Angelägen forskning: Att läsfrämja för delaktighet

Årets sista sändning av Angelägen forskning ägde rum den 28 november. Den handlade om hur läsfrämjande kan öka delaktighet. I samtalet medverkade Linda Stjernholm, doktorand vid Certec i Lund, Malin Reimerthi, bibliotekarie vid Lomma bibliotek och Lisa Olsson Dahlquist, verksamhetsutvecklare vid MTM.

I centrum för samtalet stod olika aspekter av läsfrämjandeinsatser för bibliotekens prioriterade grupper, med särskilt fokus på lättläst och vuxna med olika funktionsnedsättningar.

Samtalet tog sin utgångspunkt i MTM:s kunskapsöversikt över lättläst som format. I den beskrivs hur lättläst omfattar olika typer av texter, alltifrån skön- och facklitteratur till lättlästa nyheter och lättläst information från offentlig sektor.

Linda Stjernholm konstaterar att det finns grupper i samhället som kan ha svårt att delta i forskningssammanhang, kanske för att de saknar grundläggande läsförståelse. Att få med folk som aktiva deltagare är själva kärnan i den forskning som Linda bedriver.

– Annars blir det forskarna som sitter och gissar vad som kan vara deras kunskaper. Man måste ha med människorna vid bordet, säger hon.

Malin Reimerthi arbetar med läsfrämjande aktiviteter för vuxna på daglig verksamhet och på SFI. Hon vill att alla ska känna sig välkomna till biblioteket. Hon menar att det finns en bok för alla och vill förmedla böcker som speglar deltagarnas egen verklighet.

– För mig har det i praktiken handlat mycket om att vi har behövt söka upp de här människorna. Det kanske är grupper som inte själva kommer så aktivt till bibliotek, säger Malin Reimerthi.

Linda Stjernholm är doktorand i ett projekt finansierat av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och undersöker metoder för inkludering. Med sin bakgrund i biblioteksvärlden utforskar Linda Stjernholm hur man kan använda sig av historier och berättelser inom krisberedskap. Det kan handla om att skildra olika scenarier: Om det här händer, vad händer dig då? Hur ska du reagera då?

– Enbart scenarier kan vara lite torra. Men om man använder sig av skönlitterära berättelser och kopplar dem till målgruppen, så kan man öva sig i det här utan att det blir läskigt på riktigt, säger hon.

Linda Stjernholm har anpassat metoden Shared Reading till målgruppen genom att exempelvis lägga till bildstöd. Detta för att ge fler valmöjligheter i arbetet med metoden. Det har varit bra respons från deltagarna.

– Det finns ett stort intresse. Deltagarna vet att det händer saker i omvärlden som klimatförändringar och krigshot. Det är viktigt att få nysta i de här sakerna: Vad skulle hända med mig i en kris?
Lisa Olsson Dahlquist berättar att hon i sin forskning arbetat med begreppet ”civic talks”, medborgerliga samtal som kan uppstå på andra arenor utöver de politiska.

– Det kan vara samtal mellan bibliotekarier och användare eller bibliotekarier emellan. Där just skönlitteratur och facklitteratur kan vara ett sätt att ta avstamp i ett ämne för att diskutera saker som den digitala samhällsutvecklingen. Där blir berättelsen en väg in till ett samtal som kan ha demokratisk bäring, säger hon.

I Linda Stjernholms avhandlingsarbete använder hon begreppet kritisk funktionshinderteori och berättar hur teorin kan användas som ett analytiskt redskap i biblioteksverksamhet.

– Det handlar om att lyfta blicken från individen eller funktionshindret och istället titta på vad det finns för strukturer i samhället som vi har skapat som är hindrande. Det handlar om politiska beslut och policyer. I bibliotekssammanhang kan det handla om att färdtjänsten inte funkar, så att man inte kan ta sig till en lättläst bokcirkel. Det blir ett stort hinder, berättar hon.

Malin Reimerthi understryker hur viktigt det är att inte vara så rädd för att göra fel.

– Man kanske är rädd för att använda fel ord eller att något ska vara svårt. Då kan rädslan bli ett hinder. Det är dock ganska svårt att göra jättefel, säger hon.

Både Malin Reimerthi och Linda Stjernholm avslutar med att tipsa om att det finns resurser i form av Svensk biblioteksförenings tillgänglighetsnätverk och olika regionala nätverk. Det finns också kurser på både Digiteket och andra webbplatser.

Fördjupande material

Linda Stjernholm och henns forskning på Lunds universitets forskningsportal.

Lisa Engström – Bibliotek för alla? En studie om tillgänglighet och delaktighet i folkbiblioteksplaner (2021)

Lisa Engström och Lisa Olsson Dahlquist – The will to activate library users and the making of citizens: How different rationalities influence the notion of participation in a library context (2020)

Bokcirkel i lättläst – Att skapa läsmod hos läsare med funktionsvarianter av Jenny Friman

Lättlästa boktips

Minnen och fantasier – Lättlästa noveller: Antologi från Skrivarcirkeln på Kulturcentrum Skåne

Bokserien Grannarna på Bofinken av Ann Gomér:

• Spåren i snön
• Älskar, älskar inte
• Rockfesten

Angelägen forskning

Angelägen forskning är ett samarrangemang mellan Kungliga biblioteket, Kulturrådet och Myndigheten för tillgängliga medier (MTM). Det är ett forskarforum som presenterar och diskuterar aktuell forskning som en fortbildning för biblioteksmedarbetare. Angelägen forskning är en serie seminarier som äger rum cirka fem gånger under ett år.

Alla tidigare tillfälle av Angelägen forskning kan ses på Digiteket.