Paris dövcenter inspirerar Örebros teckenspråksarbete 

I den franska huvudstaden finns en modell för biblioteksverksamhet som sätter dövas språk och kompetens i centrum. Örebro biblioteks teckenspråksgrupp reste till Paris för att lära sig mer om och inspireras av dövcentren – en unik satsning där döva och hörande bibliotekarier arbetar sida vid sida, och där teckenspråket är en självklar del av verksamheten. 

För att ta reda på vilka steg vi i teckenspråksgruppen på Örebros bibliotek kan ta mot vårt mål om jämlik biblioteksservice vände vi blickarna mot Paris! För flera år sedan sändes nämligen ett inslag på SVT om hur biblioteken i Paris arbetar med teckenspråk på sina fem dövcenter eller pôles sourds. Sedan dess har vi gått och väntat på att få resa dit och i år var det äntligen dags. Våren 2024 packade fyra av oss ner våra pennor och kollegieblock och for iväg på en fantastiskt lärorik resa.

Under resan hann vi besöka tre dövcenter, världens första dövskola och International Visual Theatre (IVT), alla var otroliga upplevelser. Eftersom vi hade olika språkförutsättningar i gruppen behövde vi få informationen på antingen talad engelska eller internationella tecken. Som tur var hade vi fyra fantastiska franska tolkar med oss under våra besök. Två hörande tolkar översatte mellan talad franska/engelska och franskt teckenspråk, och två döva tolkar översatte mellan franskt teckenspråk och internationella tecken, ett härligt språkbad för oss!

På ett dövcenter jobbar minst två döva, policyn är att man inte ska behöva vara ensam döv på en arbetsplats.

Vad är då skillnaden mellan ett vanligt bibliotek och ett bibliotek som kan kalla sig för ett dövcenter? Svaret är egentligen enkelt men kan ha avgörande konsekvenser och göra stor skillnad. Framförallt så handlar det om att döva anställs på biblioteken och får precis samma uppgifter som hörande kollegor. På ett dövcenter jobbar minst två döva, policyn är att man inte ska behöva vara ensam döv på en arbetsplats. Utöver detta går samtliga hörande som anställs på ett dövcenter en obligatorisk utbildning i LSF (franskt teckenspråk).

På ett dövcenter tjänstgör både döva och hörande i samma informationsdiskar. Kommunikationen mellan låntagare och personal sker på olika sätt – ibland med LSF, ibland med papper och penna eller vissa gånger med mobilen. Besökarna är vid det här laget vana vid att få service av döva medarbetare och det finns affischer som visar hur du tecknar vanliga biblioteksord. Hörande kollegor går endast in och tolkar vid ett möte mellan en hörande besökare och en döv kollega om de blir ombedda. Det finns mycket att uppmärksamma från dövcentren och inspireras av! Biblioteken har ett levande samarbete med döva författare i Frankrike, som ofta kommer på författarbesök. Sagostunder och föreläsningar om alla möjliga ämnen ordnas regelbundet på teckenspråk. De fem dövcentren har en gemensam Instagramsida på teckenspråk för att målgruppen ska hitta all information på ett och samma ställe. De översätter också barnböcker till franskt teckenspråk, ofta i samarbete med döva mediestudenter. Alla böcker som innehåller någon form av teckenspråk är markerade med en handsymbol. Det kan vara i form av bilder på tecken, en QR-kod som leder till en videouppspelning av ord i böckerna eller böcker som har en dvd-film i bokryggen med hela sagan på teckenspråk.

Dövskola och IVT

Världens första dövskola, L’Institut National de Jeunes Sourds de Paris, ligger i en maffig byggnad, och på innergården välkomnas man av en staty av grundaren Charles-Michel de l’Épée. Skolan grundades 1770 och var först i världen med att använda tecken i undervisningen, den så kallade franska metoden eller teckenmetoden. Denna metod har varit långt ifrån självklar, redan från början tävlade metoden med talmetoden, där de döva eleverna skulle lära sig prata och läsa på läppar. År 1880 inleddes en mörk period i Europa eftersom man vid en internationell dövlärarkongress i Milano bestämde att all undervisning hädanefter skulle ske på talat språk. Skoluniformen från den perioden står framme skyltad i skolans bibliotek och vittnar om förbudet av teckenspråk. Dräkten saknar ärmar för att eleverna skulle förhindras att teckna med varandra. I de nordiska länderna dominerade talmetoden fram till 1980-talet.

Byggnaden International Visual Theatre (IVT) i Paris ligger gömd i slutet av en smal gränd, men tack vare den klargula färgen syns den tydligt. Teatern grundades 1977 av den amerikanske konstnären Alfredo Corrado och den franske regissören Jean Grémion. Corrado var själv döv medan Grémion var hörande men han var en stark förespråkare av teckenspråk. De anses båda vara viktiga personer för dövas rörelse (det så kallade “döva uppvaknandet”) i Frankrike eftersom de arbetade för att bryta stigmat kring teckenspråk, bland annat genom att på teatern lära ut teckenspråk till döva barn. Teatern samarbetar med andra dövteatrar i världen, bland annat svenska Riksteatern Crea (tidigare Tyst Teater). Istället för att erbjuda ljudupplevelser vibrerar stolarna i salongen på IVT för att förstärka effekterna när pjäser spelas upp.

Örebro biblioteks arbete med teckenspråk

På Örebro bibliotek är vi flera personer som arbetar med den teckenspråkiga verksamheten och har teckenspråk som förstaspråk. Det är unikt i landet och har lett till att vi har kunnat ta flera steg framåt. Det är ingen slump att vi satsar mycket på teckenspråk i Örebro. Här finns Sveriges enda riksgymnasium för döva och hörselskadade. Här finns också teckenspråkig förskola, grundskola och folkhögskola.

Örebro bibliotek arbetar ständigt med att ordna fler och fler aktiviteter och att bli mer och mer tillgängliga på teckenspråk. Många döva besöker oss och får service på sitt förstaspråk, och vi har en stor teckenspråkshylla vid minoritetsspråksavdelningen. Vi anordnar arrangemang för olika åldersgrupper och behov och vi tar emot klassbesök från grundskolor, gymnasieskolor och folkhögskolor. Vi har även haft datorkurser för seniorer, ordnar regelbundet sagostunder för barn och har föreläsningar och författarbesök med aktuella personer inom dövvärlden. 

En person som har en synnedsättning kan komma till biblioteket och få vilken bok som helst i form av en talbok att lyssna på, detsamma gäller dock inte för döva låntagare.

På webben har vi lagt upp översättningar av grundläggande information om biblioteket och inspelade filmer på teckenspråk. En dag i veckan har vi en intern drop-in i teckenspråk då personalen kan komma och öva på ord efter ett bestämt tema. Detta gör vi för att alla som arbetar på biblioteket åtminstone ska kunna ge ett kort bemötande på teckenspråk innan man går över till papper och penna eller hämtar en teckenspråkig kollega. Vi är dock inte framme vid målet än, vilket är att biblioteket ska vara en plats där man som döv känner sig lika inkluderad som om man var hörande.

Som det ser ut idag kan du inte räkna med att få service på teckenspråk när du än kommer in, det är beroende av vilken personal som är på plats just då. Du kan inte heller hitta nya böcker översatta till teckenspråk, eftersom det inte produceras teckenspråkig skönlitteratur i någon större utsträckning. En person som har en synnedsättning kan komma till biblioteket och få vilken bok som helst i form av en talbok att lyssna på, detsamma gäller dock inte för döva låntagare. Vi har endast ett fåtal gamla dvd-filmer med böcker som översatts till teckenspråk. Vår önskan är att det skulle finnas ett stort utbud av litteratur som översatts till teckenspråk som går att streama. Det är inte heller säkert att vi alltid får tag på tolkar till våra evenemang med tal.

Lärdomar från Paris – kompetens och trovärdighet

Det viktigaste när det gäller biblioteken i Paris, och som vi tar med oss från resan, är rekryteringen av döva. Det är en fråga om både kompetens och trovärdighet. Döva har naturligtvis mer kompetens när det gäller att bygga upp service för döva. När det gäller trovärdighet bör en verksamhet rimligtvis vara öppen för att anställa personer ur en minoritetsgrupp för att kunna vinna förtroende från densamma. Resan till Paris har gett oss en positiv bild av arbetsplatser där döva och hörande arbetar tillsammans och respekterar varandras kompetenser.

Efter resan har vi fått en tydlig bild av förändringar vi kan och vill genomföra i Örebro. Vi har redan startat upp en teckenspråkig Instagramsida och vi siktar på att i framtiden ständigt bemanna en av våra fem diskar med teckenspråkig personal under bibliotekets öppettider. Vi kommer också att försöka se till att fler i personalen får gå kommunens teckenspråkskurser under arbetstid.

Nu är det upp till oss alla ute på biblioteken, framförallt personer i ledande positioner, att visa vad vi menar när vi använder begrepp som inkludering, demokrati och jämlikhet.

Fler artiklar om teckenspråk på bibliotek