Demokrati i praktiken – en fråga för folkbiblioteket

”Biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska verka för det demokratiska samhällets utveckling genom att bidra till kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning” står det i bibliotekslagen. Men vad innebär detta i praktiken? I september arrangerade kulturförvaltningen i Västra Götalandsregionen ett webbinarium med syftet att belysa hur demokratiarbete på folkbibliotek kan bedrivas rent konkret. 

I webbinariet medverkade Brit Stakston, mediestrateg och ledamot i Svensk biblioteksförenings styrelse, Ania Szczeklik och Ebba Wahlbom, demokratibibliotekarier på Biblioteken i Kungsbacka och Jonna Tinnervall, bibliotekarie på Kungälvs stadsbibliotek.

De inspelade presentationerna går nu att ta del av i efterhand. Här finns föreläsningen Demokratiarbete på folkbibliotek med Brit Stakston.

Stakston diskuterar bibliotekens viktiga roll i att stärka demokratin i en tid av ökande autokratisering och minskande förtroende för demokratiska institutioner. Hon betonar att folkbiblioteken, tillsammans med journalistiken, är fundamentala för att hantera många av dagens utmaningar.

I föreläsningen lyfter Stakston flera oroande trender: ett ökat antal länder styrs autokratiskt, och även generellt drivs grundläggande principer om säkra rättsstater, demokratiska beslutsprocesser och skydd av mänskliga rättigheter och pressfrihet tillbaka. Ungas engagemang i demokratiska processer minskar och vi ser en ökad kritik mot etablerade medier och offentliga institutioner samtidigt som polarisering, desinformation och falska folkopinioner förstärks online. Även valpåverkan och spridande av misstro mot valprocessen ökar.

Den svenska demokratin har också utsatts för påfrestningar på sistone, där frågor om demonstrationsfrihet och fri åsiktsbildning hamnat i blickfånget.

Men folkbiblioteken har, enligt Stakston, en unik position att möta dessa utmaningar.  Hur då? är frågan. Jo, genom att ge möjlighet för människor att mötas i samtal, lyfta det unika med lokalsamhällesperspektivet och erbjuda faktabaserad kunskap och perspektiv samt försvara det långsamma – vetenskapens mer eftertänksamma process i kontrast till internets snabba svar.

Stakston betonar vikten av att biblioteken försvarar sina urvalsfrågor och sin programverksamhet, och poängterar att försvaret av grundläggande demokratiska principer inte innebär att politisera eller frångå sin neutralitet.

Hon ser bibliotekens roll som central i att främja förståelse för de demokratiska utmaningarna. Och det handlar inte bara om att ge digitala verktyg utan om att hjälpa människor att förstå vår samtid. Här behöver folkbiblioteken, enligt Stakston, vara lite mer proaktiva, på samma sätt som i utvecklingen av det läsfrämjande uppdraget. Man behöver inte sitta och vänta på att någon kommer och frågar efter de här insatserna.

I föreläsningen Demokratiarbete på folkbibliotek – Kungsbacka berättar Ania Szczeklik och Ebba Wahlbom om det projekt de driver under namnet ”Demokratisk frizon för alla”. Projektets fokus ligger på informationsförmedling för att stärka demokratin och minska ojämlikheter i samhället och man arbetar i följande tre steg:

1. Möta det som händer i omvärlden med relevant information.

2. Problematisera frågor – erbjuda en rik variation på perspektiv.

3. Främja diskussion.

Målet är att öka invånarnas kompetens i informationssökning och förståelse för hur demokrati fungerar samt att få olika åsikter att mötas på ett respektfullt sätt.

Projektets aktiviteter inkluderar filosoficaféer, utställningar, informationskampanjer och paneldebatter. Biblioteket planerar även årliga demokratidagar som involverar olika förvaltningar, föreningar och externa aktörer för att lyfta demokratifrågor. Som utmaningar nämns svårigheten att engagera upptagna invånare samt att balansera mellan att vara folkbildande och samtidigt lyckas möta invånarnas egna behov och intressen.

Framtida fokusområden inkluderar open data, open science och medborgarforskning för att demokratisera tillgången till forskning.

I föreläsningen Demokratiarbete på folkbibliotek – Kungälv möter vi Jonna Tinnervall som har i uppdrag att arbeta med kunskaps- och informationsfrämjande aktiviteter för vuxna, med utgångspunkt i biblioteket som demokratiskt rum. I Kungälv finns sedan några år projektet ”Fängslad litteratur” där man, med inspiration från Dawit Isaak-biblioteket i Malmö, har skapat en samling av förbjudna böcker och böcker av förföljda författare.

En ny avdelning och scen inrättades i anslutning till samlingen för att främja diskussioner om yttrandefrihet och demokrati. Programserien inkluderade författarsamtal, en temakväll om Iran och diskussioner om yttrandefrihet. VGR:s vandringsutställning ”Fristad – ett svar på förföljelse och förtryck” visades.

Trots att projektet officiellt avslutats fortsätter arbetet med demokratifrågor genom en permanent avdelning och en arbetsgrupp som planerar framtida aktiviteter kring yttrandefrihet och källkritik.