Angelägen forskning

Skolbibliotek och folkbibliotek har båda ett läsfrämjande uppdrag gentemot barn och unga, oavsett om det gäller läsning för lärande eller läsning för nöje. Den här kunskapsöversikten går igenom aktuella internationella studier och ger en bild av hur skolbibliotek arbetar med läsfrämjande och vad folkbibliotek kan lära sig och inspireras av från skolbibliotekens arbete. I översikten ges forskningen om skolbibliotekens läsfrämjande arbete störst utrymme. 

I det här poddavsnittet möter vi Ola Pilerot som samtalar med Julia Pennlert om begreppet forskningsbaserat arbetssätt, vad begreppet består av och hur det kan ta sig ut i den konkreta verksamheten. Under samtalet diskuteras också folkbibliotekens omvärldsbevakning utifrån färska forskningsresultat.

I den här vetenskapliga artikeln utforskas utmaningarna och strategierna för att främja läsning på Sveriges nationella minoritetsspråk. Med utgångspunkt i de unika förutsättningarna för dessa språk tas befintlig forskning från såväl Sverige som internationellt upp. Artikelns syfte är att ge folkbiblioteken verktyg och metoder för att stärka minoritetsspråken och kulturerna de bär på, samt att lyfta fram vikten av delaktighet och representation i detta arbete.

I det här poddavsnittet möter vi Jenny Johannisson som i samtal med Julia Pennlert talar om hur den kulturpolitiska styrningen av läsfrämjande insatser har gått till och hur den går till, vilka utmaningar som finns och om huruvida det går att dra några slutsatser kring framgångsfaktorer för sådan styrning.

I det här poddavsnittet möter vi Julia Pennlert och Lisa Ohlsson Dahlqvist, som i samtal talar om tillgänglig läsning och hur detta är en viktig förutsättning för att kunna delta i den demokratiska processen. Vi lyssnare får en översikt över MTMs verksamhet och några av de olika sätt som de tillgängligör läsning men också en fördjupning kring hur tillgänglig läsning är så mycket mer än bara format.

Har läsning alltid varit ett socialt fenomen? Och hur hänger dagens Shared Reading-rörelse ihop med upplysningstidens litterära salonger och folkrörelsernas läsfrämjande insatser under 1800- och 1900-talet? Detta och mycket mer får du svar på i denna vetenskapliga artikel skriven av universitetsadjunkt Kristin Johansson.

I det här poddavsnittet möter vi Sandra Hillén och Emma Berge Kleber, som i samtal med Julia Pennler talar om sin forskning i anslutning till läsfrämjande för barn och unga. De talar bland annat om hur pandemin påverkat biblioteken på många olika sätt och om hur läsfrämjande allt som oftast kan talas om som ett insrumen för att nå något annan slags effekt än just läsning för läsnings skull.

Vilka kunskaper och kompetenser behöver bibliotekarien för att kunna arbeta med det läsfrämjande uppdraget? Jenny Lindberg, universitetslektor vid Högskolan i Borås, ger i den här artikeln en övergripande bild av de centrala kompetenser som spelar in i bibliotekariens läsfrämjande och litteraturförmedlande uppdrag. Den avslutande delen utgörs av en diskussion om bibliotekariens unika professionella kompetens och hur den kan ges spelrum på arbetsplatsen.

I detta tillfälle av Angelägen forskning står rösten, ljudet och samtalet som en del av det läsfrämjande arbetet i fokus. I samtalet medverkar Sirpa Bark och Julia Pennlert från Bibliotekshögskolan vid Högskolan i Borås samt Linda Willander, bibliotekschef vid Ystads stadsbibliotek.

I denna kunskapsöversikt presenteras en kartläggning av de centrala aktörerna för främjandet av läsning på nationell, regional och lokal nivå, samt hur deras uppdrag, ansvar och roller ser ut. I översikten ges också en inblick i det samspel som sker mellan offentliga organisationer och civilsamhället när det gäller läsfrämjande, med särskilt fokus på att identifiera delområden där samverkan är välorganiserad och inom vilka områden samverkan saknas.

Vad handlar studierna med fokus på barns och ungas läsning verkligen om? Vad räknas egentligen som läsning? Visar alla undersökningar samma tendens? Vem har egentligen tillfrågats i de här studierna? I samtalet pratar vi om hur den som arbetar på folkbibliotek med läsfrämjande och litteraturförmedling kan förhålla sig till medierapporteringen.

Den 26 oktober i år arrangerade Västra Götalandsregionen ett kunskapsseminarium om medie- och informationskunnighet, MIK. Följande text är manus till den föreläsning som Ulla Carlsson, professor vid Göteborgs universitet, höll under träffen.

Anne-Marie Körling är lärare, författare och har varit läsambassadör. Hon belyser i föreläsningen sin djupa relation till läsning, präglad av barndomsminnen och familjens kulturarv. Hon betonar vikten av förebilder i litteraturen, hur berättelser kan användas för att reflektera över livets olika skeden, och framhäver att rätt presentation av böcker kan väcka läslust. Genom att låta böckerna "tala" och genom högläsning visar hon hur litteraturen kan engagera och inspirera.

Biblioterapi, det vill säga användandet av litteratur i syfte att förbättra den psykiska hälsan eller välbefinnandet är en kreativ terapiform som blivit alltmer populär i stora delar av världen under de senaste decennierna. Trots detta tvekar en del svenska bibliotek och bibliotekarier fortfarande inför att arbeta med biblioterapi. Det tycks finnas ett behov av fördjupad kunskap om vad biblioterapi är, hur det kan fungera och vad som krävs av dem som ska utföra biblioterapi för att många ska våga ge sig i kast med metoden. Denna artikel har som syfte att bemöta ett sådant behov.

Kan vuxna bli bättre läsfrämjare genom att lyssna mer på barn? Hur kan biblioteken bli bättre på att fånga upp unga läsares röster och ge dem inflytande över bokbeständet? Forskaren Martin Hellström gräver mer i dessa frågor.

Kvalitet och kvalitetslitteratur är begrepp som alla bibliotekarier måste förhålla sig till. Men vad betyder egentligen kvalitet i ett litteratursammanhang? Och hur omsätts kvalitetsperspektiv på litteratur i konkret bibliotekspraktik? Detta och mycket mer försöker forskaren Karl Berglund ta reda på i denna text.

Språk och kommunikation är avgörande för barns utveckling och lärande, det är forskningen enig om. Vilka metoder och arbetssätt främjar språk- och läsutveckling hos små barn? Vilken plats kan leken ha på biblioteket? Kan folkbiblioteken integrera lek för att främja berättelser och läsning? 

Det är inlevelsen i fiktionen som leder till den djupare förståelsen av livet och världen. Detta visar tydligt en lång rad vetenskapliga undersökningar av läsande barn och unga, som får tänka och samtala kring det lästa på ett öppet sätt där deras egna tankar lyfts upp, synliggörs och utgör grunden för samtalen. Litteraturläsningen och skönlitteraturens fiktionella och estetiska förutsättning behöver lyftas i sin egen rätt i allt läsfrämjande arbete.

I det senaste avsnittet av Angelägen forskning diskuteras bevarandet av muntliga berättartraditioner inom Sveriges nationella minoritetsspråk, och hur folkbibliotek kan spela en större roll i detta. Programmet, som spelades in på Bokmässan i Göteborg 2023, belyser de utmaningar som finns kring läs- och skrivkunnigheten i dessa språk, och utforskar strategier för att främja deras användning i tryckt form.

I den här vetenskapliga podden ges en kort bakgrund till ljudböcker och deras historia. Här görs också en genomgång av några av de mest spännande resultaten från Elisa Tattersall Wallins avhandling från 2022. Slutligen sätts digital läsning i en större kontext genom en kort inblick i de siffror om läsvanor som presenterats i den årliga SOM-undersökningen 2023. 

I den här artikeln gör Kristin Johansson, doktorand och universitetsadjunkt Högskolan i Borås, en genomgång av Svenska barns läshistoria och hur man genom historien uppfostrat genom böcker och läsning.

I denna lärresurs belyses tillgänglig läsning för barn och unga med läsnedsättning. Forskarna försöker med utgångspunkt i nationell såväl som internationell forskning ta reda på hur barn med läsnedsättningar ägnar sig åt tillgänglig läsning samt vad det betyder att läsa på olika sätt. Det ges också en övergripande bild av hur folkbibliotek har arbetat och arbetar för tillgänglig läsning för alla barn och unga.

Vid det här tillfället av Angelägen forskning stod Bibliotek som social infrastruktur och begreppet ”att biblioteka” i fokus för samtalet mellan Johanna Rivano Eckerdal, docent och universitetslektor i biblioteks- och informationsvetenskap vid Lunds universitet, och Kristina Elding, utvecklingsstrateg på bibliotek, kultur- och fritidsförvaltningen i Lund.

I den här artikeln tar två ljudboksforskare utgångspunkt i den kommersiella ljudbokens popularitet och gör nedslag i aktuell forskning. De diskuterar bland annat ljudbokens historia och historiska användningsområden och hur ljudboken och ljudbokskonsumtion påverkas av den digitala mediekulturen men även hur denna utveckling i sin tur påverkar läsarna och biblioteken.