Silent Books – när bilderna bär berättelsen

Läser man en bok som saknar text på ett annorlunda sätt? Silent Books är textlösa bilderböcker som möjliggör en gemensam läsning där fler kan vara delaktiga på lika villkor. För både nyanlända som lär sig svenska och barn med språkstörning har dessa böcker visat sig vara ett bra verktyg för språkutveckling, fantasi och inkludering. Den här guiden ger tips på hur du kan börja arbeta läsfrämjande med Silent Books.

Silent Books, ordlösa bilderböcker och textlösa bilderböcker är olika benämningar som används för att beskriva bilderböcker där handlingen helt och hållet bärs av bilderna. Böckerna är tysta (silent) på så vis att de helt saknar text. Silent Books fick sitt genombrott 2012 när ett projekt med textlösa bilderböcker startades på den italienska ön Lampedusa. Syftet var att kunna använda bilderböcker i mångspråkiga grupper där samtal om innehållet kunde spira även om deltagarna talade olika språk. Initiativet väckte internationellt intresse, och 2015 påbörjade IBBY Sverige ett liknande projekt med textlösa bildberättelser för nyanlända barn och ungdomar. Sedan dess har flera folk- och regionbibliotek tagit initiativ till att sprida arbetssättet vidare, framförallt som en läsfrämjande metod för nyanlända i Sverige, men också inom förskolan och för personer med olika språksvårigheter.

IBBY, eller International Board on Books for Young People, är en icke-vinstdrivande organisation som arbetar globalt med att främja barns läsning. Den svenska grenen arbetar för att sprida kännedom om svensk barnlitteratur utomlands och introducera utländsk barnlitteratur i Sverige.

Vad utmärker Silent Books?

Textlösa bilderböcker utgör en väl avgränsad grupp inom bilderboksgenren. Den gemensamma nämnaren är att det är bilderna som huvudsakligen bär budskapet. Men böckerna kan se mycket olika ut. Vissa redogör för allt som händer i nästan varje ögonblick i kronologisk ordning – ungefär som en filmremsa. Andra saknar röd tråd helt och hållet, och består istället av ett myller av detaljer där bilderna har inbördes sammanhang på ett associativt eller tematiskt sätt. Exempel på titlar utan handlingstråd är böckerna om Waldo av Martin Handford. Det gäller att hitta Waldo som gömmer sig i ett myller av detaljer. Böckerna är tematiska på det sättet att Waldo befinner sig i olika miljöer, till exempel på badstranden, i staden etc. 

När en bilderbok har en röd tråd, oavsett om den är textlös eller inte, brukar det finnas en eller några få huvudpersoner som man följer genom boken. Detta underlättar förståelsen av handlingen och skapar en naturlig ingång för berättande. I Rotraut Susanne Berners textlösa Wimmelbücher finns olika parallella händelseförlopp kopplat till olika personer, som läsaren kan följa från uppslag till uppslag. I Eva Lindströms bok Katten och Apan får vi följa en berättelse om hur Katten uppfinner stekpannan och Apan ser till att det blir kvällsmat.

Varför Silent Books? Sex goda skäl

1. Skapar ett aktivt förhållningssätt

När texten saknas och berättelsen bärs av bilderna fungerar det som en indirekt uppmaning till läsarna att försöka tolka och sätta ord på innehållet. Betraktaren måste använda sin fantasi för att förstå vad boken handlar om. Frånvaron av text kan vara mycket aktiverande och skapa en känsla av frihet att uttrycka sig. Läsaren ges utrymme att tolka och analysera bilderna på egen hand utifrån egna erfarenheter.

2. Ger språkträning och underlättar språkinlärning

Både förskollärare och bibliotekarier vittnar om att textlösa bilderböcker gör det lätt att fånga barns intresse och aktivera språket och det egna berättandet. Bilderna fungerar som en brygga till ordförståelse. När man tillsammans läser ordlösa bilderböcker ger boken det gemensamma perspektivet, man kan turas om att benämna och berätta, och det är lätt för barnet eller deltagaren att få en mer aktiv roll än vanligt. För personer som lär sig svenska som andraspråk eller har andra språksvårigheter blir Silent Books ett värdefullt komplement till traditionell språkträning.

3. Främjar inkludering och mångfald

Språk och litteracitet är grundläggande för inkludering i en ny kontext, men grunden måste läggas i omgivningar där människor känner sig trygga. Många visuella uttryck är gemensamma, oavsett var i världen vi bor. Silent Books kan läsas på alla världens språk och fungerar därför i alla sammanhang där det finns kommunikationssvårigheter på grund av olika språkbakgrund eller av andra skäl förlorad språklig förmåga. 

4. Stärker jämlik läsning

När barn och vuxna ska läsa textlösa bilderböcker tillsammans krävs att vuxna ställer om och aktiverar sin fantasi på samma sätt som barnen för att tillsammans skapa berättelsen. Det uppstår en situation där maktförhållandet jämnas ut och delaktigheten sker på mer lika villkor. Barns förmåga att ta emot och sålla visuella detaljer är ofta överlägsen vuxnas, vilket gör att barnen stärks i kommunikationen kring bilderboken.

5. Tränar bildanalys och kritiskt tänkande

Att tolka en bildberättelse är en komplex process. Läsaren måste förstå sammanhangen, kunna hålla ledtrådar i huvudet och tolka uttryck för att förstå känslor, tankar och stämningar. Processen att tolka bilderna blir en övning i kritiskt tänkande och underlättar samtidigt förståelsen av andra individers villkor.

6. Ger en konstnärlig upplevelse

Flera pedagoger betonar att språket och kommunikationen stimuleras av den konstnärliga upplevelsen som bilderböcker ofta ger. De bilder som finns i bilderböcker, gjorda av illustratörer med konstnärliga ambitioner, är ofta engagerande och uttrycksfulla. Den känslomässiga upplevelsen kan inspirera och stärka viljan att uttrycka sig språkligt.

Att utforska berättelsen tillsammans

Det som kännetecknar arbetet med Silent Books är att deltagarna ska aktiveras och delta i berättelsen. För att det ska kunna hända krävs att den som leder intar en mer tillbakalutad roll än vid vanlig högläsning, och bereder sig på att tolka bilderna tillsammans med deltagarna. Det kan kännas obekvämt för många som är vana vid att ligga före och ha svaren, men det är nödvändigt om deltagarnas föreställningar och fantasier ska få ta plats.

Hur läser man Silent Books?

Först: tyst läsning tillsammans

Börja med att titta i boken tyst tillsammans. Ta er tid att upptäcka bilderna, se detaljer, följa med i handlingen. Denna första tysta läsning är viktig för att alla ska hinna bilda sig en uppfattning om berättelsen.

Sedan: berätta tillsammans

När ni börjar prata om boken, använd öppna frågor som:

• Vad ser du i bilderna?
• Vem handlar berättelsen om?
• Var bor han, hon eller hen, och med vem?
• Vad händer här?
• Vad tror du händer sen?

Bekräfta och utvidga

När barnet eller deltagaren säger något, bekräfta det genom att upprepa. Om någon säger en kort mening, kan du fylla ut och säga en längre mening. Om deltagaren säger ”Pojken tittar på en ballong” kan du svara ”Ja, pojken ser en stor röd ballong”.

Var öppen för olika tolkningar

Det som är bra med Silent Books är att det inte finns något facit. Var beredd på att lyssna noga, var lyhörd och skapa aktivitet genom att spinna vidare på berättelsen – använd fantasin! Barnet eller deltagaren kan styra berättelsen genom att peka i boken, och du bygger vidare på det.

Ett urval av Silent Books

Eftersom böckerna inte innehåller text behöver de inte översättas och det går därför att läsa dem oavsett i vilket land de är utgivna. 

Några tips för att läsa Silent Books i grupp

I mindre grupper (2–6 deltagare)

• Sitt nära varandra så att alla ser bilderna.
• Låt alla få chans att säga något om varje bild.
• Stanna upp länge vid bilder som väcker intresse.
• Läs gärna boken flera gånger.
• Testa också att läsa boken baklänges.

I större grupper 

• Projicera böckernas bilder med hjälp av en projektor så att alla ser utan problem.
• Låt deltagarna berätta för varandra, två och två, om vad som händer på bilderna.

Att tänka på!

• Välj böcker med teman som kan kopplas till deltagarnas egna erfarenheter.
• Kombinera gärna läsningen med kreativt skapande. Exempelvis kan deltagarna måla egna bilder utifrån boken. 
• Använd böckerna som utgångspunkt för reflektion och djupare samtal. Fånga upp tankar eller kommentarer från deltagarna genom att ställa följdfrågor. En bok som handlar om snö kan exempelvis leda till berättelser om ett fint minne man har kopplat till snö eller hur snön låter och känns. 

Erfarenheter från praktiken

I skriften Silent Books II: Att använda textlösa bilderböcker för att träna språk och kommunikation finns flera intervjuer med pedagoger och bibliotekarier som använt Silent Books i läsfrämjande arbete mot olika målgrupper. Här nedan finns två av dessa intervjuer i en kort sammanfattning. 

Berättartekniker

Att läsa Silent Books tillsammans handlar om att främja ett gemensamt berättande. Ibland behöver man en uppvärmning för att lättare komma igång med böckerna och berättelserna. Här får du tips på olika övningar att genomföra innan du tar dig an böckerna. 

Att berätta tillsammans – utifrån fyra frågor

Skapa en berättelse genom att öppet och nyfiket ställa frågor till varje deltagare. Frågorna ska vara utformade så att alla ska kunna svara och på så sätt bidra med sin del till berättelsen. 

Börja med:

1. Det var en gång en … Vem ska berättelsen handla om?

Var levde den/hen, och med vem?

2. Varje dag … Vad gjordes varje dag?

3. Men en dag … Vad hände då?

4. Så idag … Hur är det idag?

Vilken berättelse blev det? Återberätta den.

Fantasin får vingar

Börja med att bestämma ett tema som ni ska använda för följande berättarövning. Exempel på teman kan vara “i havet”, “som flyger i luften”, “saker som börjar på bokstaven A” eller “jättestora saker”. 

Gruppen sitter i ring, den som börjar (nr 1) säger till sin granne (nr 2) ”Du vet inte vad jag har i min ficka”. Grannen (2) svarar ”Det vet jag visst det, du har en …” Svaret baseras på ett tema som ni har bestämt, exempelvis något jättestort, som i vanliga fall inte alls brukar finnas i fickor. Nr 1 svarar sen “Ja det stämmer, och det har jag därför att …”

Föremål som berättar

Fyll en resväska med olika föremål som hör hemma på olika platser och i olika

miljöer. Börja med att berätta vilka föremålen är och vad de används till. Dessa kan sedan användas för att skapa berättelser, både sådana som deltagarna har upplevt i verkligheten eller som är helt påhittade. Utgå från följande uppmaningar:

• Välj ett föremål som får dig att minnas en händelse från barndomen, och berätta om den.
• Fantisera ihop en berättelse där ett föremål spelar en viktig roll, och berätta om det.
• Berätta ett minne från ett hus du har bott i. Välj ett föremål som verkar intressant och ge det en betydelse i berättelsen.