Angelägen forskning

I det här poddavsnittet möter vi Malin Utter som samtalar med Maria Ringbo om marknadsföring på bibliotek. Malin berättar om sina två böcker och ger konkreta tips på saker att tänka på för den som vill komma igång med att arbeta med marknadsföring.

I det här poddavsnittet möter vi Ingrid Schild som samtalar med Maria Ringbo om utvärderingar. Varför och för vem gör man utvärderingar och på vilka olika sätt kan man utvärdera? Ska utvärderingar ses som en process eller ett resultat? Vad krävs för att en utvärdering ska vara givande och vad ska man tänka på? Dessa är några av de frågor som berörs i samtalet.

I det här poddavsnittet möter vi Karen Nowé Hedvall som samtalar med Maria Ringbo om lärande organisationer, organisation och organisationskompetens. Samtalet berör olika sätt att lära och lära av varandra i en organisation. Samtalet behandlar också chefens roll, hur lärande kan stöttas från chefshåll och hur man som chef skapar en lärande organisation.

Den här texten lyfter olika faktorer som kan möjliggöra eller vara ett hinder för positiva läsupplevelser och läsmotivation hos unga. Flera faktorer kan relateras till den enskilda individen, exempelvis intressen, bakgrund och livssituation, läsförmåga och preferenser gällande format.

I det här poddavsnittet möter vi Sofia Lindström Sol som samtalar med Julia Pennlert om delaktighet i kulturen idag.

Det pratas ofta om att barn och unga ska göras delaktiga i olika sammanhang, men det är inte alltid självklart vad som menas då delaktighet kan göras på många sätt och ta sig olika former. I den här artikeln belyses olika perspektiv på barn och ungas delaktighet och medskapande i relation till folkbibliotek och läsning.

Allt fler bibliotek arbetar idag med att skapa beredskap i sina verksamheter och vissa har också fått utpekade roller i den kommunala beredskapsplaneringen. I detta avsnitt av Angelägen forskning fördjupas kunskapen om vilka hot som kan komma att riktas mot biblioteksverksamheten.

I det här poddavsnittet möter vi Cecilia Gärdén som samtalar med Julia Pennlert om delat lärande på bibliotek och mer specifikt om hur chefer kan stödja bibliotekspersonalens kompetensutveckling inom läsfrämjande och litteraturförmedling.

Skolbibliotek och folkbibliotek har båda ett läsfrämjande uppdrag gentemot barn och unga, oavsett om det gäller läsning för lärande eller läsning för nöje. Den här kunskapsöversikten går igenom aktuella internationella studier och ger en bild av hur skolbibliotek arbetar med läsfrämjande och vad folkbibliotek kan lära sig och inspireras av från skolbibliotekens arbete. I översikten ges forskningen om skolbibliotekens läsfrämjande arbete störst utrymme. 

I det här poddavsnittet möter vi Ola Pilerot som samtalar med Julia Pennlert om begreppet forskningsbaserat arbetssätt, vad begreppet består av och hur det kan ta sig ut i den konkreta verksamheten. Under samtalet diskuteras också folkbibliotekens omvärldsbevakning utifrån färska forskningsresultat.

I den här vetenskapliga artikeln utforskas utmaningarna och strategierna för att främja läsning på Sveriges nationella minoritetsspråk. Med utgångspunkt i de unika förutsättningarna för dessa språk tas befintlig forskning från såväl Sverige som internationellt upp. Artikelns syfte är att ge folkbiblioteken verktyg och metoder för att stärka minoritetsspråken och kulturerna de bär på, samt att lyfta fram vikten av delaktighet och representation i detta arbete.

I det här poddavsnittet möter vi Jenny Johannisson som i samtal med Julia Pennlert talar om hur den kulturpolitiska styrningen av läsfrämjande insatser har gått till och hur den går till, vilka utmaningar som finns och om huruvida det går att dra några slutsatser kring framgångsfaktorer för sådan styrning.

I det här poddavsnittet möter vi Julia Pennlert och Lisa Ohlsson Dahlqvist, som i samtal talar om tillgänglig läsning och hur detta är en viktig förutsättning för att kunna delta i den demokratiska processen. Vi lyssnare får en översikt över MTMs verksamhet och några av de olika sätt som de tillgängligör läsning men också en fördjupning kring hur tillgänglig läsning är så mycket mer än bara format.

Har läsning alltid varit ett socialt fenomen? Och hur hänger dagens Shared Reading-rörelse ihop med upplysningstidens litterära salonger och folkrörelsernas läsfrämjande insatser under 1800- och 1900-talet? Detta och mycket mer får du svar på i denna vetenskapliga artikel skriven av universitetsadjunkt Kristin Johansson.

I det här poddavsnittet möter vi Sandra Hillén och Emma Berge Kleber, som i samtal med Julia Pennler talar om sin forskning i anslutning till läsfrämjande för barn och unga. De talar bland annat om hur pandemin påverkat biblioteken på många olika sätt och om hur läsfrämjande allt som oftast kan talas om som ett insrumen för att nå något annan slags effekt än just läsning för läsnings skull.

Vilka kunskaper och kompetenser behöver bibliotekarien för att kunna arbeta med det läsfrämjande uppdraget? Jenny Lindberg, universitetslektor vid Högskolan i Borås, ger i den här artikeln en övergripande bild av de centrala kompetenser som spelar in i bibliotekariens läsfrämjande och litteraturförmedlande uppdrag. Den avslutande delen utgörs av en diskussion om bibliotekariens unika professionella kompetens och hur den kan ges spelrum på arbetsplatsen.

I detta tillfälle av Angelägen forskning står rösten, ljudet och samtalet som en del av det läsfrämjande arbetet i fokus. I samtalet medverkar Sirpa Bark och Julia Pennlert från Bibliotekshögskolan vid Högskolan i Borås samt Linda Willander, bibliotekschef vid Ystads stadsbibliotek.

I denna kunskapsöversikt presenteras en kartläggning av de centrala aktörerna för främjandet av läsning på nationell, regional och lokal nivå, samt hur deras uppdrag, ansvar och roller ser ut. I översikten ges också en inblick i det samspel som sker mellan offentliga organisationer och civilsamhället när det gäller läsfrämjande, med särskilt fokus på att identifiera delområden där samverkan är välorganiserad och inom vilka områden samverkan saknas.

Vad handlar studierna med fokus på barns och ungas läsning verkligen om? Vad räknas egentligen som läsning? Visar alla undersökningar samma tendens? Vem har egentligen tillfrågats i de här studierna? I samtalet pratar vi om hur den som arbetar på folkbibliotek med läsfrämjande och litteraturförmedling kan förhålla sig till medierapporteringen.

Den 26 oktober i år arrangerade Västra Götalandsregionen ett kunskapsseminarium om medie- och informationskunnighet, MIK. Följande text är manus till den föreläsning som Ulla Carlsson, professor vid Göteborgs universitet, höll under träffen.

Biblioterapi, det vill säga användandet av litteratur i syfte att förbättra den psykiska hälsan eller välbefinnandet är en kreativ terapiform som blivit alltmer populär i stora delar av världen under de senaste decennierna. Trots detta tvekar en del svenska bibliotek och bibliotekarier fortfarande inför att arbeta med biblioterapi. Det tycks finnas ett behov av fördjupad kunskap om vad biblioterapi är, hur det kan fungera och vad som krävs av dem som ska utföra biblioterapi för att många ska våga ge sig i kast med metoden. Denna artikel har som syfte att bemöta ett sådant behov.

Kan vuxna bli bättre läsfrämjare genom att lyssna mer på barn? Hur kan biblioteken bli bättre på att fånga upp unga läsares röster och ge dem inflytande över bokbeständet? Forskaren Martin Hellström gräver mer i dessa frågor.

Kvalitet och kvalitetslitteratur är begrepp som alla bibliotekarier måste förhålla sig till. Men vad betyder egentligen kvalitet i ett litteratursammanhang? Och hur omsätts kvalitetsperspektiv på litteratur i konkret bibliotekspraktik? Detta och mycket mer försöker forskaren Karl Berglund ta reda på i denna text.

Språk och kommunikation är avgörande för barns utveckling och lärande, det är forskningen enig om. Vilka metoder och arbetssätt främjar språk- och läsutveckling hos små barn? Vilken plats kan leken ha på biblioteket? Kan folkbiblioteken integrera lek för att främja berättelser och läsning?