Inspirationsartiklar

AKK, Bliss, Daisy eller Äppelhylla – det finns gott om akronymer och kluriga benämningar som används inom bibliotekens arbete med tillgänglig läsning. Men vad betyder de egentligen? I den här ordlistan har Digiteket samlat några begrepp för olika kommunikationsstöd, medieformat, tekniska hjälpmedel och bibliotekstjänster som är bra att känna till.

Fyra norrbottniska kommuner har samarbetat i ett projekt för att främja läsning hos ungdomar med hjälp av digitala verktyg. Detta har lett framtill bland annat VR-upplevelser, Booktok, miniatyrböcker, AI-mordgåtor och en epa-bokklubb. I denna artikel berättar två av deltagarna i projektet om hur det gick och vilka lärdomar de fått med sig.

Forskningsprojektet "Folkbiblioteken i ett förändrat politiskt landskap" har under flera års tid undersökt hur folkbibliotekens uppdrag att verka för det demokratiska samhällets utveckling påverkas när synen på vad demokrati egentligen är ifrågasätts. I denna artikel berättar forskarna mer om politisk påverkan på folkbibliotek och vilka slutsatser de kom fram till under projektets gång.

Vilka kompetenser behövs för att arbeta med läsfrämjande och litteraturförmedling? I juni arrangerade Digiteket och Biblioteksutveckling Östergötland ett webbinarium på temat folkbibliotekariers kompetenser för läsfrämjande.

Viktor Jäderlund är döv sedan födseln och använder teckenspråk för att kommunicera. I denna film skapad av Biblioteken i Malmö ger han tips på hur du kommunicerar med personer som är döva.

Folkbibliotekens arbete med samverkan och delaktighet stod i centrum för detta avsnitt av forskarforumet Angelägen forskning. Sofia Lindström Sol, lektor på Högskolan i Borås och Mohammed Mekrami, bibliotekschef för folkbibliotek och kulturhus i Uppsala, diskuterade olika aspekter av samverkan och delaktighet med fokus på målgruppen ungdomar.

Hur kommer det sig att folkbibliotekens utbud av digitala böcker ser så olika ut hos olika bibliotek fastän många delar samma distributör och tekniska gränssnitt? Vilka möjligheter finns för bibliotek att själva påverka för att kunna erbjuda en bättre biblioteksanpassad och användarvänlig tjänst? För att förstå detta och andra klurigheter har Biblioteksutveckling Sörmland tillsammans med bibliotekspersonal i regionen arbetat fram en visuell ekologi för digitala böcker. Digiteket har ställt några frågor till Jessica Malmström, biblioteksutvecklare på region Sörmland, och Anna Corlin, bibliotekarie i Strängnäs, om den nya visualiseringen. Varför behövs en visuell ekologi för digitala böcker på folkbibliotek? – Vi upplever själva att det är svårt att på djupet förstå hur system och aktörer hänger ihop. Flödet för den digitala boken i bibliotekssystemet är komplext. ...

I början av 2023 besökte personal från Nordmalings bibliotek skolklasser i lågstadiet för att högläsa och samtala om boken Historien om Bodri av Hédi Fried. Boken skildrar Förintelsen ur ett barnperspektiv. I den här artikeln skriver skolbibliotekarien Moa Wållberg om hur det var att läsa en bok med ett så tungt innehåll för barn och varför det är viktigt.

Våren 2019 startade Växjö bibliotek boktipstjänsten Bokakuten. En digital tjänst där lässugna får personliga boktips. I den här artikeln berättar bibliotekarierna Mathilda Bosnjak och Sofie Petersson om hur tjänsten fungerar och varifrån de fick idén.  

Hur kan folkbibliotek arbeta för att motverka psykisk ohälsa? Reflekterande skrivande är en biblioterapeutisk metod som syftar till att stärka människors självkänsla och självförståelse. Det är ett läkande skrivande som rymmer en stor demokratisk potential, menar Anna-Lova Rosell, som nyligen skrivit en rapport om metoden.

Det finns fem olika resursbibliotek för de olika minoritetsspråken. Digiteket träffade två av medarbetarna på Judiska biblioteket i Stockholm, som är resursbibliotek för minoritetsspråket jiddisch, för att ta reda på mer om språket och hur biblioteken kan jobba för att lyfta fram jiddisch och judisk kultur.

Desirée Stensdotter, som är utbildad teckenspråks- och dövblindtolk, har på flera sätt arbetat med att utveckla tillgänglighetsarbetet både i Piteå där hon jobbar men även i hela Norrbotten. I den här intervjun ger hon sina bästa tips för bibliotek som vill jobba mer med tillgänglighet och berättar även om hur det kom sig att hon började spela in boktips på teckenspråk och så småningom även var med och tog fram en turkos hylla och en Funkisverktygslåda till biblioteket.

I och med generativ AI:s stora genomslag och att du nu med några knapptryck kan skapa bilder, böcker, poesi, musik och mycket annat uppstår frågan om du har upphovsrätt till det algoritmerna skapat. Digiteket tipsar om två aktuella resurser i ämnet och sammanfattar i huvuddrag kunskapsläget i denna komplexa fråga.

I Kävlinge kommun har man mångårig erfarenhet av samverkan mellan folk- och skolbibliotek. Med åren har den fördjupats och utökats och erfarenheten från bibliotekarierna visar att man med små medel kan få till långvariga och hållbara samarbetsstrukturer som samtidigt inte slukar all ens tid.

I mitten av april bevistade jag en tredagarskonferens i Uppsala. Forskare som arbetar med frågor kring desinformation, kunskapsmotstånd, medielandskapet, kritiskt tänkande och liknande, diskuterade aktuell forskning i dessa ämnen. Det var spännande, aktuellt och man fick med sig många intressanta infallsvinklar och lästips. Denna MIK-utsikt blir något så ovanligt som en konferensrapport, med nedslag i de tre dagarnas imponerande innehåll.

Digitalisering presenteras ofta som lösningen på stora problem i samhället. Samtidigt har digital självservice skapat nya behov av stöd. Bibliotek runt om i landet beskriver skrivaren som en besvärlig tidstjuv och det är tydligt att nya digitala samhällshinder skapas på väg mot målet att göra det bästa av digitaliseringens möjligheter. Genom åren har en fråga vuxit fram inom Digidelnätverket: Går det att se mönster och bygga insikter om digitala samhällshinder genom att, via bibliotekspersonalen, samla in besökarnas frågor?   Under maj och juni 2024 genomförs en gemensam registrering av allmänhetens frågor som är relaterade till digital vardag. Statistikinsamlingen sker via en enkät som administreras av samordningsfunktionen för Digidelnätverket. Det är första gången som den här typen av frågor samlas in brett i Sverige. Alla bibliotek är ...

I projektet Småländska sagor – allas sagor utforskar tre olika folkbibliotek, Berättarnätet Kronoberg och Biblioteksutveckling Blekinge Kronoberg hur man kan arbeta läsfrämjande genom berättande och sagor för målgruppen barn ochunga (och i vissa fall även vuxna) med funktionsnedsättningar. Projektet handlar om att utforska berättelsen som sådan och att genom olika uttryck uppleva den småländska sagan.  

Denna artikel syftar till att förmedla en samlad bild, i den mån det går, av de kunskaper som finns att tillgå när det gäller mångspråksarbete och läsfrämjande riktat mot barn och ungdom med annat modersmål än svenska eller med anknytning till de nationella minoriteterna.

Shared Reading har blivit en mycket populär metod att använda i läsfrämjande och litteraturförmedlande verksamhet. En metod som kan ge nya möjligheter till samverkan mellan olika läsfrämjande aktörer. På detta tema arrangerade Digiteket ett webbinarium tillsammans med Biblioteksutveckling Region Skåne i april – nu kan du ta del av träffen i efterhand.

Den nya tillgänglighetslagen som träder i kraft den 28 juni 2025 innebär stora förändringar för e-boksmarknaden, som i förlängningen även berör biblioteken. Lagen, som baseras på ett EU-direktiv, ställer krav på att digitala produkter och tjänster, inklusive e-böcker, ska vara tillgängliga för alla. Vad detta innebär för bibliotekens verksamhet diskuterades i ett webbinarium arrangerat av Myndigheten för tillgängliga medier (MTM).

Kan vi tala om kvalitet för barnlitteratur utifrån hur böcker är skrivna och utformade, eller bör barnlitterär kvalitet bedömas utifrån vad barnen uppskattar?  I samarbete med Biblioteksutveckling i Västra Götalandsregionen arrangerade Digiteket webbinariet “Barnboksbeståndet – om kvalitet och barns delaktighet” som nu finns tillgängligt att se i efterhand. 

Lotta Bergseth och Jenny Sköld har skapat Medveten på nätet ett kurspaket på sammanlagt sju kurser om medie- och informationskunnighet riktat till seniorer. I samband med publiceringen av kurserna så ställde vi några frågor till dem. De har tidigare främst arbetat med unga som målgrupp så att ta fram material för seniorer var något som kändes både roligt och utmanande.

Missade du bokmässan i Göteborg i höstas? Nu finns en stor del av programmet tillgängligt kostnadsfritt på strömningstjänsten Bokmässan Play. Här tipsar vi om några guldkorn ur programmet som kan vara intressanta och relevanta för biblioteksmedarbetare.

På Umeå stadsbibliotek i kulturhuset Väven har vi inlett en ny tradition – Bäbisdisco. Första gången arrangemanget gick av stapeln var i maj 2023 och nu är det tänkt att bli en tradition på obestämd framtid.