar korsa varandra alltmer när det gäller tillgänglig läsning. Detta leder till förändringar i hur tillgänglig läsning produceras, förmedlas och når läsaren.

Universellt utformade e-böcker

Kristin Nord: Kan du förklara denna förändring ur ett läsarperspektiv? Vad innebär det att en e-bok är tillgänglig från början?

Cecilia Gärdén: Det är en fråga vi ofta får på MTM. Vi rör oss från ett system där böcker för målgruppen med syn- eller läsnedsättning huvudsakligen har tillgänglighetsanpassats i efterhand och samlats på ett ställe – Legimus – mot en framtid där tillgängligheten finns med från början när böckerna produceras av förlagen.

Vi talar mycket om universell utformning och universellt utformade e-böcker. Universell utformning är en process och princip som är central för funktionshinderspolitikens mål. Det handlar om att när man utformar nya produkter, tjänster, miljöer eller program gör man det så att så många som möjligt ska kunna använda dem redan från början, utan omfattande anpassningar i efterhand.

En universellt utformad, tillgänglig e-bok ska kunna tas del av med flera sinnen. På MTM säger vi att man ska kunna läsa med ögon, öron och fingrar. E-boken behöver vara uppmärkt så att den fungerar tillsammans med hjälpmedel som skärmläsare för uppläsning eller punktskriftsskärm för digital punktskrift.

Det krävs också andra tillgänglighetsfunktioner: navigation mellan kapitel, möjlighet att förstora text med mera. Det handlar om att det ska finnas funktioner som låter läsarna ta till sig innehållet på det sätt de behöver. Viktigt att notera är att även tjänsten för att läsa e-boken måste vara tillgänglig – det är ett samspel mellan bok och plattform.

När marknaden – förlag och kommersiella aktörer – utgår från tillgänglighetsstandarder och producerar böcker i format som möjliggör olika funktionalitet, kan fler läsare ta del av böckerna redan från början.

Men vi på MTM tror inte att universellt utformade e-böcker kommer att tillgodose alla läsarbehov. MTM fyller fortsatt en viktig funktion för att säkerställa att alla kan ta del av litteraturen och att ingen hamnar utanför.

Regeringsuppdraget

Kristin Nord: Under året fick MTM ett regeringsuppdrag som vi återrapporterade i juni. Kan du berätta om detta uppdrag och vad MTM kom fram till gällande biblioteken?

Cecilia Gärdén: Uppdraget handlade specifikt om kurslitteratur. MTM skulle ge förslag på hur systemet för studenters tillgång till anpassad kurslitteratur kan bli mer robust, rättssäkert och likvärdigt – tre värdeord som var centrala i uppdraget. Hela rapporten på närmare 90 sidor finns att läsa på MTM.se för den som vill fördjupa sig.

I korthet lämnade vi förslag och åtgärder till regeringen:

• Mer rättssäkra rutiner vid tillträde till tjänsten när studenter ansöker till Legimus
• Översyn av vår beslutsprocess för produktion av kurslitteratur
• Förbättrad teknisk säkerhet för Legimus för att motverka potentiellt missbruk
• Införande av kryptering på alla kurslitteraturtitlar
• Kommande införande av e-legitimation vid inloggning
• Uppdelning av vår samling i två delar som speglar våra två olika uppdrag för kurslitteratur respektive övrig litteratur

Dessa åtgärder tar hänsyn till marknadsutvecklingen jag beskrev tidigare. Det handlar om att värna upphovsrätten utifrån det undantag vi använder när vi tillgänglighetsanpassar förlagsutgivna böcker i efterhand, men också om att utveckla ansökningsprocessen till Legimus så att den blir ännu mer rättssäker och likvärdig.

Pågående förändringar i Legimus

Kristin Nord: Många som arbetar på bibliotek märker att mycket händer i Legimus just nu. Kan du berätta om det pågående arbetet?

Cecilia Gärdén: Jag ska berätta om två viktiga förändringar. Den första gäller Biblioteksportalen, som många av er känner till. Det är arbetsredskapet för att registrera användare, skapa konton i Legimus och hantera inläsningsförslag. Vi arbetar för att portalen ska ge bästa möjliga stöd till biblioteken. Under hösten kommer vi att arbeta tillsammans med bibliotekskollegor för att testa och förbättra stödet.

Den andra förändringen är en ny Legimus-app som fokuserar på att göra läsningen så enkel som möjligt för dem som har svårt att hantera teknik. Den blir ett komplement till tjänsten Talboken kommer. Appen kommer att innehålla få funktioner, men dessa kommer att vara tillgängliga för betydligt fler läsare. Målet är att fler ska kunna använda appen istället för CD- eller Daisy-spelare. Vi kommer också att uppdatera och utveckla den befintliga appen. Båda apparna kan testas i Legimus-montern efter detta samtal.

Jag frågade Peder Wollinger, systemägare för Legimus, hur han tror att Legimus används om fem år. Han betonade att tillgänglig läsning kommer att finnas på fler plattformar och sa: ”Vi på MTM ska se till att våra läsare hittar rätt läsning. Vi behöver arbeta för att det ska bli så lätt som möjligt för läsaren att navigera mellan olika tjänster i framtiden.”

Han tror att Legimus fortsatt kommer vara en viktig tjänst. Vi utvecklar kontinuerligt Legimus genom användarstudier och användartester, dialog med biblioteken och samtal med andra myndigheter för att vara i takt med tiden.

Framtidsfrågor för biblioteken

Cecilia Gärdén: Vi talar mycket om framtiden. Vilka viktiga framtidsfrågor ser du som kommer att påverka biblioteken?

Kristin Nord: Genom dialog med många bibliotek förstår MTM att när omvärlden förändras krävs kanske mer och andra saker av de lokala biblioteken. Det kan behövas omprioriteringar när staten – MTM i detta fall – inte erbjuder exakt samma lösningar som historiskt. Biblioteken kan behöva ompröva sina arbetssätt, vilket naturligtvis kan vara en arbetsam process.

Tillgänglighetslagen innebär att MTM har nya riktlinjer för när vi ska anpassa en bok för Legimus. Bibliotekarier har uttryckt farhågor om att detta kan driva upp kostnaden för e-medier i ett läge när bibliotekens resurser generellt krymper. Lärosätenas bibliotek kan behöva lyfta frågor om inköp och medieförsörjning både inom lärosätet och med huvudmännen.

En annan framtidsfråga handlar om vad vi kallar komplexa förmedlarsituationer där det inte bara finns en lösning eller plattform i Legimus, utan där man behöver guida läsare genom flera tjänster med olika gränssnitt och funktionalitet. Detta kräver att biblioteken arbetar på nya sätt med guidning och vägledning för att alla läsare ska hitta sin läsning. Det kan innebära översyn av bemanning, prioriteringar och kompetensfrågor.

Vi samarbetar med andra statliga myndigheter i dessa frågor. Som ni vet har Kungliga biblioteket fått i uppdrag att ta fram en folkbiblioteksgemensam lösning för digitala böcker, och vi deltar aktivt i dessa samtal.

Det positiva med förändringarna är att frågorna kommer i fokus och upp på agendan. Vi pratar om tillgänglig läsning, om läsares olika behov och hur de ska hitta sin läsning. Vi behöver lyfta fram och medvetandegöra bibliotekens arbetssätt i dessa frågor – det handlar ju om en av de prioriterade målgrupperna som är helt central för biblioteken. Vi behöver diskutera vilken kunskap och kompetens som krävs för att förmedla tillgänglig läsning. Vi hoppas att bibliotekens expertis synliggörs och märks både bredare och tydligare.

Framtida samarbete

Cecilia Gärdén: Vi började med att tala om talboksmodellen. Hur ser du på det framtida samarbetet mellan biblioteken och MTM?

Kristin Nord: Samarbetet kommer att förändras i viss mån, men talboksmodellen kommer att finnas kvar. Om vi ser den som byggklossar kan dessa komma att flyttas om något. Aktörerna i ekosystemet för tillgänglig läsning – biblioteken, förlagen, myndigheterna och läsarna – behöver samspela för att systemet ska fungera. Ytterst handlar det om att alla i Sverige ska hitta sin läsning, oavsett förutsättningar att kunna läsa.

MTM:s stöd till biblioteken

Kristin Nord: Kan du avslutningsvis berätta hur MTM arbetar för att stötta biblioteken och läsarna genom dessa förändringar?

Cecilia Gärdén: Stödet till biblioteken är ett av våra mest prioriterade områden. Vi arbetar på flera sätt för att möta bibliotekens behov:

• Ett kontaktcenter som är öppet varje vardag och svarar på frågor via telefon och e-post
• Webbinarier
• Dialogforum som arena för kunskapsutbyte med biblioteken
• Nyhetsbrev och utskick
• Samarbete med Digiteket

Under hösten lanserar vi en ny kurs om de arbetssätt och kompetenser som krävs på biblioteken för att förmedla tillgänglig läsning. Den obligatoriska kursen för att kunna registrera användare i Legimus kommer att få en ny, utvidgad form på MTM:s nya lärplattform.

Vi sprider också kunskap om tillgänglig läsning och för dialog med aktörer på alla nivåer i lässystemet. MTM är ett kunskapscentrum för tillgängliga medier och vi stärker denna roll framöver.